Fig 46
Nötväcka Sitta europea
Antal observationslokaler i Västerdalarna
1957-67 enligt sammanställning av Gunnar
Ingritz
5
I
L ~ ~f
2
I II I .._
.....
57 67
Dubbeltrast Turdus v, viscivorus L.
Häckar sparsamt i barrskogsregionen över hela landskapet
Björktrast Turdus pilaris L.
Häckar allmänt i hela landskapet upp i fjällbjörkskogen och sö-
ker föda på fjällhedarna under sommaren
Utbredning
Troligen häckar björktrasten normalt inte uppe på fjällhedarna
i Dalarna, men 26.7.68 påträffades ett tomt bo vid Fosksjöarna
(896 ml, Långfjället, Idre (Kjell Bylin).
Taltrast Turdus ph. philomelos C. L. Brehm
Häckar allmänt i hela landskapet
Rödvingetrast Turdus i. iliacus L.
Häckar allmänt i hela landskapet
Invandring
Rödvingetrasten häckade inte i södra Dalarna på 1800-talet och
sydgränsen för regelbunden förekomst uppges ännu i Halmström,
m fl, (1947) gå genom mellersta Dalarna. Det första häckfyndet
i södra Dalarna gjordes 1904 (Kolmodin 1907) och under 1920-ta-
let fanns rödvingetrasten lokalt över hela landskapet (Elis Dahl-
gren, Karl-Herman Forsslund, Eric Dahl, m fl). I Svärdsjö socken
fanns den omkring 1920 vid höglänta fäbodar men inte nere vid
Svärdsjön (Berggren 1974), Dahlgren, som (1972) beskrivit röd-
vingetrastens uppträdande i Hedemora-Säter, fann den på 1920-
talet endast i de utpräglade lövskogravinerna i Norrhyttedalen,
Hedemora och Säterdalen. Allmänt spridd blev den först under
1940-talet. Den första häckningen exempelvis i Rälta, Djura,
Leksand ägde rum 1948 (P Folke Nyholm).
Idag är rödvingetrasten en mycket allmän häckfågel från fjäll-
björkskogen i nordväst till kulturslättregionen i sydöst. Inom
detta område är sångvarianterna otaliga.
Svarthalsad trast Turdus ruficollis atrogularis Jarocki
Uppträder tillfälligt
1 ex iakttaget i Falun 9.2, 13.2 och 19.2.61 (Håkan Sundin VF
1962:214)
Bruntrast Turdus naumanni eunomus Temminck
396
Utalämnad publicarad uppgift
1 ax uppgas iakttaget i Norddalen, Sätar, 31.5.53 (Svarigas
Natur 1961:164, Curry-Lindahl m fl 1959-63, m fl), Artan ansas
ännu inta med säkarhat påträffad i Svariga (Förtackning övar
Svarigas fåglar 1970).
Ringtrast Turdus t. torquatus L.
Häckar sparsamt i fjällbrantar och ravinar i Idre samt på Drev-
fjällat och Fulufjället i Särna och uppträdar ragalbundat i
övriga delar av landskapet undar sträckan
Förakomst
Förutom hala Idra, Dravfjällat och Fulufjällat i Särna har ring-
trastan häckat i Styggravan, Närfjällat, Lima (Hals Lars Larsson
gm Dahl). På Fulufjället häckar dan i några av bäckravinarna.
Sträck
Lindar sträckan uppmärksammas ringtrasten ragalbundet i da syd-
ligara delarna av landskapat, föraträdesvis i april. Dan sto=rsta
kända flockan är 12 ex i Gråda, Gagnef, 17.4.71 (Par-Olof Flo~
rall J.
Koltrast Turdus m. marula L.
Häckar troligan i hala landskapet man allmänt endast i dan syd-
östra hälften
Utbradning
Ekman (1922) kända andast till Lundbergs (1B46) uppgift om
koltrast i Dalarna och ansåg att artans nordgräns gick ganom
Gävla (Hartman 1B59), sydöstra Dalarna, norra Närka och sydöst-
ra Värmland. Radan på 1920-talat hada dock anstaka ex påträffats
ända upp till Töfsingdalan, Idra (Karl-Harman Forsslund). Sanara
har uppgiftar från danna sockan saknats fram till 60-talats ö-
kanda~ornitologiska aktivitat. Flara sjunganda hanar iakttogs
vid Grövalsjön, Idra, 1964 (Ivar och Christina Sperbar) och
1966 hördes ånyo 1 ax i Töfsingdalen (Isaksson 1967). Även an-
ligt ortsbafolkningan förakommar artan i Idre, man om dan häc-
kar är osäkert (Barndt Lindbarg).
Vid invantaringan av Fulufjällat, Särna, 1972 påträffades hela
9 ax, fördelade på 6 obsarvationstillfällen (Larsson 1973), och
undar Hällainventaringen i norra Transtrand 1973 notarades kol-
trastar i samtliga B provytor, varvid ävan bofynd gjordas (Bangt-
Erik Lövgren, Göran Rönning). Ett annat nordligt pracisarat häck-
fynd är 1 par vid Mossidamman, Älvdalan, sommaran 1962 (Mallquist
1963).
~
Koltrastan är i Dalarna inta domasticarad i sådan grad som i
mälarlandskapan och sydligare, man sällsynt kan något ax över-
vintra, åtminstona i sydöstra Dalarnas samhällan. När datta skad-
397
de av 2 ex i Rättvik, 1930-31 omnämndes det särskilt i OJM 1931.
Stenskvätta Oenanthe oe. oenanthe (L.)
Häckar i hela landskapet och är karaktärsfågel på fjällhedarna
Svarthakad buskskvätta Saxicola torguata rubicola (L.)
Uppträder tillfälligt
1 hona iakttagen vid Ludvika, 1.7.68 (Jan-Olof Hermansson)
Buskskvätta Saxicola rubetra (L.)
Häckar i buskrnark och på hyggen över hela landskapet
Utbredning
Ända upp i björkbältet vid Grövelsjön, Idre (762 ml betecknas
par och sjungande hanar av buskskvätta som ganska vanliga (Ivar
och Christina Sperber). En sjungande hane påträffades på 900 m
höjd på Salgufjället, Idre, 21.6.66 (Kjell Bylin).
Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros gibraltariensis (J, F.
Gmelinl
Uppträder tillfälligt
1 ex Oomnarvets järnverk, Borlänge, sommaren 1949 (Bengt Eriks-
son gm Nyholm VJ 1953:79)
1 hane, Oomnarvetsjärnverk, Borlänge, '1.6.51 (P Folke Nyholm
VF 1953:79)
1 ex Säter juni-juli 1958 (Herman Eriksson i Oahlgren VF 1961:
259)
1 hane Oomna~vets järnverk, Borlänge, 23.9.58 (Bengt Eriksson
och Knut Eklund i Norström VF 1960:176)
1 ex Lyviksberget, Ludvika, 2.6.63 (Jan-Olof Hermansson)
1 hane Norsbo sågverk, Leksand, 18.7.66 (Arvid Cube)
1 hane Björbo, Floda, 23.4.66 (John Lindholm)
1 hane Oomnarvets järnverk, Borlänge, 7-9.5 och 11.6.68 (Bengt
Wickholml
1 ex Malung 25.4.69 (Pall Algot Eriksson, Bengt Ohlin)
1 hane ASEA, Ludvika, 16.6.69 (Jan-Olof Hermansson)
1 ex Lindänget, Orsa, 22.4.73 (Lars Bruks)
Utelämnade publicerade uppgifter
1 ex uppges iakttaget i Granbo, Vikmanshyttan, Hedemora, sommaren
1948 (Oahlgren OJ 1949:74). Bestämningen har skett eftur andra-
handsuppgifter och måste bedömas som osäker.
1 ex uppges iakttaget i Rörbäcksnäs, Lima, oktober 1953 [OJ 1952-
53:74, Curry-Lindahl m fl, 1959-63). Bestämningen har sannolikt
inte gjorts av rapportören, varför uppgiften måste bedömas som
osäker,
398
1 hans uppges iakttagen i Bya, Vikmanshyttan, Hsdsmora, i april
1957 (Dahlgrsn VF 1961 :259). Enligt fyndbsskrivningsn var fågeln
i sällskap msd bofinkar, varför förväxling msd bsrgfink troligen
ints hslt kan uteslutas.
1 hona uppges iakttagen vid Leran, Norrbärks, 9.5.70 (VF 1971:
148). Uppgiften har ssnars bedömts som osäker.
Rödstjärt Phosnicurus p. phosnicurus (L.)
Häckar i skogsrsgionsn övsr hsla landskapet och är sn av ds tal-
rik9 tallhsdarnas karaktärsfåglar
Näktergal Luscinia luscinia (L.)
Uppträder sällsynt msn rsgslbundst i kulturslättrsgionsn
Förteckning övsr kända fynd
1 sx Liljans gård, Aspsboda, 21 .5.46 fram till midsommar (Ernst
Lind i Msllquist DJM 1946:115)
1 sx Hovran, Hsdsmora, 10-22.6.48 (John Palm i Dahlgrsn VF 1954:
11 9 l
1 sx Hsdsmora stad mitten av maj 1950 (John Palm i Dahlgrsn VF
1954:119)
1 sx Katrinsdal, Hsdsmora, 1.6.52 (Gun och Karl Lindmark gm Elis
Dahlgrsn s)
1 sx Viks-bro, Hsdsmora, maj-juni 1960 (Frida Ljungbsrg, John
Palm, m fl i Dahlgrsn VF 1961 :254)
1 sx Borlänge, 26.5.60 (Lsif Lidan och på sn närbslägsn lokal,
30.6-1.7.60 (Suns Norström, m fl OJ 1960:43)
1 sx Arby, Stora Tuna, 23-28.5.62 (Suns Norström, m fl)
1 sx Frostbrunnsdalsn, Stora Tuna, 24.5.64 och sn vecka framåt
(Knut Eklund, Suns Norström)
1 sx Sunnanö, Torsång, månadsskiftet maj-juni 1964 (Georg Barn-
ström, Suns Norström, m fl)
1 sx Västsrby, Hsdsmora, 19.6.64 (R Hslgssson)
1 sx Knutshytts såg, Stora Tuna, 15.6.65 (Lsif Lidanl
1 sx Norddalsn, Säter, 27.5.65 (Ivar Matsbo, Elis Dahlgrsn, John
Palm)
1 sx Västansjö, Grangärds, 1966 (John Adriansson)
1 sx Vanan, Grytnäs, 10-14.6.66 (Göts Eriksson)
1 sx Säljs, Floda, 4-5.6.67 (John-Erik Ringssnl
2 sx Ludvika, 25.5.67 till mitten av juni (Jan-Olof Hsrmansson,
Hans Andersson, m fl)
1 sx Leran, Norrbärks, 30.5.67 till slutet av juni (Jan-Olof
Hsrmansson, Hans Andersson)
1 sx Hovran, Hsdsmora, 26-27.5.68 (Psr Dalsniusl
1 sx Vikbyn, Hsdsmora, 14-15.6.68 (Lars Bengtsson)
1 sx Rommshsd, Stora Tuna, 17.5.68 (Stig-Aks, Ulf och Torbjörn
Svsnson)
1 sx Hovr'an, Hsdsmora, 29.5-12.6.69 (Mikki Rsinurm, Jan Odslstad,
m fl]
1 sx Lillälvsn, Torsång, 3-21.6.69 (Stig-Aks Svsnson, m fl)
1 sx Leran, Norrbärks, juni 1969 (Jan-Olof Hsrmanssonl
1 sx Näfdsn, Grytnäs, 20.6.70 (Jan Hansson)
399
Fig 47 Fig
Näktergal Luscinia luscinia räkt
Ant
t 46
• Fyndplatser 1970-73
48
tergal Luscinia luscinia
alet rapporterade ex i Dalarna 1946-73
6
4
3
22
73
D
D
<:t
1 och senare 2 ex Hovran, Hedemora, juni 1970 (Nils Modin)
1 ex Söderbärke, 13.6.71 (Lennart Karlsson)
1 ex Forsån, Fors, Folkärna, 17.5-14.6.72 (Lars Johansson)
1 ex Grytnäs, juni 1972 (Alfans Sperring m fl gm Jan Hansson)
1 ex Brunnsjön, Hedemora, 7-10.6,72 (Per Linder)
1 ex Fåran, Stora Tuna, 9.6.72 (Göran Rönning, Krister Jansson)
1 ex Holen, Orsa, juni 1972 (Lars Bruks)
1 ex Rågsveden, Äppelbo, 5.6.72 (Erik Göthe, m fl)
1 ex Sjövik, Folkärna, 1973 (Mats Forslund, m fl)
1 ex Asgarn, Folkärna, 26.5.73 (Mats Forslund, m fl)
1 ex Hovran, Hedemora, 1-6.6 och ytterligare 1 ex 6.6.73 (Per
Under)
1 ex Limsjön, Leksand, 30.5.73 (Jan-Erik Petters)
1 ex Dalsänget, Björbo, Floda, 29.5-1,6.73 (Gunnar Hallbeck,
Sven Enmalm, m fl)
Blåhake Luscinia svecica
Arten är i Dalarna företrädd av två geografiska raser
A. Blåhake Luscinia s. svecica (L.)
Häckar sparsamt i hela fjälregionen i Idre och på Fulufjället i
Särna och uppträder i övriga delar av landskapet regelbundet un-
der sträcken
Sträck
Under våren är genomsträckande blåhakar regelbundet men endast
sparsamt rapporterade. Arten iakttages i större antal under syd-
sträcket, då det exempelvis i Hovrans videdjungler i månadsskif-
tet augusti-september rastar flera exemplar samtidigt. Detta har
även iakttagits vid Kyrkbytjärn, Vika, där det den 1-2.9.73 uppe-
höll sig ca 10 ex (Mats Björklund) och Marnästjärn, Ludvika, där
13 ex sågs 29.8.63 (Jan-Olof Hermansson).
B. Vitstjärnig blåhake Luscinia svecica cyanecula (Meisner)
Uppträder tillfälligt
1 ex Backa, Falun, 21-28.5.56 (Ragnar Halls, Sven A Mellquist,
m fl)
Rödhake Erithacus r. rubecula (L.)
Häckar över hela landskapet
Utbredning
Nyutflugna ungar har observerats vid Grövelsjön, Idre (Ivar och
Christina Sperber) och därutöver har rödhakar påträffats i den-
na socken ett 10-tal gånger upp i Töfsingdalen under åren 1967-
73 (Gunnar Lind, Jan-Erik Petters, Stig-Ake Svenson, m fl).
401
Gräshoppsångara Locustalla n. naavia (Boddaart)
Häckar i kulturslättragionsn längs Dalälvan upp till Siljan
och uppträdar sparsamt längs Västsrdalälvan och i Bargslagan
Invandring
Os första tillfälliga gräshoppsångarna uppträdda i Dalarna undar
1940-talst. Artan var vid danna tid i dat närmasta ny i Svariga
och littsraturan och framförallt uppgifterna om sången var myc-
kat bristfällig. Ost är därför inta förvånanda att vissa av 40-
talats fynd kunnat bastämmas först i efterhand och därför kanske
inta ägar den säksrhat som man normalt krävar av an bestämning.
1 ax Hovran, Hadsmora, 7-19.6.44 (John Palms)
1 ex Hsdamora, 2.6-6.8.45 (John Palm i Dahlgrsn VF 1954:119)
1 ex på samma lokal som försgåanda 1945 (John Palm sl
1 ax troligen hört vid Tunabro, Stora Tuna, 1946 (Knut Ek-
lund i Norström VF 1956:28)
1 ax Mellstadalan, Borlänge, pingstdagan-midsommaraftonan
1947 (Jansson FoFl 1947:181)
1 ax Lustholsn, Insjön, Al, 1950 och 1 ax Asbargat, Laksand
samma sommar (Axel Boathius OJ 1951:79]. Troligan dat första
axamplarat hördes ävan av Gunnar Lind 27.6.50 och några vac-
kor framåt.
Lindar 1950-talst blev rapportarna om gräshoppsångars allt vanli-
gara. Arten kolonisarads från början landskapat längs Dalälvan
och därvid blav da störra jordbruksdistriktan spridningscantral.
Redan 1952 rapportaradas gräshoppsångars från 6 olika lokaler om-
kring Hsdamora (Dahlgran VF 1954:119, m fl) och däraftar har den
åtarkommit till danna trakt varja år. I Tunabygdan gjordas nya
säkra fynd först 1955, då minst 7 olika ax kunds urskiljas på
Lusmyran och Gyllaslättsn, och att häckfynd gjordas på vardera
lokalan (Norström VF 1956:28).
Från mitten av 1950-talst kan gräshoppsångarsn därmad batrak-
tas som ett fast alsmsnt i Dalarnas fauna, framförallt i Hsdamora
och Tunabygdan. I Hadamora förändrades dock inta antalat sjungan-
da hanar nämnvärt undar datta dscannium, men i Tunabygdsn räkna-
des ca 15 ax 1956 (Norström OJ 1956:20) och 22 ax 1957 (Norström
m fl i Ensmar VF 1957:274). Varja år gjordas också häckningsfynd
i datta område och tillfälliga iakttagslsar rapporterades vid
flera tillfällan från Siljansbygdsn och Västardalarna.
I början av 60-talat ökada gräshoppsångaran något även i Hada-
mora-Husby. Först 1961 gjordas da första säkra häckfyndsn (Kjell
Bylin) och 1965 hördes som mast 9 sjungande hanar anbart vid Hov-
ran 6.6 (Kjell Bylin, Jan Odalstad, Par Sävarbornl. Från mittan
av detta dacannium har inga störra förändringar skatt mad gräs-
hoppsångarans förakomst i sydöstra Dalarnas jordbruksdistrikt.
Dan förakommar årligan i åtskilliga sxamplar på lämpliga loka-
ler längs hala dalälvdalan från By och upp till Siljan. Os störs-
ta koncsntrationarna finns fortfaranda vid Hovran, Hadsmora och
på Tunaslättan. Vid Hovran utablav dock artan 1966 och 1967, när
fjällflodsn kom så sant att gräshoppsångarlokalarna låg dränkta
under ankomsttidan. Redan 1970 hördes dock åtar ca 20 hanar vid
sjön (Kjall Bylin). Samma år räknades sammanlagt 25 hanar på
Tunaslättan och årat därpå 33 sjungande ax samt 2 honor (Stig-
Aks Svanson, m fl)
Längs hala danna dal av älvsträckningan uppmärksammas gräshopp-
402
sångaren numera endast schematiskt. Däremot har invandringen till
de nuvarande ytterkanterna av utbredningsområdet följts noggrant
även under senare år. Uppgifterna redovisas här i ordningen Falu-
bygden, Siljansbygden, Bergslagen och Västardalarna.
Falubygden
1 ex Barnsarvet, Falun, 30.5.57 (Andreas Mellquist)
1 ex Bjursås, 1966 (John-Erik Ringssnl
1 ex Bodarna, Bjursås, 30.5-17.6.73 och 1 ex Baggbo, Bjursås,
samtidigt (John-Erik Ringssnl
1 ex Lilla Vällan, Stora Kopparberg, 14.6.73 (Stig-Ake Svenson)
Siljansbygden
I Siljansbygden hördes efter fynden i Insjön 1950 1 ex i Limsjön,
Leksand, 7,6.53 (Lind OJ 1956:20) och detta upprepades 1955, 1956
och vid ytterligare flera tillfällen under 1950- och 60-talen.
I Leksand betraktas den dock inte som årsviss förrän på 1970-ta-
let och det finns egentligen ingen särskild lokal där den är helt
regelbunden (Gunnar Lind). Från Siljansnäs uppger dock Göran Skar-
ner (s) att 1-4 ex hörts årligen sedan 195B. Från omkring 1960 är
den årsviss även i Tina-Utby-Söderås-området i Rättvik och sanno-
likt äger häckningar rum där. Antalet sjungande hanar uppgår för
närvarande till ett 10-tal (Mats Björklund). De nordligare iakt-
tagelserna är
1 ex Låworgården, Orsa, 16.7.57 (Bertil Forsberg i Enemar VF 1957:
274)
1 ex norra delen av Sollerön omkring 1.B.59 (Linden, Fältbiologen
1959:4:22)
1 ex Blyberg, Mora, 1B.8.65 (Sven A Mellquist)
1 ex Orsa 30.5.6B och 22.5.69 (Lars Bruks)
1 ex Bäck, Våmhus, 5-11.7.70 (Lennart Ahlanderl
1 ex Holen, Orsa, B-17.6.70 (Anders Waldenström)
1 ex Lindänget, Orsa, 1-3.6.72 (Lars Bruks)
3 ex Holen-Lindänget, Orsa, 10.6.73 (Lars Bruks)
1 ex Limbäck, Våmhus, 9.7.73 (Per Lindar, Lennart Ahlander)
1 ex Vinäs, Mora, 22.7.73 (Kjell Bylin)
1 ex Norrviken, Sollerön, 22.7.73 (Kjell Bylin)
Bergslagen
1 ex Smedjebacken, Norrbärke, 5.6 och 2 ex B.7.59 (Wijkman VF
1961 :350)
2 ex Smedjebacken, Norrbärke, 2.6.60 (Wijkman VF 1961 :350)
1 ex Leran, Norrbärke, 27.5 och 5.7.60 (Ove Schander)
1 ex By, Ludvika, 13.6.60 (Ove Schander)
1 ex Torrbo, Norrbärke, 5.6.62 (Carl-Johan Kristoffepsson)
1 ex Leran, Norrbärke, 6.6.65 (Jan-Olof Hermansson, Hans Anders-
son)
1 ex Nyckelmyran, Ludvika, 12.6.66 (Lars-Ake Persson, Per Kjel-
lin)
1 ex Norrbo, Ludvika, 19,6,66 (John Adriansson)
2 ex By, Smedjebacken, Norrbärke, 16,6.67 (Jan-Olof Hermansson)
och
1 ex 20.6.67 (Jan-Olof Hermansson)
1 ex Leran, Norrbärke, 19.6.67 (Jan-Olof Hermansson)
1 ex Smedjebacken,Norrbärke, 196B (Carl-Johan Kristoffersson,
403
Fig 49
Kaja Corvus monedula
l
Kajan är typexemplet på en art som är
maximalt utbredd över kulturslättregio-
nen. Kartan visar häckningsområdet och
de nordligaste tillfälliga fyndorterna
Fig 50
Gräshoppsångare Locustella naevia
l
Område för regelbundet. uppträdande
- • Nordliga och västliga fynd 1970-73
"D"
""
Kent Björklund)
1 ex By, Smedjebacken, Norrbärke, 1970 (Jan-Olof Hermansson)
1 ex Leran, Norrbärke, 30.5-5.6.71 (Yngve Hareland, Lars Ström)
1 ex Leran, Norrbärke, 24.5.72 och 2 ex 27-28.5 (Lars Ström,
Yngve Hareland)
1 ex By, Smedjebacken, Norrbärke, 10.6.72 (Jan-Olof Hermansson)
1 ex Leran, Norrbärke, 27.5.73 (Jan-Olof Hermansson)
1 ex Björsjö, Norrbärke, 5.6.73 (Torgny Magnusson)
Västerdalarna
1 ex Mockfjärd, Gagnef, 23.5-mitten juli 1954 (Ingritz VF 1955:
179)
1 ex Hagön, Floda, 11-16.6.54 (Ingritz VF 1955:179)
2 ex Malung, 12-28,7.54 (Lundqvist VF 1955:179)
1 ex Snöå, Järna, 5.7.56 (Ehnström OJ 1959:95)
1 ex Hagens by, Floda, 11.7.59 (Ingritz OJ 1959:93)
1 ex Yttermalung sommaren 1959 (Sven-Erik Oscarsson)
3 ex Björbo, Floda, 15.6-1.7.60 (Gunnar Ingritz s)
1 ex Björbo, Floda, 11.6.61 (Gunnar Ingritz sl -
1 ex Högberget, Mockfjärd, Gagnef, 16.6.62 (IT örtenholm)
1 ex Närsen, Nås, juni 1962 (Valter Carlsson)
1 ex Björbo, Floda, 9-22.7.66 (John Lindholm, Sven Enmalm)
Häckning Brötjärn, Mockfjärd, Gagnef, 1967 (E Westman)
1 ex Björbo, Floda, 3.6.68 (E Lundgren)
1 ex Mossel, Floda, juli 1968 (Karin Lissel)
Hörd i Gagnef 1969 (Ragnar Nyberg, Nils Pers)
1 ex Nås, 12.6,69 (John Lindholm)
2 ex Backa, Gagnef, 3.6.71 (B Roos)
1 ex Mossel, Floda, 12.7.72 (Gunnar Ingritz)
1 ex Malung maj-juni 1973 (Pell A~got Eriksson)
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att gräshoppsånga-
ren idag är en regelbunden och lokalt allmän art i kulturslätt-
regionen omkring Dalälven upp till Rättvik. Häckningar konsta-
teras sällan, men artens regelbundenhet och antalet sjungande
hanar på traditionella lokaler tyder givetvis på att ett stort
antal par häckar årligen.
Området för regelbunden förekomst sträcker sig runt hela Sil-
jan och Drsasjön, men där är arten ännu så sparsam att det inte
är troligt att den häckar årligen. Detta gäller även hela Väster-
dalarna och Bergslagen och märkligt nog Falubygden. I det senare
området kan den dock vara förbisedd genom att rapportörer saknas.
Det sammanlagda antalet sjungande hanar i landskapet torde för
närvarande uppgå till storleksordningen 100 årligen.
Flodsångare Locustella fluviatilis (Wolf)
Uppträder tillfälligt
Förteckning över kända fynd
1 ex Säterdalen, Säter, 26.5-15.6.60 (Karl Andersson, m fl i
Dahlgren VF 1961:254)
1 ex Trollbosjön, Hedemora, i skiftet juni-juli 1960 (Karl-Erik
405
Eriksson i Dahlgrsn VF 1961:254)
1 ex Marnästjärn, Ludvika, 13-15.6.60 (Dvs Schandsr, m fl)
1 ex Avesta 29.5.63 (Allan Bssrman, Göts Nyhlen)
1 ex Dabidshyttan, Hedemora, 31.5-5.6.66 (Kjell Bylin)
1 ex Lusmyrsn, Borlänge, 1.6-8.7.66 (Bengt Eriksson, Leif Liden,
m fll ·
1 ex Lillälvsn, Torsång, slutet maj-29.6.67 (Sven Samuelsson, Sune
Norström, m fl) och sannolikt samma ex vid Exuln, Kvarnsveden,
9.7.67 (Bonnis Nilzon, Stig-Aks Svsnson, m fl)
1 ex Fäggsby, Stora Sksdvi, juni 1967 (Bengt Persson i Dahlgrsn
VF 1969:147)
1 ex Nedre Risshyttssjön, Silvbsrg, 3.6-30.6.68 (Axel Albsnius,
Karl Andersson, m fl)
1 ex Exuln, Kvarnsveden, Stora Tuna, 14-15.6.79 (Sören Nyström,
m fll
1 ex Norddalen, Säter, 2.6.72 (Richard Holmqvist)
Trastsångare Acrocephalus a. arundinacsus (L.)
Uppträder tillfälligt
1 ex Svinsjön, Husby, 4.6.62 och något senare (Lars-Erik Eriks-
son, Anders Johansson)
Rörsångars Acrocephalus s. scirpacsus (Hermann)
Häckar i slättsjöarna i Bergslagen och längs Dalälvsn upp till
norra delen av Siljan
Invandring
Rörsångarsn har en kort men intensiv historia som häckfågel i
Dalarna. Det första tillfälliga exemplaret rapportgradss från
Ugglsviksn i Runn, Stora Kopparberg, annandag pingst 1932 (Dag
E Hannerz Fofl f934:167-172) och därefter dröjde det ända till
1947, innan ytterligare 1 ex lät höra sig, denna gång i norra
Barken nedanför Södsrbärke kyrka under hela juni månad (Snellman
VF 1948:165).
Vid denna tid, dvs slutet av 1940-talst, eftersöktes arten
systematiskt i Dalarnas slättsjöar utan resultat (Msllquist OJ
1948:7), varför man med stor säkerhet kan fastslå att den för
första gången i detta landskap häckade i Marnästjärn, Ludvika,
(Berggren, Sveriges Natur 1955:189) och Hovran, Hedemora, 1950
(John Palms). Samma år hördes arten även i Leran, Norrbärks
och året därpå påträffades 4 bon i denna sjö (Rune Thorö VF 1951:
135).
Till slättsjöarna i anslutning till Dalälvsn dröjde det ytter-
ligare några år innan rörsångarsn anlände på allvar. Från Hovran
nämner exempelvis Lind (1955) ingenting om denna art, medan
Andreas Msllquist (OJ 1954:32) i juli 1954 fann 4 bon upphängda
i vidsbuskagsn. Redan samma år hade rörsångarsn nått även Svinö-
sjön, Husby (Msllquist OJ 1954:32) och Halmsjöarna och Vasstjärn,
Stora Tuna respektive Torsång (Norström VF 1955:186). I Stora
Halmsjön kunds således Norström notera flera sjungande ex i maj
och senare fann han även ett bo med ägg. I Vasstjärn fann Knut
406
Eklund 2 bon med ägg,
Aret därpå, 1955, iakttog Gunnar Lind det första exemplaret
i Limsjön, Leksand och fann arten häckande på denna lokal 1956
(Lind OJ 1956:21). Den 7.7.56 hördes även 1 ex i Svärdsj6n,
Svärdsjö, (Mellquist OJ 1956:B7), men då denna mest är en klar-
vattensjö, får uppträdandet betraktas som tillfälligt.
Utbredning
Rörsångaren blev genast årsviss häckfågel på samtliga lokaler
som den uppträdde på under 1950-talet. I Bergslagen saknas dock
numera sjöar med ordentliga bladvassfält och arten är inte sär-
skilt vanlig. I Glaningen hörs exempelvis endast något ex varje
år (Larsson 1971 ). De säkraste lokalerna tycks ännu vara Leran
och Marnästjärn (Lars Ström, Yngve Hareland) och på senare tid
även Norsen (Jan-Olof Hermansson). I den lilla Marnästjärn hörs
årligen 10-15 ex (Jan-Olof Hermansson). Märkligt nog hördes i
maj-juni 1974 3 ex sjunga även i Lisjön, Säfsnäs, trots att
denna ligger relativt isolerad i barrskogsregionen (Jan-Olof
Hermansson, m fl)
Längs Dalälvan förekommer den här och där i hela kulturslätt-
regionen och är självfallet särskilt koncentrerad till de täta
bladvassfälten, såsom i Forsån, Fors, Brunnsjön, Hedemora och
Svinösjön, Husby. Även vid Hovran har rörsångaren varit regel-
bunden sedan upptäckten vid mitten av SO-talet, men frekvensen
har varierat och bofynden är sporadiska. Som mest har ett 10-tal
par funnits, men dessa har ej någon gång varit så koncentrerade
till något visst område att man kan tala om kolonibildning. Samt-
liga bon som påträffats under årens lopp har legat upphängda i
de tätaste videbuskagen på 1-4 meters höjd (Kjell Bylin). Hovran
är inte den enda lokal där rörsångarna häckar i buskage. Vid
Vassjön, Sör Amsberg, Stora Tuna, har sjungande fåglar hörts
i buskdjunglerna, 2.6.67 och tidigare år (Sune Norström), Vid
Brunnsjön, Hedemora, dit rörsångaren anlände vid mitten av SO-
talet och sedan dess funnits i en stark stam, kan man ofta se
hur fåglarna i sittfödosök växlar mellan bladvassen och de när-
belägna omgivande buskagen (Kjell Bylin). Även vid Glaningen,
Grängesberg, har rörsångare uppträtt mer i buskage en bit från
vattnet än i vassfältet (Berndt Larsson ml.
I Tunabygden har rörsångaren under senare år varit påfallande
sparsamma och tom betraktats som icke förekommande (Stig-Ake
Svenson). Aren 1972-74 har dock 2 hanar hörts i Grängen, Grängs-
hammar (Stig-Ake Svenson, Anders Bertilson) och i slutet av juni
1973 hördes rörsångare i både Vasstjärn och Vassjön (Stig-Ake
Svenson, Kjell Bylin). I denna socken häckar den även i Dalsjön
(Sune Norström). I Kyrkbytjärn, Vika, har 6 ex setts samtidigt
1973 (Mats Björklund) och även i Skorrtjärn, Bjursås, har arten
häckat men inte årligen (John-Erik Ringsan).
Märkligt nog har rörsångaren sina starkaste populationer i
norra delen av sitt utbredningsområde i landskapet. Den finns
idag häckande i Limsjön, Leksand (Gunnar Lind), Byrviken, Siljans-
näs (Stig Hånnberg, m fl), Glisstjärn, Rättvik (Mats Björklund)
och i Norrviken, Sollerön (Gunnar Lind, Kjell Bylin). Av dessa
hyser Norrviken och Limsjön ovanligt välutvecklade vassfält och
har därigenom även ett stort antal rörsångare. När rörsångarna
kom till Norrviken är inte bekant, men i Glisstjärn, Rättvik,
har bofynd gjorts åtminstone 1965 (Ulf Lundwall).
407
Längs Västerdalälven har arten påträffats endast en gång, den
11.6.73, då 1 ex hördes i Säljs, Floda (John-Erik Ringsan),
Norrviken har ännu inte inventerats och därför är det svårt
att uppskatta det totala antalet rörsångare i Dalarna, men tro-
ligen ligger den rätta siffran vid storleksordningen 100-200.
Kärrsångare Acrocephalus palustris (Bechstein)
Uppträder tillfälligt, men tenderar att bli årsviss i landskapet
Förteckning över kända fynd
1 ex Gylleslätten, Stora Tuna, 3-7.6.60 (S Norström OJ 1960:44).
1 ex Marnästjärn, Ludvika, 25-29.6.61 (P-E Skoog, m fl i Mell-
quist OJ 1963:92)
1 ex Nedre Tjärna, Borlänge, 11-15.6.62 (S-A östh, S Norström)
och sannolikt samma ex på Lusmyren, Borlänge, 25.6.62 B Eriksson)
1 ex Lusmyren, Borlänge, 18.6-9.7.63 (Sune Norström, m fl)
1 ex Hedemora, 3-7.6.66 (Kjell Bylin) och på annan lokal i sta-
uen, 16-28.6.66 (Per Säverborn, Kjell Bylin, m fl)
1 ex Leran, Norrbärke, 30.5.67 och 2.6.67 (J-0 Hermansson, m fl)
1 ex Glaningen, Ludvika, 17.6.68 (J-0 Hermansson, L-A Persson)
1 ex Nävden, Grytnäs, 19.6.70 och senare (Ake Helander)
1 ex Berg, Stora Tuna, 16.6.70 och senare (Christer Carlsson,
Stig-Ake Svenson, m fl)
1 ex Grängesberg, 12.6-10.7.71 (Berndt Larsson, Bertil Rahm, m fl)
1 ex Stora Halmsjön, Stora Tuna, 9.6.72 och senare (Krister Jans-
son, Stig-Ake Svenson, m fl)
1 ex Grängen, Silvberg, 11-29.6.72 (Anders Berglund, Anders
Bertilsson, m fl)
1 ex Glaningen, Ludvika, 4.6.72 (Berndt Larsson, Bertil Rahm,
Ake Persson)
1 ex Barnsarvet, Gagnef, 23-24.6.73 (Per-Olov Florell)
1 ex Söderås, Rättvik, 14.6.73 (Kjell Bylin)
1 ex Norrviken, Sollerön, 22.7.73 (Kjell Bylin)
Busksångare Acrocephalus dumetorum Blyth
Uppträder tillfälligt
1 ex Frostbrunnsdalen, St Tuna, 21.6.65 (A Mellquist VF 1967:57).
Sången bandades och har avlyssnats av bl a S Palmer (ml, som
också bekräftat artbestämningen. Fågeln eftersöktes f6ljande
natt, men kunde ej återfinnas.
1 ex Bjursås 12.6.72 och en månad framåt (J-E Ringsan, S-A Svenso
m fl). Fyndet är dokumenterat genom bandinspelning av sången,
som granskats och godkänts av den svenska raritetskommittan.
Utelämnad publicerad uppgift
1 ex uppges iakttaget vid Hovran, Hedemora, 6.6.50 (OJ 1950:1).
Fyndet har inte u~ptagits i Sveriges Ornitologiska Förenings
Förteckning över Sveriges fåglar och kan i dag inte anses vara
dokumenterat på ett sådant sätt som man måste kräva för denna
408
Fig 51
Rörsångare Acrocephalus scirpaceus
~
Häckningsområde
• Nordliga häckningslokaler
-"' 0 Tillfälliga fynd av sjungande han
D
lD
Fig 52
Flodsångare Locustella fluviatilis
Kärrsångare Acrocephalus palustris
Busksångare Acrocephalus dumetorum
~
0 Fynd av flodsångare 1970-73
• Fynd av kärrsångare 1970-73
•nar Fynd av busksångare 1970-73
svårbestämda och hittills sällsynta art.
Sävsångara Acrocaphalus schoanobaanus (L.)
Häckar i kulturslättragionan i Bargslagan och längs Dalälvan
upp till södra dalen av Siljan
Invandring
Sävsångarans invandring till Dalarna har tyvärr inta dokumanta-
rats. Dan tycks dock inta ha varit känd av Lundborg (1846) allar
någon annan av 1800-talats obsarvatörar. Däremot fanns dan i syd-
östligasta Dalarna omkring 1930 (Karl-Harman Forsslund) och
6.6.37 sågs 1 ax i Lilla Holmsjön, Stora Tuna (Eric Dahl). I
Dahls material (1943) förakommar därutöver endast uppgifterna
om 1 ax i Lilla Ulfsjön, Silvbarg, juni 1941 (Harald Frandin)
och att dan häckade vid Liljan, Aspaboda (Ernst Lind).
Sannolikt var amallartid sävsångaran redan då, dvs vid bör-
jan av 1940-talat, betydligt allmännare i södra Dalarnas kultur-
s~ättragion än vad detta tycks visa. Dan är ju inta så axtram i
sitt biotopval som rörsångaran utan kan slå till i vilket buskage
allar sankområda som helst.
Då Dalarnas agantliga fältornitologi utvackladas på 1940-ta-
lat fanns dan också allmänt vid Hovran och i Husbysjöarna (John
Palm ml, liksom i Tunabygdan (Suna Norström). Ända uppa vid Lim-
sjön I Leksand förekom dan mad några par båda 1948 (Mallquist
OJ 1948:54) och 1950 (Lind OJ 1950:74).
Utbredning
Numera måste sävsångaran betraktas som an allmän fågel i kultur-
slättragionan i Bargslagan och längs Dalälvan upp till Siljan.
Lokalt; såsom i Hovrans vidadjunglar, är dan dan dominaranda
sångaren. Som da flesta slättsjöartar är dan ävan utbredd mot
nordost längs Lillån övar Falun upp till Svärdsjö-Enviken och
till Bjursås, där dan häckat i Skorrtjärn (John-Erik Ringsen).
I dan lilla Kyrkbytjärn, Vika, härdas 22.7.73 5 ax (Mats Björk-
lund).
Mot norr blir sävsångaran mar sparsam och även om dan är ragal-
bundan i Leksand, så är dan ännu ganska sparsam i danna sockan.
Os hittills nordligaste lokalerna är Byrvikan, Siljansnäs, an
av Siljans sydligaste vikar (Stig Hånnbarg, Gunnar Lind), Gliss-
tjärn, Rättvik, där dan dock ännu inta är årsviss (Mats Björk-
lund) samt 1 ax i Lindängat, Orsa, 1 .6.71 (Lars Bruks).
Längs Västardalälvan saknas dan och da anda obsarvationarna
är 1 ax vid Flatbargsgölan, Järna, 7.6.65 (Alf Nilsson) och 1 ax
vid Dalälvan i Björbo, Floda, 21.6.68 (Svan Enmalm, John Lind-
holm). Som att fynd mellan Bargslagans kulturslättragion och
Västardalarna får 1 ax på an högmossa vid Brunnklackan, Gran-
gärda, 20.5.71 (Stig-Aka och Ulf Svansonl betraktas, liksom 4 ax
i Lisjön, Säfsnäs, maj-juni 1974 (Jan-Olof Harmansson, m fl).
Härmsångara Hippolais ictarina (Viallot)
Häckar i kulturslättragionan upp till Siljan, man sjungande ha-
nar uppträder regelbundet i barrskogsregionen över hela landska-
410
pet.
Invandring
Härmsångaren har blivit en regelbunden häckfågel i Dalarna under
1900-talet, men invandringen har passerat tämligen obemärkt. Den
enda som fört utförliga anteckningar om arten är Elis Dahlgren,
som första gången påträffade härmsångaren i Norrhyttedalen, Hede-
mora, 1922. Redan året dessförinnan hade dock ett par häckat vid
Väsman, Ludvika, (Karl-Herman Forsslund FoFl 1921). Enligt Dahl-
gren dröjde det dock egentligen fram till 1940-talet, innan sprid-
ningen tog fart. Då började h~rmsångaren uppträda regelbundet i
lövskoglokaler i kulturslättregionen och nådde under detta decen-
nium upp till Siljan (P Folke Nyholm, Gunnar Lind, m fl) och
längs Västerdalälven till Floda, där häckning ägde rum i Björbo
1945 (Ingritz 1948). Redan vid denna tid nådde dock enstaka sjung-
ande hanar ännu längre, såsom till Malung 23-24.6.49 (Sven A
Mellquist).
Utbredning
Under 1950-talet uppnådde härmsångaren sin nuvarande utbredning
och kan nu betraktas som ett inte alltför ovanligt inslag i hela
kulturslättregionen och även utanför denna. Lokalt, såsom i
Säterdalen och andra raviner, kan den rentav betraktas som all-
män och en av de dominerande dagsångarna.
Arten har en stark benägenhet för förlängt nordväststräck och
årligen påträffas sjungande exemplar i barrskogsregionen över
hela landskapet, där de då uppehåller sig mer eller mindre till-
fälligt i isolerade lövträdbestånd längs ådalar, vid fäbodar
ända uppe i de övre barrskogarna i Idres fjälltrakter, såsom i
Foskdalen 1958 (Bergstedt VF 1958:256), Töfsingdalen 1966 (Kjell
Bylinl och Grövelsjön (Isaksson 1967, m fl). På denna plats hör-
des 4 sjungande hanar 1964 och ett bo~ynd gjordes (Ivar och
Christina Sperber).
Idag är härmsångaren för allmän för att kunna totalinventeras,
delvis beroende på att den inte är särskilt extrem i sitt miljö-
val, utan kan förekomma även i mindre lövträdsamlingar. Som svar
på ett upprop 1973 rapporterades 20 sjungande hanar fördelade
på 14 lokaler, av vilka de nordligaste var Helvetesfallet, Orsa
(Kjell Bylin), Västeråkern, Orsa (Lars Bruks) och Hälla gård,
Transtrand (Bengt-Erik Lövgren, Göran Rönning). Det verkliga an-
talet hanar är givetvis betydligt större. Trots artens vanlighet
är dock de verkliga häckfynd som rapporterats påfallande få.
Svarthätta Sylvia a. atricapilla (L.)
Häckar i hela kulturslättregionen och uppträder sparsamt mer
eller mindre tillfälligt över hela landskapet
Utbredning
Ekman (1~22) förmodade att svarthättan var förbisedd i mellersta
Sverige, eftersom ett av de nordligaste häckfynden härrörde från
Grängesberg. Idag är den en regelbunden häckfågel i hela kultur-
slättregionen i Bergslagen och längs Dalälven upp runt Siljan och
åtminstone till Malung (Pell Algot Eriksson). Längre norrut blir
411
den mer sparsam och oregelbunden. I Lima har inga häckfynd gjorts,
men enstaka hanar har påträffats.
Som hos härmsångaren uppträder sådana även mer tillfälligt
längre norrut och har påträffats ända uppe vid Hävlingen (Alf
Nordin), Töfsingdalen och Grövelsjön, Idre (Isaksson 1967), På
den senare lokalen har under åren 1956-68 svarthättor påträffats
1963 och 1965, vid det ena tillfället i ett par (Ivar och Chris-
tina Sperber). På Fulufjället, Särna, fann Björn Ehrenroth 4
hanar nära trädgränsen 8 och 11,Z,70 och Viking Olsson 1 hane
18.6.72 (Viking Olsson, m fl). Vid inventeringen i Hällaområdet,
Transtrand, 1973 påträffades sammanlagt 5 sjungande hanar (Bengt-
Erik Lövgren, Göran Rönning). Samma sommar hördes även två hanar
nära trädgränsen i Transtrandsfjällen 28.6 (Kjell Bylin).
Sträck
Enstaka svarthättor gör övervintringsförsök i Dalarna,' vilket
har inträffat ända upp till Lima (Börje Flygar)
Trädgårdssångare Sylvia b. borin (Boddaert)
Häckar i hela landskapet
Törnsångare Sylvia c. communis Latham
Häckar sparsamt i hela kulturslättregionen
Utbredning
Törnsångaren är den sylviaart som är starkast bunden till kultur-
slättregionen. Den häckar sparsamt i Bergslagen och längs Daläl-
ven upp runt Siljan och Orsasjön (Lars Bruks) samt längs Väster-
dalälven upp till Nås (Gunnar Ingritz). Där är den dock redan i
Floda mycket sällsynt (Gunnar Ingritz), men 1973 har ett par
och en sjungande hane påträffats även i Äppelbo (Arne Ekström),
I Lima är den icke känd av Börje Flygar (s), men arten har iakt-
tagits på Södra Fenningberget somrarna 1957 och 1958 (Ingvar
Granqvist),
Utanför detta område tycks törnsångaren endast vara påträffad
vid Fågelsjön, Orsa finnmark, 7.6.70 (Kjell Bylin).
Ärtsångare Sylvia c. curruca (L.)
Häckar över hela landskapet
Utbredning
Som många andra arter är ärtsångaren mycket sparsam i den nord-
västra delen av landkskapet och påträffas där i regel endast i
form av sjungande hanar. Sådana är funna vid Hävlingen och än-
da upp i Töfsingdalen, Idre (Isaksson 1967). Där har även häck-
ning konstaterats i juli 1925 (Forsslund 1926), vilket även
skett vid Grövelsjön, Idre, där arten hörts de flesta år under
perioden 1956-68 (Ivar och Christina Sperber).
412
Lövsångare Phylloscopus trochilus acredula (L.)
Häckar allmänt i hela landskapet upp i den övre fjällbjörkskogen
Gransångare Phylloscopus collybita abietinus (Nilsson)
Häckar i barrskogsregionen över hela landskapet men endast myc-
ket sparsamt i de sydöstra delarna
Utbredning
Gransångaren tillhör främst norra Dalarnas barrskogsregion men
måste anses vara utbredd över hela landskapet. Mest sparsam är
den i själva kulturslättregionen i sydöstligaste Dalarna men
även där påträffas enstaka översomrande hanar. I Bergslagen och
i barrskogsregionen omkring dalälvdalen översomrar den mer re-
gelbundet och talrikt, men även här är häckfynden få. Möjligen
är gransångaren en sparsam fågel även läng;st mot nordväst.
Sträck
Under sträcken uppträder gransångaren regelbundet även i kultur-
slättregionen.
Grönsångaren Phylloscopus sibilatrix (Bechstein)
Häckar i kulturslättregionen
Invandring
Grönsångaren tycks ha invandrat till Dalarna omkring sekelskif-
tet. Jägerskiöld (1919) uppger att den före 1B5B förekom upp
till Stockholm och Uppsala och möjligen till norra Uppland och
södra Värmland. Efter 1B9D skall en framryckning mot norr ha
skett, vilket medförde att den påträffades häckande vid Malings-
bo i södra Dalarna och sommaren 1951 strax norr om Leksand. I
Dahls Material (1943) ingår sedan fram till början av 1940-ta-
let ett stort antal fynd av bon och sjungande hanar i de syd-
liga socknarna upp till Gagnef.
Utbredning
Numera häckar grönsångaren sparsamt och i växlande antal i kultur-
slättregionen i Bergslagen och längs Dalälvan upp runt Siljan. I
Orsa görs flera observationer varje år och arten anses öka (Lars
Bruks),
Längs Västerdalälven är grönsångaren vanligare än törnsångaren
i Gagnef och Floda, men om den häckar regelbundet längre mot nord-
väst är inte känt. Enstaka hanar har påträffats i Äppelbo 1972
och 1973 (Arne Ekström, Stig-Ake Svenson, Elisabeth Haritz),
Malung 1963 (Sven-Erik Dscarsson, 2 hanar NE Stället nära grän-
sen mot ,Värmland, Malung, 1971 (Christer Carlsson) och Lima 2.6.
46 (Sven A Mellquist), omkring 1955, 3.6.61 samt 26.6.71 (Börje
Flygar).
Även längs österdalälven sträcker troligen årligen enstaka ha-
nar förbi kulturslättregionen. Under senare år har arten hörts
i Alderängarna, NW Mora, juni 1972 (Björn Cederberg) och Gopa-
413
längarna, Gopshus, 1968 (Sven A Mellquist). De nordligaste fyn-
den av enstaka hanar är 1 ex i Töfsingdalen, Idre, omkring 20.6.
47 (Mellquist OJA 1947:55), 1 ex Nipfjället, Idre (Karl-Harman
Forsslund i brev till Sven A Mellquist 18.8.50), 1 ex Hågåns ned-
re lopp, Idre, 16.6.63 (Gunnar Lind) och 1 ex Töfsingen, Idre,
17.6.72 (Stig-Ake Svenson, m fl). Märkligt nog har dock grön-
sångare observerats i björkbältet väster om Grövelsjön, Idre, i
växlande antal varje sommar 1959-65. Som mest har inte mindre
än 11 hanar hörts inom ett begränsat område och under de flesta
av dessa år har nyutflygna ungar iakttagits (Ivar och Christina
Sperber).
Därutöver föreligger ett par fynd i Älvdalen, 1 ex vid Ärsjön
11-12.6,47 (Sven A Mellquist) och 1 ex på Rödbergets sluttning
sommaren 1962 (Mellquist 1963).
Lundsångare Phylloscopus trochiloides viridanus Blyth
Uppträder tillfälligt
Förteckning över kända fynd
1 ex Leran, Norrbärke, 15-16,6.68 (Jan-Olof Hermansson, Hans
Andersson)
2 ex Flinesjön, Husby, 6,6-18,8,71 (Kjell Bylin, m fl)
Nordsångare Phylloscopus borealis talovka Portenko
Uppträder tillfälligt
Förteckning över kända fynd
1 ex Fulufjället, Särna, 13-19.6.68 (Roger Gyllin)
Kungsfågel Regulus r, regulus (L.)
Häckar allmänt i barrskogsregionen över hela landskapet men kan
under extremt kalla vintrar minska starkt i antal
Grå flugsnappare Muscicapa s. striata (Pallas)
Häckar allmänt i hela landskapet upp till fjällbjörkskogen
Svartvit flugsnappare Ficedula h, hypoleuca (Pallas)
Häckar allmänt i hela landskapet upp till trädgränsen
Mindre flugsnappare Ficedula p. parva (Bechstein)
Räcker tillfälligt, men är ännu inte årsviss i landskapet
414
Förteckning över kända fynd
Ett par häckade vid Höganäs, Psrshyttan, Hedemora, juli 1964
(Hosl Andersson)
Ett par häckade vid Källslätten, Stora Kopparberg, sommaren 1966
(Bonnis Nilzon, m fl)
Förteckning över övriga fynd
1 hans Yttsrmo, Kvarnsveden, Stora Tuna, förs midsommar 1954
(Bengt Eriksson i Norström VF 1955:185)
1 hans Norddalen, Säter, 26.5.57 (Karl-Erik Fahlen i Dttsrlind
VF 1959:53)
1 ex Asbo, Grytnäs, 6.6.57 (Göts Nyhlen i Ottsrlind VF 1959:53)
1 hans Flinesjön, Husby, 3, 4 och 11.6.61 (Lars-Erik Eriksson)
1 hans Gissslbo, Avesta, 2-4,7.68 (Ake Helander)
1 hane Räfvåla, Saxdalen, Grangärds, juni 1970 (Bonnie Nilzon)
1 hane Leran, Norrbärke, 7,6.70 (Hans Andersson, Jan-Olof Hermans-
son)
1 hans Tosarby, Gustafs, 1.5.72 (Hans Hedin, Eva Lind)
1 hane Yxbodarna, Leksand, 31.5.72 och några veckor.framåt (Jan-
Erik Petters)
Järnsparv Prunella m. modularis (L.)
Häckar i hela landskapet upp i fjällbjörkskogen
Invandring
Tyvärr saknas dokumentation om järnsparvens invandring väster-
ifrån. Uppgifterna i den äldre litteraturen, såsom de samman-
fattas av Ekman, (1922) är svårtolkade. I Dalarna betraktade
dock Elis Dahlgren järnsparven som en sällsynthet fram till
1940-talst (1969) och Berggren (1974) uppger att den saknades
i Svärdsjö omkring 1920. Under de senaste 20 åren har järnspar-
ven varit en allmän häckfågel även i sydöstra Dalarna (Kjell
Bylin).
Ängspiplärka Anthus p. pratensis (L.)
Häckar allmänt på fjällhsdarna och sparsamt-sällsynt på myrarna
i barrskogsregionen; uppträder allmänt i kulturslättregionen
under sträcken
Utbredning
Ängspiplärkans utbredning i Dalarna är nordligt och västligt
orienterad. Från sydöstra Dalarnas kulturslättregion är uppgif-
terna om förekomsten under häckningstid något motsägelsefulla.
Under sin tid i Dalarna under 1930-talet sökte Dag Hannerz för-
gäves efter ängspiplärkan som häckfågel i södra och östra Dalar-
na, vilket meddelats i brev till Sven A Mellquist 1949. På 1940-
talet tycks dock Eric Dahl ha gjort häckfynd i Stora Tuna, som
måste anses tillhöra kulturslättregionen. I Gustafs har också
P Folke Nyholm påträffat ängspiplärkor under häckningstid.
De senaste verkliga häckfyndsn i detta område förefaller dock
415
ARTIND"l3JX
till
DALARNAS FÅGLAR,
. -. .
;''.
I'
Understrukna sii'fror hänvisar till ~rtlistan, där arten
beskrivs noggrant.
Aftonfalk 297
Alfågel 65 127 132 164 201 269
Alkekung 352
Backsvala 159 180 382
Bergand 47 65 66 127 201 222 264
Bergfink 50 76 80 82 129 161 181 437
Berglärka 132 382
Berguv 22 158 264 180 199 202 205 213 214
217 218 369
Bivråk 130 156 166 174 293
Biätare 371
Björktrast 50 58 69 76 80 134 144 159 165 180
201 204 396
Blå kärrhök 90 (130) 134 203 294
Blåhake 66 68 130 137 401
Blåkråka 47 180 182 199 373
Blåmes 58 100 103 180 391
Bläsand 50 51 87 90 132 155 179 201 261
Bläsgås 276
Bofink 16 76 78 80 81 124 129 161 181 203 437
Bredstjärtad labb 339
Brun glada 130 292
Brun kärrhök 116 118 130 176 199 203 293
Brunand 56 116 118 132 201 222 267
Bruntrast 396
Brushane 48 53 68 87 92 126 173 175 337
Buskskvätta 30 65 82 100 173 181 398
Busksångare 58 125 408
Bändelkorsnäbb 436
Dalripa 25 26 27 68 90 137 199 201 299 203
Domherre 144 161 184 ~
Drillsnäppa 64 84 87 157 179 332
Dubbelbeckasin 90 150 151 179 326
Dubbeltrast 180 396
Duvhök 28 30 132 156 179 194 195 199 201
204 205 217 222 291
Dvärgbeckasin 90 127 164 179 182 327
· Dvärgmås 127 344
257
Dvärgrördrom 439
Dvärgsparv
,., __\_
Ejder 199 201 222 272
Eng.sädesärla 417
Enkelbeck?tsin 85 87 92 116 150 154 157 162 163 171
Entita 179 201 326'
Fasan 100 176 180 393
Fiskgjuse
Pisktärna 37 137 149 152 201 215 306
Fjällabb 30 37 40 65 87 130 157 180 201 204 343
Fjällgås 52 84 87 116 126 130 180 349
Fjällpipare 67 339
Fj ällripa 90
Fjälluggla 63 65 66 68 126 127 175 176 322
Fjällvråk 65 66 68 173 199 201 301
Flodsångare 67 158 361
Forsärla 31 67 129 130 134 204 290
58 125 405
.Glada 52 417
Gluttsnäppa
169 173 175 177 182 199 200 203 291
Gransångare
Gravand 52 53 82 85 87 91 126 157 162 179 182
Grå flugsnappare
Grå gås :,33
Gråhakedopping
Gråsiska 160 181 413
Gråsparv
Grå spett 273
Grå trut
Gräsand 16 76 80 181 414 ~:-·
127 215 275
Gräshoppsångare 127 24 8 I
Grönbena
Grönfink 76 181 427
Gröngöling
Grönsiska 38 154 161 181 199 201 203 204 441
Grönsångure
Gulsparv 180 375
52 84 87 129 199 201 204 341
65 87 116 132 147 152 169 (170) 173
179 199 201 217 222 259
56 57 58 100 118 125 190 194 402
85 87 92 126 157 173 179 331
58 82 100 103 152 181 424
16 100 103 180 375
76 78 80 81 160 167 426
82 100 413
37 38 100 103 129 161 181 437
3
Gulärla 65 85 87 (103) 129 130 137 160 181 417
Gärdsmyg 160 180 394
Gök 69 76 80 81 82 124 147 149 158 162 163
164 765 166 168 (170) 171 174 180 359
Göktyta 159 162 168 169 780 380
Havstrut 199 201 204 340
Havsörn 22 37 177 179 182 292
Hornuggla 100 703 158 180 365
Hussvala 124 180 382
I-fri.ger 52 169 (170) 171 179 256
Hämpling 37 100 103 181 190 426
Härfågel 177 199 373
Härmsångare 58 100 103 190 410
I-lökuggla 31 780 194 361
Islands knipa 137 184 348
Ismäs 269
Jaktfalk 67 132 176 177 217 297
Jorduggla 90 365
Järnsparv 50 78 80 82 415
Järpe 144 149 150 152 156 168 (170) 171 173 179
198 199 201 303
Kaja 100 103 159 168 171 177 ;80 199 200 201
204 386
Kanadagås 132 137 215 278
Kattuggla 16 32 37 100 154 158 163 180 204 363
Klykstj.stormsv. 184 253
Knipa 50 51 65 84 87 132 147 155 169 177 178
179 201 215 216 269
Knölsvan (52) 56 118 122 128 132 215 216 281
Koltrast 58 82 100 134 175 181 201 204 397
Kornknarr 21 34 118 125 156 161 164 166 177 179 312
Korp 42 76 152 168 (170) 173 780 1~4 199 200
201 204 211 383
Korsnäbb 161
• Kragtrapp 184 317
Kricka 65 87 116 155 179 201 222 259
Kråka 129 130 137 165 (170) 171 174 175 180 199
200 201 202 203 204 205 206 211 385
Kungsfiskare 171 199 370
4
J<ungs'fågel 76 78 80 81 149 181 414
I<ungsörn· 22 65 72 73 130 132 134 117 178 179 204
205 217 218 287,
Kustpipare· 127 323
Kustsnäppa 126 127 334
Kärrsnäppa 48 68 126 127 335
Kärr sångare 58 125 408
Labb 339
Ladusvala 159 162 166 180 382
Lappmes 72 73 392
Lappsparv 66 68 130 440
Lappuggla 72 180 364
Lavskrika 42 43 45 72 137 159 163 177 180 390
Ljungpipare 53 65 68 87 90 91 92 151 157 162 175 176
. 179 182 324
Lunclsångare 58 125 414
Lunnefågel 199
Lärk falk 134 156 179 200 296
Lövsångnre 69 76 80 81 181 413
Mellanskarv 254
Mellanspett 180 182 380
M.flugsnappare 58 414
M.hackspett 180 380
M.korsnäbb 76 181 436
M.stranclpipare 126 321
M.sångsvan 286
Morkulla 149 152 157 (170) 179 201 328
Mosnäppa 1J8 63 90 127 335
Myrsnäppa ~JO 127 336
Myrspov YO 126 127 331
Nattskärra 42 47 158 164 168 174 175 180 368
Norell. gulär la 92 418
Nordsångare 58 414
Näktergal 58 125 190 399
Nätkråka 16 137 138 177 213 388 (se också tjockn.)
Nötskrika 82 146 159 180 201 204390
Nötväcka 16 58 100 393
5
Ormvråk 37 129 130 134 137 155 161 .179 204 289
Orre 34 82 144 746 148 149 150 152 156 764
165 166 (17 0 ) 17 1 173 'I 77 17 9 198 199
Ortolansparv 201 302
37 38 100 181 438
Pelikan 137 182 .. ~.
Pilfink 38 100 103 129 154 201 203 204 441 ·
Pilgrimsfalk 37 38 39 734 756 162 1:7 211 217 296
Prutgås 278
Pärluggla 84 123 158 764 180 366
Rackelhane 302
Rapphöna 21 34 37 700 146 149 E-0 152 156 (170)
177 180 201 355
Ringand (170)
Ringduva 50 76 82 129 130 149 158 163 166 (170)
177 180 201 355
Ring trast 66 69 397
Ripa 26 144 749 150 152 156 166 (170) 173
Riporre 301
Rosenfink 56 57 58 100 118 125 190 194 431
Roskarl 126 326
Rostand 275
• Råka 37 180 199 200 385
Ryss vråk 289
Rödbena 48 68 127 332
'Röd gladå 179 se också glada
Rödhake 76 78 80 81 781 401
Rödspov 127 330
Rödstjärt 16 76 80 81 82 160 181 399
Rödstr.piplärka 130 416
Rödvinge trast 50 58 76 80 82 134 144 180 396
Rördrom
Rörhöna 11,6 (170 ) 199 257, .
Rör sångare
56 116 118 313
56 116 118 181 182 406
Sals krake 90 127 273
Såndlöpare 126 127 336
Sidensvans 53 72 74 143 144 160 (170) 174 181 419
Silltrut 127 180 201 204 222 340
6
Silvertärna 47 194 352
Sjöorre 65 66 127 164 177 179 201 222 271
Skata 149 159 163 165 167 168 180 199 200 201
204 388
Skarv 194
Skedand 55 56 116 118 201 222 262
Skeds tork 258
Skogsduva 16 32 100 (170) 177 180 354
Skogssnäppa 87 92 179 331
Skrattmås 56 87 88 118 128 129 201 204 344
Skrän tärna 127 349
Skäggdo"pping 56 118 132 199 201 222 247
Skär fläcka 199
Skärsnäppa 48 63 334
Slaguggla 30 31 32 158 180 216 364
Smaln.nötkråka 388
Smaln.simsnäppa 47 48 66 68 338
Smådopping 252
Småfl. sur~phöna 56 118 125 310
Smålom 40 65 87 179 246
Småskrake 17 40 87 155 179 201 222 272
Småsnäppa 127 334
Småspov 91 92 126 127 329
Snatterand 222 260
Snöripa 26 170 174 177 199
Snösiska 134 429
Snösparv 65 66 68 132 155 161 176 181 441
Sommargylling 125 199 383
Sothöna 56 87 88 118 128 129 201 204 344
Sparvhök 65 129 132 156 165 179 199 200 203 204
205 217 291
Sparvuggla 180 363
Spetsbergsgås 377
Spillkråka 42 (50) 159 162 180 380
Spovsnäppa 127 335
Stare 100 124 129 163 (170) 181 201 204 423
Steglits 134 425
Stenfalk 129 179 199 203 297
Stenknäck 423
Stenskvätta 65 68 159 181, 398
Stjärtand so 51 90 201 262
S tj ~ir tmes 100 180 391
Stork 162 (se också vit stork)
Storlabb 339
Storlom 17 40 65 84 87 173 179 245
Storm.fågel 253
Stormsvala 253
Storskarv 137 201 222 254
Storskrake 40 51 87 132 179 201 216 364
Storspov 56 84 87 92 100 103 116 1u128 129 1s1
179 328
Strandskata 127 318
Strömstare 160 ·165 169 (170) 180 394
Stäpphöna 183 353
St. hackspett 76 180 376
St. korsnäbb 76 181 436
St.strandpipare 48 63 68 90 126 127 320
Svarthakedopping 56 11 6 118 248
Svarth.busksvätta 398
Svarh.dopping 250
Svarth.trast 396
Svartl1ä.tta 82 100 103 411
Svartkri'tka 385
Svartmes 78 180 392
Svart storlom 179
,Svart rödstjärt 398
Svartsnäppa 90 126 127 -33-3
Svart stork 27·164 182
199 258
Svarttärna 349
sv flugsnappare 80.124 181 194 414
(65) 90 127 169-(-170) 177 201 222 271
Svär ta
Sydl.gulärla 100
Sånglärka 21 30 100 129 180 382
Sångsvan 17 22 51 (52) 125 127 136 154 171 177 178
179 213 218 284
Sädesärla 69 124 129 130 137 160 161 162 163 165 181
417
Säclgås 23 25 91 129 137 179 215 217 218 219 276
Sävsparv 53 82 87 116 181 438
8
Sävsångare 55 56 118 181 182 410
Talgoxe 160 161 167 180 194 391
Tallbit 72 74 76 143 181 435
Talltita 78 80 160 176 180 393
Taltrast 80 81 144 159 167 180 396
Tamduva 137 201 204 355
Tatar falk 297
Tjockn.nötkråka 388
Tjäder 17 30 34 144 148 149 150 151 152 156
162 (170) 171 173 177 179 198 199
'robisgr issla 201 302
Tofslärka 352
'rofsmes 180 381
Tofsvipa 76 78 82 180 392
56 84 87 92 124 130 147 762 165 169
'rornfalk (170) 174 176 177 179 194 309
Tornsvala 37 38 65 129 134 156 179 298
Tornuggla: 129 130 158 180 194 369
Trana 184 359
40 84 87 92 124 130 147 162 165 (170) ·
'rr as tsångare 174 176 177 179 194 309
Tretåig hacikspett 58 406
Tretåig mås 76 176 180 380
Trädgårdssångare 348
Trädkrypare 82 100 181 412
Trädlärka 78 160 161 180 394
Trädpiplärka 37 38 47 180 381
'rurkduva 76 78 80 81 129 130 181 416
Turturduva 58 100 355
TÖrnskata 150 355
Törnsångare 30 100 103 181 190 422
37 100 181 412
Uv
147 (170)
Vaktel
Varfågel 125 305
Vattenrall 30 134 160 176 177 181 421
Vide sparv 55 56 118 177 309
Vigg . ·. 48 50 72 130 439
16 17 50 51 55 56 65 116 .118 132 155
Vinterhämpling 159 179 201 264
Vitkindad gås 134 4~9
278
9
Vitryggig 33 180 376
hackspett
Vits tj ärning 401
blåhake 199 257
Vit stork 344
Vittrut 344
Vitvingad trut
55 56 116 118 179 201 222 259
Arta
65 68 85 87 129 130 181 415
Ängspiplärka 181 412
Ärtsångare
184 ·215 287
Örn vråk
10