Jag_ar_en_samlare_NY_printad_WEB_1sida

�AVER KADAVER

Jag fångade en supe�fin mus. Vi har inte haft
möss inomhus på fle�a år men i natt såg sonen
en. Jag laddade en fälla och den fastnade. Jag
skulle �ilja �para den. Men jag har inte �iktigt
lust att börja slakta och s�oppa �pp den nu. Jag
har så mycket annat att göra. Kanske en annan
gång. Det finns fler möss.
Jag såg en gång en uppstoppad mus på loppis som
jag övervägde att köpa men så tänkte jag att
man kan göra en egen och så lät jag den bo
kvar på hyllan. Jag tror att jag tycke� �peciellt
mycket om möss för att pappa gav mig en liten
mus i po�slin när han och mamma kom hem från
Lappland. När de åkte iväg i vint�rmörkret med
Saaben grät jag och skämdes över mina tårar.
Jag var tio år� mina vuxna systrar var hemma
med mig. Det var första gången som mamma och
p��pa inte var det.

403





�U�IKSYMFONI

Jag fortsatte att leka butik.
Först med min man� sen med kamrat.
Vad får det lov att vara?
E�� behjälpligt ting.
Förändrande färg.
En biljett från förr.
B�ode�ade bitar.
Elle� en benstomme.
Grannlåt� pjäs i position.
Allehanda so�te�.
Vi skurar lo�t och donar tungt.
Var sak på sin plats� sitt still.
Vi skrattar sto�t och jag kan knappt räkna p�ocent.
Sak. Fotografi. Sak. Skylt. Sak. Beslag. Sak. Pigmentt.
Sak. Bok. Sak. K�uka. Sak. Tråd. Sak. Lampa. Sak. Bh.
I butiken finns nästan hur mycket som helst. Bra-ha.
Plockar� packar� plockar.
Läser en sextio år gammal kontaktannons.
Sk�iver ett mail på finska.
Spelar �oll.
Ensam i sake�.
I stadstyst kvällsidyll.

406





”Jag vill ge en röst åt det samlande
som inte alltid överensstämmer
med det vedertagna. En röst som
skrattar av lekfullhet och vågar
bryta reglerna!”

ATT VÄXA UPP PÅ EN LITEN ORT gjorde mitt eget universum större.

Jag levde i närkamp med begränsningar och möjligheter. Att bygga en kiosk var
inga problem men att få någon att stanna till var desto svårare, det var inte
många förbipasserande per dag. Tog bensinen slut i mopeden fick jag gå långt.
När det som oftast inte fanns någon att prata med, pratade jag högt, spelade
Commodore 64, konstruerade något, ritade, läste romaner eller skrev dagbok.
Och jag kan inte tänka mig en bättre början på livet.

Så har jag fortsatt, kryssat mellan spärrar och sett potential i det mesta. Och
alltid tänkt att jag någon gång skall göra en bok, om något, om allt, om inget,
inte nödvändigtvis skriva, men göra. Jag har alltid tyckt om böcker, om ord, och
om att se bilder i ett bestående tryck. På så sätt kan jag samla väldigt mycket
på ett begränsat område. Den fysiska bilden är som en paus. Genom att samla
många pauser på samma ställe känner jag mig rik och förmögen på andrum.
Samtidigt som bilden också kan få mig att sluta andas för en stund.

Efter högstadiet valde jag att studera konst. Men min bakgrund och obearbetade
sorg efter min pappas död gjorde att intrycken från konstfältet blev så starka
att jag valde bort fortsatta studier. I en sorts sorgebearbetning upphöjde jag
min fars liv som en romantisk norm. Jag ville ägna mig åt praktiskt arbete och
familjeliv på landet.

Vartefter livet fortsatte med glädje och sorg, familjeliv och företagande, vänner
och vardag, började en stark vilja gro inombords, en vilja att uttrycka mig,
utvecklas och använda min nyfikenhet och kreativitet på flera, nya sätt. Jag
är utrustad med en starkt sökande och dokumenterande blick som hela tiden
försöker sortera, förstå, omfamna, visuellt uppleva, kommunicera och samla.
Jag insåg att jag inte kan eller vill begränsa mig längre, och började studera
fotografi som öppnade dörrar till helt nya sätt att se och möta min omvärld. Det
var där denna bok började.

409

Liksom fotografen framkallar bilder i mörkrummet har jag med rotandet i
mitt eget samlande blivit inbjuden till andra samlares ”mörka rum”. De flesta
samlingar är på ett eller annat sätt begränsade till en yta, ett rum, där det
framkallas historier, bilder och känslor. Jag har fått stiga in i dessa rum och känt
andäktig glädje över att ta del av en persons individuella konstruktion, som
är en förlängning av samlarens personlighet samtidigt som det är samlarens
privata lekstuga.

Jag har försökt omringa och knyta ihop mina egna samlarsäckar för att kunna
spara dem, eventuellt slänga några, och gå vidare. Jag hoppas också kunna bidra
till flera insikter kring den samlande människans beteende och föremålens
betydelse för individen, samt ge en röst åt det samlande som inte alltid
överensstämmer med det vedertagna. En röst som skrattar av lekfullhet och
vågar bryta reglerna!

”Jag kommer alltid att dras till objektet och
ägandet, det är något starkt inom mig. Det
är en viloplats från människorna. De döda
tingen ger mig lust till liv och så svänger
pendeln av och an, mellan liv och död.”

När jag påbörjade boken tänkte jag att jag skulle lyfta fram det som förenar
samlare, men ganska fort upptäckte jag många intressanta olikheter. De
gemensamma nämnarna hittas visserligen, men orsakerna till att man samlar
och på vilket sätt man samlar varierar stort. Jag skulle också vilja påstå att
samlandet är en aktivitet över vilken det vilar en sorts känslosam mysticism.
Trots att många samlare lite skämtsamt konstaterar att de lider av en defekt
eller sjukdom så är de flesta inte speciellt intresserade av att gräva ner sig i
”varför”. Vad man samlar på är intressantare. Och för de flesta räcker vetskapen
om att samlandet är en rolig och tillfredsställande aktivitet som ingen samlare
vill vara utan.

Skrivandet av boken började som ett försök att frigöra mig från objektet och
röra mig mer mot människorna. Men det är svårt och inte ens nödvändigt att
överge en sida hos sig själv som man inte vet hur man skall hantera. Det kan
vara bättre att konfrontera den och använda den på ett konstruktivt sätt. Jag
kommer alltid att dras till föremål och ägandet, det draget finns starkt inom
mig. Sakerna är en viloplats från människorna. De döda tingen ger mig lust till
liv och så svänger pendeln av och an, mellan liv och död. Där finns spänningen,
i motpolerna. Där, mellan dem, levs livet, mer.

410





�ANTAS���I

Min fantasi och mina tankar tar sig
ett så livligt uttryck inuti mig att jag
ibl�nd också vill använda mig själv som
ett livlöst föremål. Jag vill vara en sak
med f��ktion men utan förstånd. Vara
ett tanklö�� ting satt i en o�dni�g.
Jag vill samla mig.
Och dig.

413

Bilder

Mina egna samlingar är dokumenterade på sidorna med reflektioner samt på följande bilduppslag:
18–19, 22–23, 26–27, 46–47, 124–125, 128–129, 172–173, 196–197, 238–239, 246–247, 276–279,
300–301, 358–359, 382, 411

SID 317 Gatuloppis i Paris
6 Akrylmålning/collage över min barndomsbygd, 320 Marknad i Estland
1998–2018 321 Miniatyrgevär i Paris och pengar i Barcelona
9 Koja utanför mitt barndomshem 322–323 Marché Vernaison, Paris
14–15 Familjen Lund, 2019 324 Gatuloppis i Paris + Marc och Moussa på
48 Loppisrace i Purmo gatuloppis i Paris + marknad i Barcelona
49 Gatuloppis i Porte de Vanves, Paris 326 Antikmässan, Stockholm
50 Gatuloppis i Paris + Antiikkia ja Aarteita, 327 Marché Vernaison, Paris + Antikmässan,
Kauhava Stockholm
51 Juthbackamarknaden, Nykarleby 328–329 Gatuloppis i Paris
330 Glaskorksamling, gatuloppis i Paris
70–71 Gatuloppis, Paris 331 Juthbackamarknaden + Claude, Marché
74 Pehtoorin Perikunta, Borgå Vernaison, Paris + gatuloppis i Paris
75 Weird Antiques, Tusby 334 Hemfärd, Juthbackamarknaden + dragspels-
78–79 Alice och Pierre i sin ateljé, Paris musik på marknad i Estland
100 Gatuloppis, Paris 337 Raimo, Juthbackamarknaden
106–107 Antiikkia ja Aarteita, Kauhava 3 38–339 Loppisrace i Purmo
144–145 Janne i sitt lager, Stockholm + Juthbackamarknaden
146 Hos Jenni och hennes man Ralf som samlar 356 Saltkarssamling i Barcelona
på serier, skivor och termosar, Åbo 357 Collage, Tombées du Camion, Paris
147 Två översta bilderna: Flamingos Vintage Kilo + loppis i Finland
i Barcelona, bilden längst ner: Loppis i Kauhava. 372–373 Samlaren och handlaren Magnus Palm
148–149 Michel och Andre, Marché Vernaison, Porte de i Helsingfors med inköp från Tallinn som ska
Clignancourt, Paris vidare till Stockholm
150 Loppis i Finland, bakluckeloppis i Jakobstad, 374–379 Alla Tiders Antikt, Jakobstad
loppis i Finland 383 Juthbackamarknaden
151 Antiikkia ja Aarteita, Kauhava 384 Antiikkia ja Aarteita, Kauhava
198 Hem i Ungern + gatuloppis i Paris 385 Juthbackamarknaden
199 Hem i Ungern 386–387 Antiikkia ja Aarteita, Kauhava
202–203 Mercat dels Encants, Barcelona 388 Juthbackamarknaden + Antiikkia ja Aarteita,
214 Loppis i Stockholm Kauhava
215 Bar i S:t Michel + hem i Ungern + loppis i Umeå 389 Antiikkia ja Aarteita, Kauhava
2 48–249 Grossistförsäljning av gamla saker i Ungern
258–259 Antiik Kaleidoskoop, Tallinn 3 92–393 Gatuloppis i Paris
260–261 Dalahästsamling, Magnus Palm, Stockholm 394 Peruker på Juthbackamarknaden
274 Gummi på gatuloppis i Paris + fotografier på gatuloppis i Paris

275 Gatuloppis i Paris + Juthbackamarknaden + Antiikkia ja Aarteita, Kauhava
+ gatuloppis i Paris 395 Gatuloppis i Paris
396–401 Brutus De Gaper, Barcelona
302 Marknad i Estland 404 Dyker i saker på vår kallvind
306–307 Mercat dels Encants, Barcelona 405 Lager hos Lars-Göran Andersson,
308–309 Kärl och korkar i Ungern, Spanien och Estland
310 Juthbackamarknaden Framtidsantiken, Stockholm
311 Syl´s antique shop, Marché Vernaison, Paris 407 Med min kompanjon Mia, Lundagård, Jakobstad

314–315 Marknad i Estland
316 Juthbackamarknaden

Bilderna på sid 360–363 är fotograferade av respektive intervjuad person, Daniels porträttbild sid 362, foto: Ely Fair.
Fem bilder i boken har fotograferats med självutlösarknapp, sex bilder har en familjemedlem tryckt av enligt instruktioner.
Pärmens, reflektionernas, frågornas och bildtexternas typsnitt är egen handstil.

414

Källor

Böcker
Benjamin, W., 1955. Illuminations. Frankfurt: Suhrkamp Verlag.
Granö, V., 1997. Esineiden valtakunta. Oulu: Kustannus Pohjoinen.
Inkinen, J-P., 2018. Miten tavarat ovat – The way of things. Helsinki: Taide.
Land-Weber, E., 1980. The Passionate Collector. New York: Simon and Schuster.
Rautio, P., 2008. Pessi Rautio benar upp Anu Tuominens konst.
I: K. Karvonen & S. Romppanen red. Anu Tuominen.
Sontag, S., 2001. Om fotografi. Stockholm: Natur och Kultur.

Artiklar
Morozzi, C., 2011. There's an intense & perverse identification that occurs between people
and their things. Colors, 2011(79), s. 18–19.
Palm, M., 2002. Plågsam passion. Sköna hem, 2002(8), s. 96–101.

Avhandling
Persson, M., 2007. Mellan människor och ting. En interaktionistisk analys av samlandet.
Thesis for doctoral degree (Ph.D.). Lund University, Department of Sociology. Lund.

Tack

Det har varit en smågalen resa att göra denna bok. Jag har haft fem roller; fotograf,
bildredigerare, skribent, redaktör och grafisk designer. Att kombinera dessa tillsammans med
studier, familjeliv och butiksarbete i Lundagård har varit utmanande. Samtidigt har jag aldrig
velat säga nej till den lust som har insisterat på att teckna ner berättelser ur min och andras
samlarvärld.

Att göra det hade naturligtvis varit omöjligt utan alla fantastiska människor som jag har omgett
mig med! Ett ödmjukt och stort tack till:

Christian, du har alltid uppmuntrat mig och aldrig ifrågasatt mina infall. Du är en underbar man.
Holger, Algot, Pär, Bo, Lisa, självständiga barn, annat val har ni inte haft. Älskade barn.
Mamma, du härliga, egensinniga och goda kritiker. Du har gett mig tro, hopp och kärlek.
Min syster Ghita med make Birger Enges.
Mina systrar Runa-Britt och Eva-Stina.

Magnus Palm, samlarvän, som engagerat läst, kommenterat och fungerat som redaktionellt
bollplank i många beslut.
Malin Klingenberg, min barndomsvän, som med noggrannt ordöga kommit med ändringsförslag
och hjälpt till med texterna.

Joanna, Hanna, Mia, Kersti, Börje, Janne, Michael och alla andra vänner, släkt och bekanta
som tagit sig tid att diskutera och kommentera projektet, eller på annat sätt har bidragit till och
underlättat mitt arbete.

Bokens material är delvis en del av mitt examensarbete inom fotografi vid Yrkeshögskolan
Novia. Tack till mina handledare Lars Rebers och Emma Westerlund. Tack till Mats och Monica
Sandström och Anders Petersen för givande praktikperioder.

Slutligen, vad hade boken varit utan alla er samlare som frikostigt bjudit på er själva, era
historier och visat era samlingar. Tack också till er samlare som velat vara anonyma men bidragit
med goda samtal.

415

Aja Lund (f. 1979) är en finlandssvensk fotograf.
Hon startade livsstils- och byggnadsvårdsbutiken
Lundagård 2008 och har medverkat i flertalet
kreativa projekt. Hon bor i Purmo med sin man
och deras fem barn. Boken Jag är en samlare,
jag vill ha mer! är hennes första bok.

Text, foto, illustrationer och grafisk form: Aja Lund ©2019
Boken har utgivits med stöd av Svenska Kulturfonden
samt Delegationen för den svenska litteraturens främjande/
Svenska litteratursällskapet i Finland.
Tryck: Printon, Tallinn 2019
ISBN: 978-952-94-2034-6