Sagan om en kendama

adina rosetti född 1979 i Brăila, Rumänien är för- adina rosetti arakhádili ánde le berš 1979 ánde
fattare och journalist. Efter att ha skrivit en roman Brăila Rumenía thaj voj si skriatóri thaj journalísta.Palá
och en sagosamling upptäckte hon att det hon tycker godjá kána voj ramosardás gáta pésko románo thaj jekh
mest om är att hitta på sagor för barn. Hennes lek med kavér paramičengo kníga das pe Adina po gor, ke maj
det skrivna ordet har hittills resulterat i flera böck- drágo sas láke te ramól paramíči le glaténge. Ánde láki
er: Domnișoara Poimâine și joaca de-a Timpul, De ce khelimáta ko le ramosardé vorbi, da žesára anklistá o
zboară vrăjitoarele pe cozi de mătură?, Cartea curajului resultáto te ramól maj but knígi: Domnișoara Poimâine
och Aiurea-n tramvai. De första två titlarna belönades și joaca de-a Timpul, De ce zboară vrăjitoarele pe cozi de
i Cele mai frumoase cărți din România, en tävling för mătură? Pe li duj knigi dine la premio ándo kursa pa
rumänsk bokkonst. Som journalist samarbetar hon rumenicko knigáki art, Cele mai frumoase cărți din
med flera publikationer och när hon själv inte skriver România, Cartea curajului, Aiurea-n tramvai. Kána voj
undervisar hon i kreativt skrivande för barn. či maj ramól, sičarél gláti pa kreatívno ramimáta thaj vi
kerél bučí kavrénsa te ramól knígi thaj vi sar journalísta.
irina dobrescu född 1980 i Bukarest, Rumänien
tog sin examen 2003 från den grafiska sektionen irina dobrescu arakhádili ánde le berš 1980 ándo
vid rumänska konstuniversitetet, unarte, och Bukuréšti Rumenía, la péski universitetósko exámina
är en av grundarna till Illustratörsklubben, Clubul 2003 ándo grafícka rumenicko art-universitéto, unarte
Ilustratorilor. Hon har illustrerat många barnböcker: thaj voj sas kaj puterdás o ilustratonéngi klúbo, Clubul
Care-i faza cu cititul? och Ce poți face cu două cuvin- Ilustratorilor. Voj ilustrasarda but glaténge knígi: Care-i
te, Cui i-e frică de computer?, Ziua în care a fugit som- faza cu cititul?, Ce poți face cu două cuvinte, Cui i-e frică de
nul, Vrăjitoarea Yoli Zoli, Pulbere de stele och många computer?, Ziua în care a fugit somnul, Vrăjitoarea Yoli Zoli,
andra. Irina har deltagit i otaliga utställningar och Pulbere de stele thaj vi but kavér ilustráci. Irina kerdá bučí
konstnärliga projekt i och utanför Rumänien. År 2014 ánde but egzebisi thaj artistike projektúra ánde Rumenía
vann Irina Trofeul Arthur för berättelsen Lupul juca- thaj vi avrjál e Rumenía. Ánde le berš 2014 nerisardá e
tor de Poker, skriven och illustrerad av henne själv. Irina Trofeul Arthur ánda e novéla Lupul jucator de Poker,
kaj voj ramosardá thaj makhlá le ilustráci.
arina stoenescu född 1969 i Bukarest, Rumänien
är sedan 1987 bosatt i Sverige. Hon är verksam som arina stoenescu arakhádili ánde le berš 1969
frilansande grafisk designer, förläggare och översät- ánde Bukuréšti, Rumenía. De katár le berš 1987 bešél
tare samt universitetslärare i bokhistoria, medietek- ándo Švédo. Voj kerél bučí sar journalísta thaj grafícko
nik och förlagskunskap. Hennes intressen är barn- designer, vi del avrí knígi thaj tolmačil, vi kerél bučí
kultur och typografi och just nu arbetar hon på sin sar sičaritori ánde universitéto ánde knigáki historia,
doktorsavhandling med temat »Typografi och politik sar medie téknika thaj vi sar te kerél o manúš bučí
i Rumänien under kommunisttiden 1948–1989« vid sar knigéngo kher. Láki maj barí interézno si pa le
Lunds universitet. glaténgi kultúra thaj typografia. Vórta akaná študeíl
te kerdól dóktoro ánde tema » Typografía thaj polítika
ánde Rumenía kána sas komunísmo ándo them 1948-
1989« ándo Lunds universitéto.

sagan om en kendama
e paramisi pa kendama

text teksto: Adina Rosetti
traducere tolmač: Norica Costache, Ninni Nylén, Arina Stoenescu
ilustrații ilustratzja: Irina Dobrescu
design dizajno: Arina Stoenescu

pionier press

Denna bok ingår i Harap Alb-serien med tvåspråkiga Kadaja kniga kerdam ande jekh than ko Harap Alb-serien ko
barn- och ungdomsböcker och är utgiven i samarbete med duje šibengo hurdorenge thaj ternematenge lila. I organacia
föreningen Harap Alb. Föreningen Harap Alb arbetar med Harap Alb kerel buči te anzaren o paramičengo kher ande
att bygga upp sagohuset Harap Alb i Rumänien, en plats Rumenia, jekh than kaj baraven le glatenge literatura thaj o
tillägnad barnlitteratur och läsning, inspirerad av Junibacken i džindimos, inspirime katar Junibacken, Stockholm, Švédo.
Stockholm.

Vi har gjort denna bok Ame kaj kerdam e kniga.

text teksto: Adina Rosetti
illustrationer ilustratzja: Irina Dobrescu
översättning tolmač: Norica Costache (från rumänska till romska,
kelderash varieten), Ninni Nylén & Arina Stoenescu (från rumänska till svenska)
och Jean Siwak (från svenska till romska, kelderash varieten)
design dizajno: Arina Stoenescu

korrekturläsning
kaj džinde e korektura: Nana Eshelman Håkansson (svenska), Fred
Taikon (romska-kelderash)
praktikant praktikanto: Hanna Åberg

typsnitt fonts: Ivar (2017) & Line (2012) design Göran Söderström
upplaga run: print on demand
tryck printime: publit, 2020

tack nais: Marina Ferhatović, Fredrik Forss, Gunilla Lundgren,
Göran Söderström, Jujja och Tomas Wieslander

© 2020 pionier press och författarna. All kopiering och/eller distribution av
text, bild och design är förbjudet utan skriftligt tillstånd från förlaget och
upphovspersonerna.

© 2020 O pionier press thaj le skiritorura. Sa so avéla pa kópiji vaj distribúcia
ánda le tékstura, patréci vaj ánda dizájno naj kanikáske slóbodo te kerén bi te
na len permísia katár editórura kaj ramosardiné e kníga.

förlag editura: pionier press, Stockholm 2020

isbn pionier press: 978-91-984242-8-7
isbn asociația harap alb: 978-973-0-29378-4

innehåll

kapitel kapitolo i.
en promenad i kvarteret dzeamos and-o kartiero 7

kapitel kapitolo ii. 11
en lite väl långtråkig eftermiddag iekh ceaili palamizmeri

kapitel kapitolo iii.
en kendama som försvinner iekhh kendama savi garavelpe 15

kapitel kapitolo iv.
andarnas allé o dromoro le ciohanengo 19

kapitel kapitolo v.
den goda fen från ferentari i lashi rakli andoa ferentari 23

kapitel kapitolo vi.
marias berättelse ăl paramisă la mariake 27

kapitel kapitolo vii.
vad som helst kan vara ett magiskt föremål orso butki si ăkh buki ciohani 31

kapitel kapitolo viii. 35
hur man färglägger en värld sar lulughiarenpe ăl manush

kapitel kapitolo ix. 41
en dromedar med tuppfötter iekh dromadero pundrentza bashnenske

kapitel kapitolo x.
kendamornas kamp e mai lashe kendamea 45

kapitel kapitolo xi. 51
en vloggare och en domare iekh vloggero ai iekh krisinitora



förord adina rosetti, irina dobrescu thaj Gabriela
adina rosetti, irina dobrescu och Gabriela Nenciu arakhádile jekh kavrésa ándo miláj 2016,
Nenciu möttes sommaren 2016 på det nyligen öpp- kana puterdé le Glatengi řomanó bibliotéka ándo gor
nade Barnens romska bibliotek i förorten Giulești, Giulești, avrjál Bukuréšti. E Bibliotéka kaj si andrál
i Bukarest. Biblioteket som ligger i det romska kul- ándo Řomanó kulturáko muzéo si jekh Švedícko –
turmuseet Muzeul culturii romilor är ett svenskt-ru- Rumunicko initiatíva katár e skriatoriájka Gunilla
mänskt initiativ som grundades av den svenska för- Lundgren ánda Švédo thaj e švedícka-rumenicka
fattaren Gunilla Lundgren, den svensk-rumänska editoriájka Arina Stoenescu thaj o Švedícko řom thaj
förläggaren Arina Stoenescu och den svensk-romska aktivísto Fred Taikon kána von 2016, ánde jekh than
aktivisten Fred Taikon under våren 2016. Detta till barardiné e memória pa o anglešícko aktivísto pa
minne av den engelska aktivisten för romska rättighe- manúšikané čačimáta Donald Kenrick (1929–2015).
ter Donald Kenrick (1929–2015).
De sar puterdé e bibliotéka, sas butívar aktivitetura
Sedan öppnandet har biblioteket haft återkomman- le glaténge te vázden opré thaj te sikavén e literatúra
de barnverksamhet som syftar till att uppmuntra läs- thaj vi te den avrí o žanglimós pa řomaní kultúra thaj
ning och spridning av kunskap om romsk kultur och historia. Le gláti ánde řomaní bibliotéka, si jekh kotor
historia. Barnens romska bibliotek är en del av Harap ánda Harap Alb projékto, jekh paramičéngo kher kaj
Alb-projektet, ett sagohus inspirerat av Junibacken i si insperimé katár Junibacken ándo Štockholmo.
Stockholm.

översättarna Norica Costache och Ninni Nylén le duj tolmača Norica Costache thaj Ninni Nylén
är mångåriga medarbetare till pionier press och har kerén bučí de but berš pálpale ko pionier press thaj
översatt till romska från rumänska och till svenska boldiné šibá katár rumenicka ándo romanés, thaj vi
från rumänska. Norica Costache, född 1971, är över- katár rumenicka ándo švedícka. Norica Costache
sättare och verksam vid National Center for Roma arakhádili ánde le berš 1971 thaj kerél bučí sar tolmač
Culture i Rumänien. Ninni Nylén född 2001 är för när- ándo National Center for Roma Culture i Rumenía.
varande student vid Leeds Arts University. Ninni Nylén arakhadi 2001, inke študento la, ándo
Leeds Arts University.

7



kapitel kapitolo i.
en promenad i kvarteret dzeamos and-o kartiero

Det var en gång i Ferentari … Men vänta! Har ni varit i Sasas iekhvar and-o Ferentari… Beshen kadea!
Ferentari någon gång? Det är som vilken stadsdel som Tume sanas and-o Ferentari? Si iekh kartiero kotar
helst i Bukarest, med olika sorters hus, affärer, skolor o Bukureshti, kherentza, blokurentza, boltentza
och, naturligtvis, med en massa barn. De leker jämt ai shkolentza sar vi aver kartierea ai, ceaces, bute
tills föräldrarna kommer hem och ropar in dem. sheavorentza save kamen te khelenpeske so si o ghes
de baro, de tehara dzi ratheate, kana lenge dada aven
Sommardagarna i Ferentari är heta och fyllda med te akharen len palpale khere.
glädje. Det hör inte till ovanligheterna att se en upp-
blåsbar bassäng på gatan som barnen plaskar i eller ett Ăl ghesa milaeskă si thate ai loshale and-o Ferentari.
brölloppstält uppsatt mellan höghusen om lördags- Nai bari buki te dikhăs and-o drom iekh naiardimaski
kvällarna. Om man bor där och går ut i parken bakom balai gonflabilo ai and-e late te najarenpen ăl chavore,
skolan, eller till livsaffären i gathörnet, finns det stor and-e rakea sabatoske, iekh tzakhra abeaveski înzardi
chans att man stöter på någon man känner eller till mashkar ăl blokurea. Te beshes othe ai te inkles and-o
och med är släkt med. Och om du frågar någon av de în parko andă-l phikă la skolake vai ko minimarketo
andra ungarna som bor i kvarteret vad de önskar sig kotar i kui le dromeski, si tut bari baht te arakhes
mer till denna plats skulle de svara ett nöjesfält, med tut varekonesa prindzardo, vai tire neamosa. Ai te
de allra senaste attraktionerna. Eller en superhjälte pushes iekh sheavoro mashkar le aver sheavore
med superkrafter som gör att den kan bli osynlig när- save beshen and-o kartiero, so kamelas te kerdeolpe
somhelst för att besegra alla bovar. Eller den vackras- othe kana ushten and-i lindri, ka phenel tuke, iekh
te prinsessan med tillhörande gyllene slott. Eller var- parko khelimasko, savo te avel les sea le dilimata
för inte en av killarna från den häftiga musikgruppen khelimaske pă-i phuw. Vai iekh mansush barea zorasa
Noaptea Târziu (Sent på natten) som gör häftiga mu- savo, te kamel, dashtil te na mai dikhel les khonik,
sikaliska parodier och som barnen med förtjusning ai te mudarel savore manushen nasul. Vai i shukarni
följer på YouTube. Det skulle verkligen vara coolt och rakhli thagarni, savi sila iekh palato sea sumnakuno.
absolut kunna hända en vacker dag. Vai, sostar na, iekh anda le sheave kotar o Mashkar
la Ratheako, i trupa kai kerel pherasa pe muzika savi
Det är just det som våra hjältar, Alex och Diana, dikhen la loshasa po YouTube. Sas but bari buthi ai
klasskompisar, grannar och lekkamrater också dröm- shai te izbîndilpe ande iekh ghes.
mer om. Båda har bott i Ferentari så länge de kan min-
nas, på Trumpetargatan. (Om ni undrar vad en »trum- Pe kodo dikhen suno vi ăl sheavore amarea
petare« är måste ni veta att det inte alls är en häfti- paramisiake, O Alex ai i Diana, si lidui and-i shkola
gare »trumpet«! Trumpeten är ett instrument, medan beshen iekh pasha aver hai khelenpeske andă-kh than.
trumpetaren är den som spelar trumpet.) Lidui beshen de kana dzeanenpen and-o Ferentari,
lengi rig si ăl Trompetoski. (Te pushena tumen so si
Alex älskar att leka med kendaman, en träleksak kodo o »trompeto«, ashunen ke nai sar i »trompeta«!
med en boll på ett snöre som ska kastas upp och landa I trompeta s iekh instrumento ghilabaimasko, ai o
i en av de två håligheterna på kendamans sidor. Han trompeto si kodua so bashavel la trompetate.
hoppas på att han ska lyckas perfekt med alla tricks
och vinna en stor tävling. Diana tycker om att åka rull- O Alex cealeol les but i kendama; kamel te inklel
skridskor, att lyssna på musik och, mer än allt annat leske seaoră skeme mishto ai te marel seaoren.

9



– att dansa. Bara genom att tio gånger titta på video- La Bianka cealol la te phirel pă-l roliea, te ashunel
klipp och två gånger i veckan gå en kurs i romsk dans muzika ai, mai agaia, te khelel. Sikileas al khelimata
har hon lärt sig dansstegen till alla sina favoritlåtar. pala ăl ghilea sove cealol la, vai dikhindoi deshvar
Tisdagar och torsdagar packar hon skolväskan där pă-l videoklipuria, ai duar p-o kurko dzeal te sikliol
det förutom pennskrin, böcker och skrivblock också te khelel romanes; I martzea ai joia sheol peske and-i
finns en speciell dräkt i glada färger. pususki shkolaki, pasha o penaro, lila, kaietea, ai vi le
gada romane pherde lulugheantza loshale.
Dagen då vår berättelse börjar var inte på något sätt
annorlunda än vilken annan dag som helst. Den bör- O ghes kana maladeas amari paramisi sas sar
jade med skola, tillbaka hem genom kvarteret och … vi le aver ghesa le ceasurentza shkolake, o drom
ja, suck: läxorna till nästa dag! Och kanske hade inget truial i mahala palpale dzi khere ai… off, le sholake
hänt om några bråktal inte hade gett våra hjältar lite hramimata anda tehara! Ai shai te avelas sea mishto te
extra huvudvärk. na sas varesave ghinavimata fraktzientza phare, save
naklea lenge upral o shero.

11



kapitel kapitolo ii.
en lite väl långtråkig eftermiddag iekh ceaili palamizmeri

På det lilla bordet som fungerade som skrivbord har Pe measeli savi si vi birouo, o Alex dikerel o
Alex öppnat matteboken med den ofärdiga läxan. Han kaieto matematikako, la buthiasa bireshisardi.
kastar ett öga på övningarna med bråktal. Han vet Shudel dikhipe upral le ghinavimata bireshisarde
att mamma inte kommer att förhöra honom på läxan fraktzientza. Dzeanel ke leski dei na rodela aghes te
idag, för hon jobbar kvällsskift. Sen föräldrarna sepa- dikhel leski tema, soske oi si buthiate rathiate, de kana
rerade har mamma börjat jobba extra skift. Hon job- mukleape leske dadestar, i dei lea peske inke iekh
bar på en lyxrestaurang där Alex bara har hälsat på en buthi; kerel buki and-e iekh baro barvalo restauranto,
gång, men han gillade det inte för där nöp alla honom i othe kai o Alex geleas iekh korkoro var, na cealeales
kinden och frågade hur det gick i skolan. Mamma är så soske othe seaore line les mostar hai pushenas les sar
trött när hon kommer hem att hon inte orkar laga alla dzeal la shkolasa. I dei avel kadea de khini, kă na mai
godsaker som hon gör på jobbet. Matlagningen tar sila zor te pekel, vi leske, kodola shukar hamata save
mormor hand om. Hon bor bredvid dem och där bor kerel len bukiate. Al hamata kerel len i mami; oi beshel
också hans morbror. Det är bra att ha en stor familj! lentza and-i bar, pasha lende, thai othe beshel vi lesko
kakh. Si mishto te avel tut familia bari!
»Skriv ett bråktal där du vet att differensen mel-
lan täljare och nämnare …«. Äh, jag löser det här med »Te hramosarelpe iekh fraktzia dzeanglindoi ke te
bråktalen imorgon, säger Alex till sig själv och slår lesa andoa anavno o ghinavno ashel…«. Ah, ka kerav
ihop mattehäftet. Han skulle vilja spela »Five nights len tehara kada’l fraktzie, phenel peske o Alex ai
at Freddy’s«, med tanke på att det bara är lite kvar till phandavel o kaieto. Khelelaspeske vi ou »Five nights
sista nivån, men han har ingen lust att drömma mar- at Freddy's«, mai nai les but gzi ko palutno levelo,
drömmar igen. Det är hans favoritspel, fast han har ta na kamel te dikhel palem suno dzungalo. Kadaua
drömt mardrömmar några gånger efter att ha spe- khelipe cealol les but, ta dikhel sune dzungale pala
lat det. Sjukt läskigt med spöken, brrr, bättre att inte leste. Vareso so daravel les, miazentza, brrr, mishteder
prata mer om det! te na vakeareas pala lende!

Under en lite väl tråkig eftermiddag, när matteläx- O shukaripe si kana, and-e iekh ghes kana na dzeanes
orna ger dig huvudvärk och inget verkar gå som det so te keres, kana i matematika mudarel keo shero, kana
ska (inte ens katten har lust att leka utan föredrar att na dzeal khanci (vi i muca na kamel te khelel peske
sova!), är det bäst att lämna huset och leta efter sina ai kamel te sovel), si te inkles avri ando-a kher hai te
vänner. Alex tar med sig sin viktigaste ägodel, ken- rodes tire amalen. O Alex lel peski buki kai dikerel late
daman, smiter förbi mormors rum och går ut på den cel mai but, i kendama, nakhel garavdo pasha i soba
folktomma gatan som är tyngd av värmen. Han styr leska mamiaki hai inklel avri, po drom nango, bilavdo
stegen mot nummer 9A och plingar på vid huset med tathimastar. Dzeal karing o ghin 9A, ai sunil al khăreste
den gröna porten där Diana bor. bareasa zelino, othe kai beshel i Diana.

När Alex frågade om hon ville leka, sa Diana först Kana o Alex avileas te akharel la te khelenpeske, i
att hon inte skulle följa med ut, men han insisterade. Diana phendeas leske ni dzeal avri, ta ou pushlea la
butioar.
– Kom igen Diana, jag har lärt mig lite nya tricks,
kom så visar jag dig! – Av Diana, sikilem varesave neve skeme, av te
sikavoau tuke!

13

14

Diana hade också fått lite huvudvärk av matteläx- Vi lake sas phares te kerel i tema matematikake,
an, men ville ändå lösa uppgifterna eftersom hon såg ai kamelas te reshisarel la ka te avel i reat te dikhel o
fram emot kvällen då hon skulle se på sin favoritse- filmo, o serialo lako, hai laki dei mukel la te dikhel toko
rie. Och mamma lät henne bara titta om hon hade kana kerela peske sholake hramimata. Kamel zurales
gjort färdigt alla sina läxor. Mamma ville så gärna att te dzeal i Diana and-i shkola, ai pala kodo te kerel o
Diana skulle gå färdigt grundskolan och sen gymna- liceo, o fakulteto, soske oi ni arăsleas te reshisarel. Ta
siet och högskolan, då hon själv inte hade lyckats med si phares te keres tire buthia shkolake duie pheniantza
det. Fast det är ganska svårt att göra läxorna med två tzikne and-i soba, save mangen tutar vareso.
yngre systrar i samma rum, som jämt vill ha något av
en. – De les vi mangee!
– Maaange de les, me kamau les! Akharenas le dui
– Ge den till mig ocksåå! pheniora la Dianake, tzîrdindoi al spinno-restar o neo
– Nej till miiig, jag vill också ha den! skriker Dianas so deales lake.
småsystrar, och drar i hennes nya spinner som hon Dilearel tut varekana te avel tut phenia tziknoria,
precis hade fått. phenel peske i Diana, holeardi. Trebal te beshes
Ibland är det väldigt irriterande att ha yngre systrar, saorentza and-e iekh soba, ande iekh sovlearni, al
säger Diana surt för sig själv. Man måste dela allt med birouoste ai vi le khelimaske buthia so dine tut ke
dem, rummet, sängen, skrivbordet, till och med lek- gheseste te des len vi lenge. Kadea nai mishto! I soba
sakerna som en just fått i födelsedagspresent. Det är si tzikni ai si pherdi lengere khelimaske buthiantza ai
orättvist! Rummet är ganska litet och det är alltid fullt le gadentza le duie sheiange, ai i Diana beshel pe kui
med de två yngre systrarnas saker och leksaker. Och le birouoski ăl lilentza, ăl kaietentza ai o kalkulatoro.
Diana får knappt plats med sina böcker, skrivblock Khelel and-i kuhni, kana laki dei kiravel habe.
och dator i ett av skrivbordets hörn. Phandel ăl jakha, te bistrel al pharimata, ai dikhelpe
Medan hennes mamma lagar mat övar Diana på sar iekh rakliori thagarneski, bare balentza ceakrade,
sina danser i köket. Hon sluter ögonen för att glöm- sar andă-l paramisă, save merel pala lende. Na dzeanel
ma alla problem och föreställer sig att hon själv är en sar te avel lake bal, te avel sumnakune-rupune, sar la
prinsessa, med långt, långt lockigt hår, precis som Elzake andoa Frozen, vai kale-abanoso, sar i Parni sar
i sagorna hon älskar. Hon kan inte bestämma sig för o Iuw. Ka kerama anglunes zilavo sar i Elya ai kana
om det ska vara silverblont som Elsas i Frozen eller ceailoaua lestar, kerama pirono thaneste, del gdzoi oi,
ebenholtssvart som Snövits. Jag kommer först att asaindoi le iakhentza phandade.
vara blond som Elsa och sen om jag tröttnar, blir jag – De la mangheee!
direkt en brunett, tänker hon och ler med slutna ögon. – Naa, mangeee, akharen le phenia tzirdindoi o
– Ge den till miiig! spinnero.
– Nej till miiig, skriker systrarna medan de drar i – Len les tume te kamen, kodo spinnero, me inkleau
spinnern från var sitt hål. avri, shudel lenge i Diana ai delpe tele nashindoi.
– Ni kan lika gärna ta den där spinnern, jag ska ut,
slänger Diana ur sig och springer nerför trapporna.

15



kapitel kapitolo iii.
en kendama som försvinner iekhh kendama savi garavelpe

– Ska vi till parken, de andra kanske också är där? – Dzeas and-o parko, shai te dikhas te si vi aver
– Jag orkar inte, det är för långt bort, jag kan visa othar?
dig de nya tricksen som jag lärt mig! skryter Alex och
försöker sig på en Underspike. – Na mangav, si dureardo, mai mishto hai te sikavau
– Du lyckas inte riktigt, skrattar Diana. tuke so skeme sikilem! Phukearelpe o Alex ai zumavel
– Vänta ska du få se, för den här kan jag! Och den iekh Underspike.
här gången försöker Alex med en Basecup, och lyckas
perfekt. – Na inklisteas tuke, asal i Diana.
– Sådär ja! – Besh te dikhes, kadaia dzeanav la mishto!
– Jag ska lära mig alla tricks perfekt och så kommer O Alex kerel akana iekh Basecup, hai inklisteas
jag att ha min egen YouTube-kanal, med tio miljoner leske mishto.
visningar. Om du vill kan du också få vara med, erbju- – Kadea kamau tut…
der han. – Ka kerav sea le skeme mishto ai ka avel man muro
– Super! Fortsätt öva, du kanske blir lika känd som kanalo po YouTube, deshe milionurentza dikhimata.
CRBL-sångaren, och efter det får vi se, skrattar Diana Kana kames shai vi tu te dikhes tut kathe, phenel lake ou.
igen. – Super! Siklio, shai tea reses prindzardo sar o
– Jag ska visa dig Doublecup också! Det lyckas jag CRBL, ai pala kodo ka dikhas, asal i Diana.
jättebra med! – Hai te sikavav tuke vi o Doublecup! Kadaua kerav
Alex och Diana var så inne i sin diskussion att de les super-mishto!
inte ens hade märkt när Leo, en av de äldre killarna i O Alex ai i Diana na dikhline ke po drom avileauas
kvarteret, hade dykt upp på gatan. Ingen hade med sä- o Leo, iekh anda-l sheaoră kartieroske. Khonikh na
kerhet kunnat säga i vilken klass han gick eller exakt dzeanelas ceacees and-i savi klasa si, ta ceacees na
var han bodde, men definitivt inte på Trumpetargatan. beshelas po drom le Trompetosko. O Leo avelas ai
Leo kunde plötsligt dyka upp och sen lika snabbt för- telearelas andoa kartiero, sar kana sas ciohano, ai
svinna i kvarteret, som om han hade magiska kraf- asalas ăl sheaorăndar. Phiravelas pe leste iekh rahami
ter, och han roade sig med att reta de mer godtrogna kali, staghiasa, ai po phiko sas les iekh mui parno
ungarna. Han hade alltid på sig en svart parkas med savo paruvdelas o vahti, i usheal, ai o mui. Butioar sas
luva och på ryggen hade han ritat ett djur i vitt som sar iekh leo holeardo, varekana sap, ai averkana iekh
hela tiden bytte form och utseende. Oftast verkade khaini daravni.
det vara ett argt lejon, vissa gånger en orm och andra – So si amen kathe? Asal o Leo trashaindoi, avindoi
gånger en skrämmande rovfågel. pasha lende.
– Vad har vi här då? flinade Leo hotfullt, på väg mot – So kerdean, so manghes? Lelpe lestar o Alex, ai i
de två barnen. Diana tzîrdeape palpale.
– Vad är grejen, vad vill du? sa Alex trotsigt, samti- – So te kamau, avilem vi me te khelau manghe
digt som Diana gick åt sidan. tumentza! Dikhau ke si tut iekh kendama bengaili.
– Vad jag vill? Jag har kommit för att leka med er – Va, si dini manghe.
och ser att du har en supercool kendama. – Ai, so dzeanes te keres lasa?
– Dikh, dzeanau Basecup, Doublecup, Underspike,
phenel o Alex.

17

– Ja, jag fick den i present. – Ohoo, dzeanes o Underspike? Te dikhau! O
– Och, vad kan du göra med den då? Alex zumadeas butioar te kerel o Underspike, ta na
– Tja, jag kan Basecup, Doublecup, Underspike, inklelas. Kodo ghes zumadeas iekhvar i skema kadaia,
började Alex berätta. butioar sikeolas ghesa pherde iekh skema. O Leo
– Ohoo, kan du göra en Underspike? Visa mig! muleas asaimastar.
Alex ansträngde sig flera gånger för att göra en
Underspike, men han lyckades inte alls. Under den här – De man te sikavau tuke sar kerelpe!
eftermiddagen var det första gången han försökte sig – Na kamau …
på det tricket och i vanliga fall behövde han dagar av O Leo na mukelpe ai o Alex nas les so te kerel ai
övning innan han kunde ett trick. Leo brast ut i skratt. dea les i kendama, ai kerelas la iakhasa la Dianake te
– Kom igen, jag ska visa dig hur man gör! na khelel peske lesa. O Leo maladeas te kerel le mai
– Det behövs inte … phare skeme save dikhindea len and-e lesko dzivdipe:
Men Leo insisterade och Alex kunde inte göra annat i kendama irisarelaspes and-e leske vast kadea sigo kă
än att ge honom kendaman, samtidigt som Diana na dashtin te dikhen la kai hutel. Sar kana dziuvindi
gjorde tecken att han inte skulle göra det. Leo börja- si.
de göra de allra mest fantastiska tricksen som de två – Oau, cingarde lidui le muiantza putarde.
någonsin hade sett. Kendaman snurrade och ringla- – Ai akana len tumengă devlesa latar, phenel o Leo
de sig i hans händer, så snabbt att inte ens de kunde merindoi asaimastar palem ai i kendama hasardili
hänga med. Som om den hade fått ett eget liv och bör- varekai and-e lekshe pususkia ăl gadestar.
jat dansa. – Besh kadea, so keres, si miri, cingarel o Alex.
–Wow, sa båda barnen samtidigt med gapande – Bre, akana te des la leske palpale, hutias vi i Diana,
munnar. ta o Leo nashleaoas dur dromeste.
–Ja, och nu får ni säga farväl, sa Leo och började Po phiko leske rahamiako dikhelas pes kana mishto
skratta igen samtidigt som kendaman, som genom ett iekh khaini save daravelas tut.
trollslag, försvann i en av fickorna på hans parkas.
– Stopp där, vad gör du? Den är min, skrek Alex.
–Hallå, ge genast tillbaka den, sa också Diana.
Men Leo hade redan försvunnit nedför gatan och
på jackans rygg kunde man nu tydligt se en läskig
rovfågel.

18





kapitel kapitolo iv.
andarnas allé o dromoro le ciohanengo

De två vännerna sprang genast efter i Leos fotspår. Lidui le amale malade te nashen, te astaren al Leos.
Ibland var de så nära att de hade kunnat röra vid Kana sas te aresen pasha leste te thoven o vast pe
honom, andra gånger verkade det som att Leo verk- leste, kana kerelaspe kă o Leo si i khaini daravutni
ligen hade förvandlats till en rovfågel och svävade savi hureal upral le khera ai le droma la mahalake.
ovanför kvarterets hus och gator. De skyndade över Nakhinde nashindoi o bulevardo, pasha i shkola kai
den stora vägen, fortsatte förbi deras skola och in i siklion, ai line la po drom andar ăl phikă la shkolake,
allén som ledde till den lilla parken mellan höghusen. savi dzeal dzi ko parko mashkar le blokuria – iekh than
Den var en av deras favoritlekplatser där de ofta träf- kai ceealol len te khelen peske, kai maladenpen le avere
fade andra skolkamrater och kompisar från kvarteret. kolegurentza shkolake ai amalentza kotar i mahala.

Diana satte sig flämtande ner på en av bänkarna, I Diana peleas tele ma nas la duho, pe banka, ai o
medan Alex förtvivlat såg sig omkring. Alex dikhelas hasardo andă seaoră thana.

– Vi har tappat bort honom, han syns ingenstans! – Hasardeam les, ni mai dikhelpe khakinende!
– Vem har ni tappat bort? hördes från en glad flicka – Kas hasardean? Ashundeape o glaso la sheorako,
med glasögon och tofsar. okularentza thai tzikne poreantza.
En grupp med glada barn omringade dem, nyfik- But sheaoră loshale avile pasha lende, te dikhen so
na på att få reda på vad som hade hänt. Det var deras kerdine kadala dui. Sas lenge kolegura shkolatar, save
egna skolkamrater som hade gått ut för att leka i par- inkliste avri te khelpeske and-o parko – Eliza, Raluca,
ken – Eliza, Raluca, Ramona, Andrei, Netty, Marina. Ramona, Andrei, Netty, Marina. Ou maladea te phenel
Alex började berätta om kendamans försvinnande lenge sar hasardili leski kendama ai so tzirdeas le
och om händelsen med Leo, iklädd sin svarta jacka Leosa, hureavdo andă leski rahami kali savi sas la păl
med en tecknad rovfågel på ryggen. phikhe iekh khaini daravni.
– Jag tror att jag såg honom gå förbi här tidigare, sa – Fal man ke dikhlem les nakhindoi mai angle
Eliza, flickan med tofsar. kathar, phenel i Eliza, i sheorî pororeantza.
– Jag såg faktiskt något väldigt konstigt – en svart – Me dikhlem vareso biceaco: iekh vulturo upral
gam som flög över parken, sa Andrei. parko, phenel o Andrei.
– Det verkade som den hade något i klorna, fortsat- – Falea man ke si les shînga, phenel i Ramona, iekh
te Ramona, en lång flicka, med krulligt hår uppsatt i shei uci, al balentza astarde po dumo.
en tofs. – Hai karing lea la? pushel o Alex.
– Och åt vilket håll begav han sig? frågade Alex. Ăl sheaore ashile hantzi, pala kodo i Eliza leas pesko
Barnen tvekade ett ögonblick, sen tog Eliza mod till ilo andă-l dand ai sikavel le naiesa izdralo. O Alex
sig och med ett darrande finger pekade hon ut rikt- ai i Diana mutzosailine: te sas ceaces so dikhleuas
ningen. Alex och Diana blev helt tysta. Om det som i Eliza, o Leo arăsleuas po than andoa kartiero othe
Eliza sett stämde, hade Leo tagit sig exakt till den del kai al ceavore nai mukle te dzean: O dromoro le
av kvarteret dit barnen inte fick gå: Andarnas allé. Ciohanengo.
»Vad du än gör, gå inte till Andarnas allé«, sa föräld- »Ker so kames, numa te na phires po Dromoro le
rarna från Ferentari jämt till sina barn. Ciohanengo«, phenen al dada kotar o Ferentari lenge
sheavenge. Kadoa than arakhelpe pasha o parko

21

Den här platsen befann sig inte långt från parken andă-l phika la shkolake kai al ceavore khelenpeske.
bakom skolan där barnen brukade leka. Himlen ovan- O tarpe upral si usharado norentza plumboske khanci
för Andarnas allé var alltid täckt av ogenomträngliga na dashtilas te nakhel lendar. O kham ni nakhleas
blytunga moln. Solens strålar kunde aldrig lysa ige- naiekhvar othe.
nom där.
Soske na sas kon te dikhel pala lende, al khăra
Eftersom husen och höghusen inte längre togs om purainileuas, ai akana sas sar o ushear melale, ăl
hand hade de förlorat alla sina färger och var nu ask- zîdurentza shukearde. Al dzeamuria pharade nas
gråa och smutsiga med flagnade murbruk. De tra- neviarde naiekhvar, ai o gunoio nas shilavdo de but
siga fönstren hade aldrig någonsin blivit utbytta, so- vremea, ai kideauaspe dzi opre. Al sheavore save
porna hade inte hämtats på länge och hade blivit till phirde po Dromoro le Ciohanengo kana irisaile and-o
en enorm hög. Några av barnen som ändå hade vågat shero le dromoresko phenenas kă othe si o than kai
sig in i Andarnas allé berättade när de återvände att na dashtis te pakeas san ceaces pa-i phuw – O Plai la
det vid alléns ände låg den mest fasansfulla plats man Melako, lesko shero hasarelaspe varekai opre, and-o
kunde tänka sig – Sopberget, vars topp försvann högt tarpe savo usharavelas o than.
där uppe bland molnen som täckte himlen.

22

Det skvallrades om att en fruktansvärd förbannel- Phendeape ke iekh pharo drabar peleas po
se hade tagit över denna plats. För längesen var det than, savo, angle sas loshalo, kherentza shukar ai
en lycklig plats, med fina hus och blomstrande träd. lulughearde kopacia. O drab dikerelas phandade ăl
Förbannelsen höll de boende fångna, de hade förlorat manushen save beshenas othe, save hasarenas pengi
hoppet och lyckades inte längre finna lyckan. Platsen pakiv ai na arakhenas i losh, paruvindoi o than and-e
utstrålade sorg och hjälplöshet. Människorna, som förr iekh phuw brigako ai bi zorako. Ăl manush, save angle
hade varit glada och välkomnande, irrade nu mållöst sas loshalo, hasarde sas akana othar, le jakhentza
omkring med tomma och sorgsna blickar, liksom varel- nanghe iasfentza, sar kana na dasthin te pharaven o
ser som inte kunde bli av med sin onda förbannelse. Och drab palende. Ta hasareias o drom ai besheias prea
om man hade tappat bort sig och stannade för länge but vaht mashkar le duhuria, kereias tu vi tu iekh sar
bland dessa andar, blev man snart en av dem och kunde lende hai nas tut sar te aves palpale. Nai pheras so
aldrig mer ta sig tillbaka därifrån. Det är inte att undra phenelaspe kă po dromoro le Ciohanengo nas muklo
på att inga barn som lyssnade på sina föräldrar vågade te dzeal ni iekh sheavoro savo pakeal le daden…
sig in på Andarnas allé.
O Alex ai i Diana beshle po than and-o shero le
Alex och Diana var rädda och stannade därför till dromesko, darade. Dzeanena kă o than na-i lasheo,
där allén började. De visste att det var en farlig plats ta o Alex na kamelas te pakeal te hasarel lenghi
och för Alex var tanken på att för alltid förlora sin ken- kendama. Sa leski buki, ai kamelas la but, lesko phuro
dama outhärdlig. Det var en sak som han tyckte myck- dea la leske, kana kerdeas 10 bersha. Pala kodoia lesko
et om, han hade fått den i present av sin morfar när phuro muleas ai atuncea sas o dive o mai rovlo anda o
han fyllde tio. Inte långt därefter dog morfar och det Alex. O Phuro thai i phuri dikhinde lestar, kana lesko
var den sorgligaste stunden i Alexs liv. Det var morfar dad teleardeas ai i dei ashileas te barearel les korkoro.
och mormor som hade tagit hand om honom, fram-
förallt efter att pappa hade lämnat dem och mamma – Mange si mange dar, phendeas i Diana lokores.
ensam hade fått ta hand om honom. – Vi manghe, phenel vi o Alex. Ta dzeanes so hai
te ghilabas te bistras la daratar, phendeas ou ai lea la
– Jag är ganska rädd, viskade Diana. vastestar la Diana.
– Jag med, erkände Alex. Men vet du vad, vi borde Lidui malade de ghilaban i ghili al sheavengi kotar
sjunga något för att glömma att vi är rädda, föreslog i Mashkar la Ratheako trupa, cealolas len but: »Kai
han och tog Dianas hand. dzeau si man i kendama mantza/Ai si man but, te
Båda började nynna på en av killarna från Sent på inklel mange ăl skeme mishto«. Pala kodoia shutine o
natten-gruppens melodier, den som var deras favo- pundro po Dromoro le Mulengo.
rit: »Jag har alltid kendaman med miiiiig/Och jag har
flera stycken, så att jag kan lyckas med triiiicksen.«
Och så tog de sina första steg in på Andarnas allé.

23



kapitel kapitolo v.
den goda fen från ferentari i lashi rakli andoa ferentari

Alex och Diana fortsatte att gå och kom allt djupare O Alex ai i Diana ghele so ghele, dzi kana hasardile
in i smågatornas spindelnät. Andarna svävade till en and-o ghemo le dromengo. Kana arăsle othe, ăl
början omkring dem, med sorgsna och tomma blickar duhurea phirenas pasha lende, ăl iakhentza iasfarde
som om de inte ens kunde se dem, men efter en stund ai nanghe, sar kana ni dikhelas len, pala kodoia falas
fick Alex och Diana känslan av att de var förföljda. Då len kă si pala lende. Kana ai kana falas len kă dikhăn
och då tyckte de sig se en ormsvans eller rovfågels- ăl ushearde khera ai pala lende iekh pori sapeski vai
vinge mellan de askgråa husen. Det var ett tecken på iekh phakh khaineaki bari – sar kana o Leo sas othe
att Leo fanns någonstans i närheten. varekai, na dureardo.

De passerade övergivna småhus, höghus med flag- Nakhinde pasha ăl bisterde khera, pasha ăl blokuria
nade murbruk, en trädgård med torra träd utan några tenkuialasa shukeardi, pasha kashta shukiarde bi
löv, en övergiven bil, en fontän i ruiner, en uttorkad sjö patrinenge, iekh pharado vurdon, iekh haing peradi,
och en hög med slängda förpackningar. De var rädda iekh pai shuko ai but kartone shude telal. Maladeoas
att de inte skulle kunna hitta tillbaka och när de nådde te daran kă ni mai dashtin te irinpen palpale.
fram till slutet av denna plats stannade de. De hade
inte lyckats hitta den försvunna kendaman, kunde inte Kana arăsline and-o shero ăl thanesko, ashile
längre vägen tillbaka och framför dem reste sig det andă-kh than. Ni arakhle i hasardi kendama, ni mai
mest fuktansvärda de någonsin hade sett: Sopberget. dzeanenas o drom palpale ai angla lende vazdelaspe
De tittade uppåt och försökte få syn på toppen, men i mai zungali buki dikhini lendar dzi atuncea: O Plai
berget verkade sträcka sig ända till himlen och det såg la Melako. Kana dikhline opre, ăl dui sheaore rode te
ut som att det aldrig skulle ta slut. Sopberget gav ifrån dikhen lesko agor, ta o plai falaspe kă vazdelpe dzi
sig en lukt av soptunna blandat med träsk och rök. ko tarpe kă ni mai agorilpe naiekvar. Shudelas iekh
Runt dem hade allt fler andar börjat samlas. melali sung tomberonoski hamime thuvesa ai kinghi
phuveasa lenaki. Mashkar lende kidineauaspe but
– Vad vill ni? viskade Diana skräckslaget. duhuria.
– Vi skulle bara passera igenom här. Egentligen, så
har jag blivit av med kendaman och … började Alex, – So kamen? phenel daraia i Diana.
men hejdade sig, för andarna kom allt närmre med – Dzeanen, ame nakhleam kathar. O ceacipe si ke
blickar som nu verkade vara hotfulla. hardem miri kendama hai… phenel o Alex, hai ashel,
– Stanna här, viskade andarna, och deras viskning- kana ăl duhuria avenas pasha leste, hai akana falas len
ar omringade dem som osynliga tentakler. ke daravenas len agaia
– Här är livet lättare, det finns inga önskningar, det – Beshen kathe, phenenas ăl ciohane, ai lenge duma
finns inga val! kidenas len sar tentakulea save na dikhenaspe.
– Det är förskräckligt, skrek Alex. Allt är så askgrått – Kathe o dzivdipe si siekh, nai manghimata, nai
och trist! alosarimos!
– Efter ett tag vänjer du dig … – Si nasul, cingarel o Alex. Sea si kalo ai brigako!
– Men det finns ingen musik, det finns ingen dans, – Kana nakhel o vahti sikleoas …
det finns ingen lek, sa Diana. – Kathe nai muzika, nai khelimos ni khelepeske,
phenel i Diana

25

– Det finns ingen skola heller, viskade andarna. Ni – Nai shkola, phenen ăl ciohane. Na mai maren
kommer inte längre att ha några läxor som ger er hu- tumaro o shero te sikleon… ni maren tumaro shero
vudvärk … Ni kommer inte att få någon huvudvärk av khancesa, ka beshen upral so si o ghes de baro bi te
något längre, ni kommer bara flyta runt här hela da- hal tumen i griza.
garna, utan några bekymmer.
– Sar dashtin te train kadea?
– Hur kan ni leva såhär? – O Ciohano hal les i griza amendar!
– Trollkarlen tar hand om oss! – O ciohano? Si kodoua la rahamiasa ai pe late muia
– Trollkarlen? Är det möjligtvis den där killen med save paruvden pen?
den svarta jackan med teckningar som hela tiden skif- – O ciohano si les but muia. Shai te avel iekh bari
tar form? khaini kai hal mas, iekh holeariko leo vai iekh sap
– Trollkarlen har många skepnader. Han kan vara pherdo venino…
en rovfågel, ett ilsket lejon eller en slug orm… – Leo! Akharen ăl sheaoră.
– Det är Leo! utbrast barnen. – Si o iekh anav lesko.
– Det är bara ett av hans namn. – Sar dashtis te arakhas les?
– Hur kan vi få tag i honom? – Ni dashtin. Ka rodel tume ou, kana avela i vremea.
– Det kan ni inte. Han kommer att söka upp er, när Trebal te ashen kathe ai te azukeren. Ka hasaren
tiden är inne. Ni måste bara stanna här med oss och tumaro mangimos, tumaro dzeanglimos, tumaro
vänta. Om ett litet tag kommer er vilja att försvagas kamimos. Ka avena dine drom…
och ert minne, era önskningar att försvinna. Ni kom- – Dine drom? Phenel o Alex. Man fal man kă avoasa
mer att bli befriade… phandade.
– Befriade? sa Alex. För mig låter det som att vi – Alex, phenel lokores i Diana. Te telearas dzi kana
kommer att vara fängslade. mai dashtis.
– Alex, viskade Diana till honom. Kom så går vi, – Ai miri kendama?
innan det är för sent. – Dau tut miri, ta te telearas sigo kathar!
– Och min kendama? Dine te irinpe, ta pasha lende sas ăl ciohane. Sar
– Jag ger dig min, bara vi snabbare kan komma kărenas te sheon o pundro, al ciohane avenas pasha
härifrån! lende. Al iakha ai o nakh malade te utzal len la
De vände sig om, men de var omringade av andar. meleatar, ai lenge ile marenas zorales.
För varje steg de tog närmade sig andarna alltmer. Det Atunci ashunde ande lenge phike iekh glaso:
hade börjat svida i barnens ögon och näsborrar på – Mukhen ăl sheavoren!
grund av soplukten, samtidigt som deras hjärtan slog Irisailine ai dikhle iekh dzuvli phuri uci ai sani, ăl
allt snabbare. Då hördes en röst bakom dem: muiesa la morkheasa mukli, ai dikhelas lokores ai
– Lämna barnen i fred! godziaver pe lende sar ni iekhvar ăl sheaoare falea
De vände sig om och såg en gammal kvinna, lång len ke dikhen. Sas hureadi andă-l gada romane, sas
och smal med mörka och rynkiga drag, men också la iekh fustano buhlo, lulugheantza ai iekh salba
med den mildaste och klokaste blicken barnen någon- pherdi galbia la korate. Lake bal sas dzi and-l pundră,
sin hade sett. Hon var klädd i romernas traditionella arăsănas la phuweate.
utstyrsel, med en stor blommig kjol och ett halsband – Aven mantza, sheavorale!
av guldmynt om halsen. Hennes hår var väldigt långt, – Kon san tu? San ciohani? Pushel la i Diana.
så långt att det nuddade marken. – Sim i Maria, I Lashi Rakli anda-l Ferentari, phenel
– Kom med mig, barn! oi, asandoi.
– Vem är du? En häxa? frågade Diana. – Ăl Raklea, na-i on kola terne balentza sumnakune?
– Jag är Maria, den goda fen från Ferentari, svarade – Akana na mai pushen, aven mantza, phenel i
hon leende. Maria ai lea len vastestar.

26

– Men är inte feer alltid unga, med blont hår? Kana shuteas o vast pă lende hakearde sar mai
– Nu har vi inte tid för så många frågor, kom med na-i len dar. Hakearenas pes mishto al sheavore.
mig, sa Maria och tog deras händer. Ghele lokores ai loshale lidui la Mariasa, ai ăl ciohane
När de rörde vid hennes händer, kände de hur all denaspen inkeal and-a lengo drom, hasarenaspen pe
rädsla försvann som genom ett trollslag. En härlig droma rigate, dzeanas pala ăl udara le blokurenge.
känsla av stillhet sänkte sig över barnen. Tillsammans Pasha o Plai, dikhelaspe o korkoro kher shukar
med Maria vandrade de lätta och glada. Andarna läm- kerdo mashkar kodola aver khera kalearde: iekh kher
nade dem fri väg och försvann på de närliggande ga- makhlo sea farbe and-o graffiti.
torna för att till sist försvinna in i höghusens övergiv-
na trapphus. Inte långt från berget kunde man se en – Kathe beshau me, aven andre, phendea lenge i
enda färgfläck i allt det gråa runt omkring. Det var ett Maria ai putardeas o udar lokores le naientza.
hus helt täckt av färgglad graffiti.
– Här bor jag, stig in! sa Maria till dem och öpp-
nade dörren bara genom att röra vid den lätt med
fingertopparna.

27



kapitel kapitolo vi.
marias berättelse ăl paramisă la mariake

– Du ska veta att feer inte alltid är unga och blonda, – Te dzeanes kă ăl raklea nai numa terne balentza
mitt barn, sa Maria medan hon satte sig på några kud- sumnakune, miri shei, phenel i Maria ai sheolpe te
dar sydda av färgglatt tyg. beshel pe perine kerde materialosa lulughiardo.

– Men det är det jag har fått lära mig, från sagorna. – Me dzeanauas and-l paramisă.
– Det här är en annan slags saga, en verklig, sa – Kadaia si aver paramisi, iekh ceaci, asal i Maria.
Maria och log. – Si ceaci soske si amari, ame trais la, hutel o Alex.
– Den är verklig, eftersom den händer oss, inflikade – So anel tumen kathe pă kadaia phuw?
Alex. – Te dikhes, ou hasardeas peski kendama, astarel te
– Men vad för er hit, till den här platsen? phenel i Diana.
– Det är så att han har tappat bort sin kendama, – O ceacipe si ke ni hasardem la, leas la mandar
började Diana. iekh sheavoro, bushel les Leo. Kodoa kerelpe sap
– I själva verket har jag inte tappat bort den, en vai bari khaini savi hal mas. Si vareso nasul lesa…
pojke som heter Leo tog den ifrån mig. Ibland för- Ashunde ke si ăkh ciohano. Liam amen pala leste ai
vandlas han till en orm eller en rovfågel. Det är något kadea arăsliam kathe.
väldigt konstigt med honom… Vi har förstått att han – Dzeanen kă si ăkh than nasul?
ska vara någon sorts trollkarl. Vi följde efter honom – Va, dzeanav mire dadendar, phenel i Diana. Na
och så hamnade vi här. mukel amen te avoas kathe.
– Vet ni inte att det här är en farlig plats? – Ai miri dei phenel kă nas kadea kana dzeanelas oi,
– Ja, det vet jag från mina föräldrar, svarade Diana. mothol o Alex.
Vi får inte lov att komma hit. – Ki dei zeanel, phenel i Rakli. Ăkh data angle kathe
– Men mamma säger att det inte alltid har varit så, sas ăkh than shukar manushentza loshale.
tillade Alex. – Ai so kerdeape? Sostar al manush ma nai loshale?
– Din mamma har rätt, sa fen. Förr var det här en fin Sostar kerdile ciohane? Ta sar vazdilo o Plain Melako?
plats med glada och lyckliga människor. I Maria kerdea lenge al vastesa te beshen, andeas
– Och vad hände? Varför är människorna inte läng- o ceiao pherdo sung cheareango ai sheordeas lenghe
re lyckliga? Varför har de förvandlats till andar? Och and-e tahtaia. Pala kodo maladeas peski paramisi:
hur dök Sopberget upp? – Nakhadile sar iekh shel bersha de kana simas
Maria tecknade åt dem att sätta sig ner, tog fram terni. Miri zor rakleaki sas bari, ai ăl thana kai sam
aromatiskt örtte och fyllde deras koppar. Sen började akana inzarenas pen kabor dikhen le iakhentza,
hon sin berättelse: pherde pheria ai drakha, iekh khăr kathe, iekh khăr
– Det har gått mer än hundra år sen min ungdoms- othe. Sas inke rom kai phirenas le vurdonentza and-e
tid. Mina krafter som fe var stora då, och på de platser sea i lumea, ai me sikavauas lenge o drom.
där vi befinner oss nu fanns det bara fruktträdgårdar Nakhauas len te aresen mishto ai îngărauas len
och vindruvsrankor så långt ögat kunde nå, med små thanende shukar te beshen i reat ai pala kodoia te
hus lite här och var. På den tiden fanns det fortfarande ashen othe. Kathe i phuw sas lashi, ai prastenas
romer som levde som nomader och reste världen runt lokores lenge bukia. Kerenas kanglea kashteske,
med sina vagnar, och jag ledde deras väg.

29

Jag skyddade dem från faror och ledde dem till rupunoske angrustea, pirea harkumake, koshura ai
vackra platser där de kunde övernatta och, till slut, petalia grastenge.
stadga sig. Här var marken välkomnande, och de
kunde ägna sig åt sina hantverk och traditioner i lugn Sas manush lashe ai ăl gesende bare hanas ai penas
och ro. De gjorde kammar av ben, smycken av silver, so si i reat de bari, cealolas len i muzika, te khelen but
kastruller av brons, flätade korgar av kvistar och skod- de sar aver. Lokores, al bukia paruvdine… O foro kathe
de hästar. kai sam barileas ai tasadeas amaro than.

De var lyckliga människor och deras högtider vara- Ăl drakha ai ăl pheria shukile and-e lengo than
de i flera dagar och nätter efter varandra, för de tyckte vazdeape droma, blokuria ai i fabrika, tramvaia, mel
mer om musiken och dansen än något annat i världen. ai asfalto. Ăl manush na ma arakhle pengo than and-i
Efter ett tag började saker och ting förändras. Staden nevi lumea ai maladea te avel len pharimata, ai me
vars utkant vi befinner oss i just nu växte alltmer och mira zorasa rakleake lashi na mai dem lenge shărestar.
tog över vår mark helt och hållet.
Ai avileas kathe iekh zeno nasul, hureado and-e
Vinodlingarna och fruktträdgårdarna försvann och kaleste, savo paruvdelas pesko mui; Kana sas sap,
byttes mot gator, höghus och fabriker, spårvagnar, kana sas khaini kai hal mas, kana o leo, ai varekana
damm och asfalt. Människorna hittade inte längre sin kerelaspe kă si manush.
plats i denna nya värld och började få alltmer problem
och mina fekrafter kunde inte längre hjälpa dem. – O Leo, akhardeas o Alex ai i Diana, lidui iekhvar
– Kadaua si o iekh anau lesko, phenel i Maria.
Då dök det upp en konstig typ här. Han var svart- Phendeas ăl manushengă kă ka del len vast ai manglea
klädd och bytte alltid skepnad, ibland visade han sig lendar te den les lengo ilo. Phendea lenge ke kadea ka
som en orm, andra gånger som en rovfågel eller ett avel lenge mishto!
lejon och vissa gånger antog han till och med mänsk- – Ta kerdile sar phandade!
lig skepnad. – Kadea si, akana on na hathiaren soke akana
na dzeanen pendar. Kerdile mule bi kamimasko, bi
– Leo! skrek Alex och Diana samtidigt. godziako, pherindoi po than savo ashileas and-o
– Det är bara ett av hans namn, förklarade Maria. puranipe. Ăl thana bukiake phandadile, ăl blokurendar
Han lovade människorna att han skulle hjälpa dem, ni hal khakinen i griza, ăl sheavore nama ghele
men i utbyte ville han ha deras själar. Han sa till dem shkolate, O Plain Melako barileas ghes ghesestar. Ai
att det var så de för alltid skulle slippa alla problem! me ashilem and-ă kodoa kher, ai rodau te dau vast
– Men de blev fångar! kodolen save hasarenpen kathe, sar san tume. Ta na
– Så är det, men de förstår det inte längre själva, dashtiu te dau drom al manushen kai beshen kathe
för nu bryr de sig inte om något. De har förvandlats tala o drabaripe ai i zor le ciohanosko, mai zorale de
till arma andar utan önskningar och utan minne, som sar mande ăkh rakli pala o purano zakono …
smyger runt på en plats som på kort tid fallit sön- – Sar dikhelpe kathe trebal te avel ăkh manush
der. De fabriker som byggdes här stängde, ingen tog zoralo, phendeas o Alex. Vai buteder.
hand om höghusen, barnen gick inte längre i skolan, – Kathar te arakhas kadea but bare manush? Pushel
Sopberget började växa mer och mer för varje dag i Diana. Kadala kăren buki. Ai me na dikhlem kadea
som gick. Jag blev kvar här i det lilla huset, och jag för- but manush bare and-o Ferentari…
söker att åtminstone rädda dem som irrar bort sig hit – Na trebal manush bare, trebal amala, zor ai
av misstag, som ni gjorde. Men jag kan inte befria de dzeanglipe, phenel lenge i rakli.
som bor här från förbannelsen, trollkarlens krafter är – Amala si vi amen. Sam but! Ai, te manghelpe,
för stora för en gammal fe som jag. akharas vi le sheavoren poa drom.
– Det är uppenbart att du skulle behöva en super- – Numa kodo ke amen nai amen zor ciohaneski,
hjälte, sa Alex. Eller flera. holearelpe i Diana.

30

– Men var ska vi hitta så många superhjältar? frå- – Na mangelpe, asal i Maria, shushearindoi lenge
gade Diana. De är, i allmänhet, ganska upptagna. Och sungalo ceaio. Si numa varesave pharimata ai trebal te
oavsett så har jag inte sett så många superhjältar i dzeanen sar te nakhen pa lende.
Ferentari.
– Te maras amen iekhe sapesa efta shărentza sar
– Det behövs inga superhjältar, det räcker med vän- and-i paramisi? Pushel o Alex.
ner, mod och fantasi, sa fen till dem.
– Ah, na, kathe nai sap kadea bute sherentza! Ăl
– Ja men vänner, det har vi! Vi är ett helt gäng! Och nasulimata si aver, phenel i Rakli. Tume, dikhau kă
om det behövs kan vi ropa hit de andra barnen på san zorale, na trashan. Te si tumen vi aver amal sa
gatan också. kadea zorale sar tumende, na-i sea hasardo. Kodo
ciohano savo bushel Leo siles iekh kovlimos.
– Det är bara det att vi inte har några magiska kraf-
ter, tjurade Diana. – So kovlimos?
– Na dzeanen sao?
– Det behövs inte, log Maria gåtfullt, samtidigt som – Ăl sheavore dikhen iekh p-aver, ai ashile kadea.
hon hällde upp mer aromatiskt te. Det är bara några O ciohano savo bangheardeas le manushen, sas o
prövningar som ni måste gå igenom men jag tror att ni baro, ta na dzeanenas savo te avel lesko kovlimos.
kommer att klara av det. – I Kendama! Phenel lenge i Maria, asaindoi zorales.
I Kendama si o kovlimos le ciohanesko.
– Ska vi slåss mot någon drake med sju huvuden Kana hasarela o khelipe kendamasa, hasarela vi
som i sagorna? frågade Alex. peski zor!

– Åh, nej, här finns inga sådana drakar! Det är en
annan sorts faror, svarade fen. Men ni är, så vitt jag
kan se, väldigt modiga. Och, om ni har fler vänner som
är lika modiga som ni, då finns det hopp. Framförallt
eftersom den här trollkarlen vid namn Leo har en
svaghet.

– Vad för svaghet?
– Har ni inte förstått det än?
Barnen såg på varandra, men var fortfarande tysta.
Trollkarlen som förvandlat så många till andar verka-
de så oövervinnelig att de inte kunde förstå vad som
kunde vara hans svaghet.
–Det är kendaman! sa Maria och brast ut i skratt.
Kendaman är trollkarlens svaghet. Den dag då han
förlorar i en kendamatävling förlorar han sina krafter!

31



kapitel kapitolo vii.
vad som helst kan vara ett magiskt föremål orso butki si ăkh buki
ciohani

När de hade kommit tillbaka till sitt kvarter från an- Kana avile kotar o Than le Ciohanengo palpale and-o
darnas värld, samlade Alex och Diana alla barnen och kartiero, o Alex ai i Diana kide le sheaoren ai phende
berättade allt de hade fått reda på av den goda fen från lenghe sea so ashundine la Lashi Rakleatar andoa
Ferentari. De berättade hur de hade lyckats fly från Ferentari. Phendine lenge kă i Maria deas len vast te
Andarnas allé tack vare Maria, att platsen verkligen irinpe palpale kotar o Drom le Ciohanengo, o than si
var skrämmande, men att förbannelsen som håller ceaces nasul, ai ke o drabarims savo phandadeas le
dess invånare fångna skulle kunna försvinna om de manushen othe shai te pharaven les, te kidenape sea
slog sig samman. zorasa.

– Men vi är inga superhjältar, ropade barnen i kör. – Ta amen na sam bare zorale, akharen al chavore
– Det behöver vi inte vara, sa Alex och Diana och andă-kh glaso.
log hemlighetsfullt. Maria sa till oss att vad som helst
kan vara ett magiskt föremål och att det viktigaste är – Na manghelpe, phendine o Alex ai i Diana
att vi är tillsammans. Se er omkring nu och välj något, asaindoi. I Maria phendeas amenghe ke orso buki shai
det ni väljer kommer att bli ert hemliga vapen. te avel ciohani ai ke si vazno te beshas iekh pash-aver.
Skoldagen gick mot sitt slut och alla barnen åter- Dikhen pasha tumende ai alosaren, kadaia si tumari
vände hem, gjorde färdigt de sista läxorna och förbe- garavdi zor.
redelserna inför skolavslutningsfirandet.
Alex var lite ledsen eftersom han hade blivit av med Ka phandelpe i shkola, kadea sea le sheavore irisaile
sin favoritkendama, men han övade varje dag med palpale, agorisarde le bukia shkolake ai si te keren
den han hade lånat av Diana. akana o barodive.
– Alex, lägg undan den där kendaman lite och ta itu
med dina läxor, sa hans mamma en eftermiddag, då O Alex sas holeariko soske ashileas bi kendamako,
hon äntligen hade fått ledigt från restaurangen. sikliolas ghes ghesestar kolaia kotar i Diana.
– Jag har inga fler läxor, skolan är snart slut, svarade
Alex medan han koncentrerade sig på en Underspike – Alex, mekh, daie, i kendama kodoia, dikh le
som han inte alls lyckades med. siklearimata shkolake, phendeas leske i dei and-kh
– Läs en bok i stället! ghes kana na dzealeauas bukeate ăl restaurantoste.
– Det kommer jag göra, men låt mig öva nu!
– Suck, du slösar alldeles för mycket tid på den där – Ma nai man siklearimata, agorisailea i shkola,
kendaman. Vad ska du ha den till? phendeas lake o sheavo kerindoi iekh Underspike savi
– Jag kommer att vinna en tävling och skapa en all- inklelas leske mishto.
deles egen YouTube-kanal!
– Det är inget arbete Alex! Du måste tjäna ditt leve- – Ta le iekh lil ai drabar les!
bröd. Se så mycket jag jobbar. – Ka lau, akana mekh man te khelau i kendama!
– Ja, och du är aldrig hemma! – Devla, hasares prea but vahti kodola kendamasa.
– Alex! So keresa lasa?
– Ka khelau averentza ai ka avel man muro kanalo
p-o YouTube!
– Kadaia nai buki, Alex! Si te arakhes keo mandro.
Dikh so phares kerau me buki.
– Va, ai na san khere naiekhvar!
– Alex!

33

Kendaman föll ur hans hand och Alex satte sig surt I Kendama peleas anda lesko vast ai o sheavo
på sängkanten. Mamma satte sig brevid honom, suck- beshleas holeariko p-o pato. I dai beshel vi oi pasha
ade igen och tog Alex i sin famn. leste, ai lel les and-l angalea.

– Mamma, du förstår inte, jag har tappat bort min – Daie, tu na hathiares, hasardem miri kendama
kendama som jag har fått av morfar. Egentligen har kotar o papo. O ceacipe si ke na hasardem la, lea la
jag inte tappat bort den, en pojke som heter Leo tog mandar ăkh sheavo savo bushel les Leo…
den från mig.
Kana ashundeas kadaua anau, huthileas o ghi la
När hon hörde det namnet ryckte Alex mamma till dako. Shuteas les te phenel ke na mai ushteavel po
oroligt. Hon fick honom att återigen lova att, vad han drom le Ciohanengo, ta o Alex ashilo bi te del duma,
än gjorde, aldrig någonsin sätta sin fot i Andarnas allé. andă lake angalia, dzeanelas kă nas les aver shaipe.
Alex satt länge tyst i mammans famn för han visste att
det inte längre fanns någon återvändo. I Diana, sas te avel la lako spektakolo te khelel
romanes: ni kheldeas dzi akana angla kadea but
Diana skulle ha sin första föreställning i romska manusha. Beshelas pala i kortina, hureavdi and-o
danser och var väldigt nervös för fram tills nu hade kostumi o nevo, ai dikhelas perdal and-i sala: sas
hon aldrig dansat inför en så stor publik. Hon stod pherdi manush, anglal beshelas sea laki familia, avile
bakom ridån, iklädd sin nya dräkt och kikade in i te dikhen la. Vi le dui pheniora beshenas godziasa pe
salen. Den var proppfull, och på de första raderna lenge thana, bi te chalaven pen.
kunde hon se hela sin familj vänta på att få se henne.
I Diana kamleas te nashel dur ai te bistrăl o
Till och med hennes småsystrar satt snällt på sina spektakolo, kadea zorales marelas lako ilo. Vazdeape
platser, utan att bråka över någon leksak. För ett ögon- i kortina, i muzika maladeas ai ăl reflektora sas shute
blick ville Diana bara fly långt bort och glömma före- pe late, ai pe aver sheora, i dud i parni hureavdealen.
ställningen, så nervös var hon. Sen lyftes ridån, musi- Lake pundre khelenas korkoro bi te hathiarel len,
ken började och strålkastarna svepte in henne och de o trupo phaghelaspe pala i muzika ai sea laki trash
andra flickorna i ett vitt, glänsande ljus. Hennes föt- ghelitar anda lako shero. Hathiarelaspe korkoro ai
ter började röra på sig nästan utan att hon kände det, shukar, sar le Raklea thagareske anda le paramisă save
kroppen började svänga i takt med musiken och alla cealolas la but. Kana agorisardeape o spektakolo ai
hennes rädslor försvann. Hon kände sig fri och vacker, sea ăl mansha marenas ăl palmia, i Diana dzeangleas
precis som prinsessorna i de sagor som hon tyckte så savo si lako ciohanimos.
mycket om. Och när föreställningen var slut och app-
låderna bröt ut i publiken, var Diana säker på vad hen- Kana leas i vakantza, sea le sheavore kidepe
nes magiska föremål skulle vara. and-o parko po dromoro andă-l phikă la shkolake.
Na dur othar dikhelaspe i bar karing o Dromoro le
Under sommarlovets första dag samlades alla bar- Ciohanengo ai o kalo tarpe, pusavdo ăl sherestar
nen i allén bakom skolan. Inte långt därifrån skymta- ăl Plainesko Melako. Sar kana ni sas, i Maria kerdili
de Andarnas allé och de svarta molnen ovanför plat- pasha lende, beshelas pe banka. Sas hureavdi sar kana
sen som såg ut att vara fastklistrade vid horisontlinjen arakhle la o Alex ai i Diana ai delas duma sa kadea
vid sopbergets högsta topp. Som genom ett trollslag lokores ai goghiasa.
dök Maria upp bredvid dem och satte sig på bänken.
Hon var klädd på samma sätt som när Alex och Diana Ăl sheavore inzarde sea le bukia p-o asfalto pherdo
hade träffat henne första gången och hon hade samma makhimata kretake: o Andrei andeas o spinnero, i
milda, kloka röst. Eliza –iekh unikorno loloro katifeauako, i Raluka –
iekh poghimos sheiako bari, abiavesko, o Alex – iekh
Barnen började rada upp föremålen på asfalten vurdon nashimasko, i Ramona – iekh lulughi origami,
som var täckt med färgglada kritteckningar. Andrei i Marina – iekh lil paramisiango ai i Netty – iekh
hade tagit med sig en spinner, Eliza en rosa gosedjurs­ telefono purano.
enhörning, Raluca en brudsko. Alex hade tagit med sig
– Ta, tu, Diana, ni andean khanci? Pushel la i Maria.

34

en räserbil, Ramona en origamiblomma, Marina en – Andem vareso, akana na dikhelepe, asal i Diana.
sagobok och Netty hade med sig en gammal telefon. I Maria ankalavel anda-i pusuki lulugheantza ăkh
tzikni kangli kokaloski. Deas drom lake bare bal dzi
– Men du, Diana, har inte du tagit med dig något? phuweate, ai maladeas te hulavel le lokores.
frågade Maria. – Si muro ciohano drab phenel oi le ceavenge.
Aver raklea silen ciohane rovlia, man siman i kangli.
– Jag har tagit med mig något, det syns bara inte Na shindem mîră bal naiekhvar, ande lende beshel
just nu, log Diana. miri zor. Kana i kangli ciohani si and-e mire bal shai
te hureav ai te dikhav so ka avela. Kana dikhau upral
Maria tog ut en liten benkam ur en av fickorna på pala tumende, khonik na kerel tumenge nasul; ai
sin blommiga kjol. Hon släppte ut sitt långa hår, som kana den phirimastar ai kamen man te dau tumen
räckte ända till marken, och började kamma det med vast, avau tumende. Dikeren and-i godzi: manghelpe
böljande rörelser. amala, te na trashan ai te dikhen dur!

– Det är mitt magiska föremål, sa hon till barnen.
Andra feer har trollspön, jag har den här kammen. Jag
har aldrig klippt mina lockar, det är i dem som min
kraft sitter. Det räcker att jag rör vid håret med den
här förtrollade kammen så kan jag flyga iväg eller se
sådant som kommer att hända. Så länge som jag vakar
över er från ovan kommer inget ont kunna hända er.
Och om ni stöter på svårigheter och behöver mig,
skyndar jag till er hjälp. Kom ihåg, det enda ni behöver
är bara era vänner, mod och fantasi.

35



kapitel kapitolo viii.
hur man färglägger en värld sar lulughiarenpe ăl manush

Barnen följdes åt en bra bit in på Andarnas allé, medan Haritz ăl sheavoră, phirde kethanes po Dromoro le
Maria svävade i luften precis ovanför dem. Så små- Ciohanengo, la Mariasa upral lende hurealindoi. Pala
ningom delade de upp sig och gick åt var sitt håll med kodo phende ke si mishto te hulaven pen ai te len la
varsitt magiskt objekt. Det fanns mycket att göra där! sfako iekh pe pesko drom. Sas but kerimasko othe!

Andrei var den som först kom fram till sopberget. O Andrei arăsleas angle ko Plain la Melako. Gheleas
Han gick med bestämda steg, utan att titta åt sidan. angle, bi te dikhel inkea; vi angle ou phirdeaoas ou
Han hade varit i Andarnas allé tidigare, trots att det var p-o Drom le Ciohanengo, bi te muken les, ta o Andrei
förbjudet område, men Andrei brukade inte alltid bry kerelas so kamelas. Butivar la shkolate phenelaspe
sig om regler. I skolan sa de ofta att han var stygg, men lestar kă na beshel thaneste, ta ou kamelas te dzeanel
han var bara nyfiken och ivrig att ge sig ut på äventyr. sea tai cealolas les te phirel.I Mel falas kă thasavel
Soporna verkade aldrig ta slut och nådde ända upp till sea, vazdelpe dzi ko tarpe. Prindzeardeas othe, and-i
himlen. I den stora högen framför honom kunde han bari mel, iekh rimome televizoro, kutia sukonghi
se en trasig tv, juice- och kexförpackningar, tidnings- ai napolitania, lilora, gada ai kundre hasarde, iekh
buntar, kläder och omaka skor, en trasig boll, en de- mindzea pharadi, iekh ushteavimasko sastri phagho,
fekt tvättmaskin, bildäck, plastpåsar, trasiga dockor, kauciukuria vurdoneske, gone plastikoske, papushia
förstörda cyklar, vattenmelonskal och brödrester. le vastentza phaghe, bicikletia phaghearde, harbuzo ai
kotora mandreske.
Det luktade sopor, träsk och rök och Andrei visste
att han behövde göra något. Han tog fram spinnern Khandelas tomberono ai thuv, pani stătome ai o
från fickan och såg på den. Den glittrade som om den Andrei dzeangleas ke si te kerel vareso. Ankaladeas o
vore gjord av diamanter. Han snurrade den lätt och spinnero anda-i pusuki ai dikhelas pe leste: strifealas
kastade upp den i luften. Spinnern började flyga och sar kana sas kerdo barăntza diamantoske. Risardea
lyfte allt högre. Från att ha varit en enda spinner de- les lokores and-o vast ai shudea les opre. O spinnero
lade den på sig och blev till två och sen fler och fler. En hurealas ai vazdelaspe opre, pala kodo kerdilo dui ai
hel flygande armé av spinners snurrade i luften, högre pala kodo kerdile but, but aver, upral sea sas pherdo
upp, med kursen styrd mot berget. På bara några mi- spinneria, opral telearenas karing o plain. Sigo,
nuter hade hela berget rasat, när spinner-armén hade kadaua peleas tele, ai le spinneria ikhiarde ăl gunoia.
omvandlat alla sopor till damm. Bara några få rester Hantzi kotora ashile telal.
blev kvar på marken.
– Devla, sar sas de lashi kadaia, ashundeape
– Wow, vad coolt det där var, hörde Alex en röst iekh glaso andă-l phikă leske. Sas i Netty, iekh shei
bakom honom säga. Det var Netty, en flicka med stora iakhentza bare ai kale, savi dikhleas mutzome sea.
svarta ögon, som häpet iakttagit scenen som hade ut-
spelat sig. – Ceaces sas! Phenel o Andrei, kana dikhleas i
ciohani zor le spinneroski. Akana so keras? Tu so
– Det var det verkligen! utbrast Andrei, själv förvå- andean?
nad av spinnerns magiska kraft. Vad gör vi nu? Vad
har du för magiskt föremål? – Man siman iekh telefono, purano si,
khălaumanghe lesa, phenel i Netty, dikerindoi and-o
vast iekh tzikno telefono.

37

– Jag har en mobiltelefon, men den är lite gammal, Beshenas ai dikhenas so ashileas al gunoiestar ai i
så jag använder den mest till spel, sa Netty medan hon Netty so phenel:
snurrade på en liten telefon.
– Hai te akharas i primăria! Shai te aven te den
De stod och betraktade det som hade blivit kvar av amen vast te shilavas, te uzaras.
alla sopor när Netty plötsligt fick en idé.
– Dzeanes kă na manghen te aven kathar…
– Vi ringer till borgmästarens kontor! De skulle – Ka phenav lenge kă o Plain Melako ghelotar.
kunna komma och hjälpa oss med städningen. Akana nai sar te phenen kă ni kamen te aven.
– Sas mishto, phenel o Andrei. Hai te das telefono!
– Du vet att de vägrar komma hit. Nai amen o ghin le sherutnesko primăriatar…
– Jag berättar för dem att sopberget har försvunnit. – O telefono si ciohano, bisterdean? Akharel kas
Nu har de inte längre någon anledning att säga nej. kamoas ame, phenel i Netty.
– Det vore superbra, sa Andrei. Vi ringer! Fast vi har – Kadea si, dzeanes so? Pala kodoia ai te akharas
inte borgmästarens nummer. vi kolen kotar o Mashkar la Ratheako, te dikhas te
– Men det är en förtrollad telefon, har du glömt det? kamena te aven kathe te ghilaban!
Den kan ringa varhelst vi vill, sa Netty. I Raluca sas la iekh poghimos abiavesko arakhlo
– Just det, och vet du vad? Efteråt kan vi ringa till and-o drom, andă-l phike la skolake. Asalas phenindoi
killarna i den coola musikgruppen, de kanske kan paramisia lake amaleantza, phenenas ke i shei
komma hit och ha en konsert! hasardeas o poghimos ai na mai lea la o dzeamutro
Raluca hade en brudsko som hon hade hittat på savo adzukeralas la te avel ko abiau. Rodindoi o
gatan, precis bakom skolan. Hon hade roat sig själv poghimos hasardo, i shei bari dikhleas iekh rakloro
och sina vänner med att hitta på berättelser om bru- thagaresko kadea shukar, savo merelas latar. Kadea
den som tappat sin sko och inte kunnat gifta sig med arăsleas te nashăl le raklesa le thagaresko hai kerdeas
brudgummen som fortsatte att vänta på henne för abeau lesa, ai akana beshenas lidui ko sumnakuno
att hålla bröllopet. Upptagen med att finna sin förlo- thagaresko kher ai ashile loshale dzi kana merena.
rade sko, stötte bruden istället på en omåttligt vacker O poghimos andă-l vast la Ralukake strifealas
prins, som hade blivit kär i henne. Så, slutligen, rymde sar kana sas phurdo sumnakunesa ai sea le mulea
hon med prinsen och gifte sig med honom istället. Nu ciohane avile te dikhen les. Trashaili i Raluka ai
bodde de tillsammans i ett slott som var helt av guld tzîrdeape palpale, on kamenas numa te sheon o
och levde lyckliga i alla sina dagar. vast p-o ciohano poghimos. Kon sheolas o vast pe
Skon i Ralucas hand lyste som om den var helt täckt leste kerelaspe palpale tărniolas, shukar, lenghe
med guldstoft och den drog till sig de svävande kvin- purane gada lulughiarenaspe palpale, lenghe iakha
noandarnas uppmärksamhet. Raluca backade lite för- astarenaspe palpale, sar kana ushtenas opre anda iekh
skräckt, men andarna ville inget annat än att röra vid zungalo suno.
den förtrollade skon. Det räckte med att röra vid den – Kamen te shunen iekh paramisi? Pushel oi,
för att kvinnoandarna åter skulle bli vackra, deras glasosa kovlo.
sjaskiga klänningar fick tillbaka sina förlorade färger Ăl sheaore na phende khanci, ta i Marina falea la
och deras blickar återfick sin lyster. Det var som om ke dikhel iekh strifeaimos pushimasko and-e lenghe
de hade vaknat ur en mardröm. iakha. Drabardea dzi kana agorisardeas sea o lil.
Eliza höll gosedjursenhörningen som hon hade fått Paramisă rakleantza lashe, rakleantza sovlearde,
i födelsedagspresent i famnen. Tidigt på morgonen thagarentza ai sapentza efta sherentza ai Sheaventza-
hade hon omsorgsfullt flätat den mångfärgade manen. Shukar save marenpe savorentza, zivinentza save den
Eliza var helt övertygad om att enhörningen hade ma- duma, grastentza save hurean opral. Kadala sas lake
giska krafter även utan att ha vidrörts av fens trollspö. paramisia e mai shukar ai phendeale sean iekh pala
Det var därför som hon alltid tog med sig den till sko-
lan, för att den skulle föra med sig tur och för att den

38

skulle skydda henne från de elaka skämt som klass- aver. Kana agorisardeas drabarimasko, ăl sheavore
kamraterna drog om henne ibland. Men nu började dikhen late loshale. O Kalipe andral lende bilaielaspe.
det bli allt svårare för henne att hålla i honom, för en-
hörningen började röra på sig och den växte mer och – Sas shukar? Pushen len i Marina.
mer. Ända tills flickan blev tvungen att släppa den ur – But shukar, phenen on. Na ashundineam dzi
sin famn. Flätan hade gått upp och manen glänste i akana paramisă … kai arakhenpen?
regnbågens alla färger. Nu var den en riktig enhörning, – Dzeanav me… andă-l lila. And-i biblioteka.
av kött och blod som galopperade genom Andarnas Shkolate.
allé och färgade allt i sin väg – gator, bänkar, hus och – Ame na samas shkolate, phenen ăl ceavoră.
trapphus. Eliza sprang efter, lycklig över att världen – Ah, si te dzean, ka siklion te drabaren korkore.
började vakna till liv igen. Shai te avel tumen iekh raini shukar savi ka phenel
tumenghe paramisă sar phendem me tumenghe
Marina hade alltid tyckt om sagor. Hon läste dem akana.
för sina småbröder och var den som blev gladast när I Ramona sas la iekh lulughi papiroski. Kerdeala
de fick nya böcker. Vissa hade hon läst två eller tre kana sikileas te kerel origami pala i shkola. Sas
gånger och hon drömde om att bli »sagoberättare«. Så phares te keres origami, si te beshes but te keres buki
det var ingen överraskning att hennes magiska före- le vastentza ai vi la godziasa. Pala but zumavimata,
mål var, ja just det, en sagobok. Hon visste inte riktigt i Ramona kerdeas iekh lulughi phares kerimaski,
hur hon skulle använda sagoboken här, på en plats hai sas but loshali latar. Na dzeanav so ka kerel lasa
där hon aldrig tidigare hade varit på och som hon bara dureder. Phirelas pe droma kai sea sas mulo dzi kana
hade hört hemskheter om. Hon var lite rädd, så hon hathearelaspe brigasli, oi savi sas iekh shei loshali
satte sig på en halvtrasig bänk med boken i knät. På kai kerel pherasa. Kana del, pa soste, pal kutie save
några sekunder omringades hon av en massa barn. De pashleonas and-o mashkar le dromesko ai peleas
var askgråa, liksom alla varelser på denna konstiga and-a lake vast i lulughi papiroski. And-o than khai
plats, och de hade samma sorgsna blickar. peleas i lulughi kerdeape aver lulughi zelino, ceaci.
Sas la e patria sar i roza ai shudelas iekh sung shukar
– Vill ni att jag ska läsa en saga för er? frågade hon ai gudli. Kana dikhleas kadea i Ramona leas i lulughi
med blyg röst. and-o vast ai nashelas lasa te makhel ăl khăra, ăl
udara blokurenghe, ăl feleastre, ăl bisterde thana
Barnen svarade inte, men Marina tyckte att hon kai khelenaspeske e ceavore, ăl bisterde barea ai ăl
kunde skymta en glimt av nyfikenhet i deras blickar. pharade lulughia. Aver ai aver lulughia zeline kerdile
Hon läste för dem i flera timmar, tills hon hade läst po kodola thana, ai lenghi sung hathiarelaspe orikai,
färdigt hela boken. Hon läste sagor med goda feer och dindoi dur o nasul khandimos le gunoiesko.
sovande prinsessor, med kungar och slott, drakar med Dzeandoi pe droma kalearde ai melale, i Diana
sju huvuden och modiga hjältar som alltid segrade, astarelpe te khelel, ta lake pundre nakerenas pala late.
med talande katter och förtrollade hästar som kunde Ni hathiarelas kodo shukar khelipe vai i briga savi
flyga. Det var Marinas favoritberättelser och hon hade kerelas la te khelel, pala i muzika sar vi le dzeanglimta
läst dem alla i ett svep, den ena efter den andra. När le manushenghe, lengi pakiv lengho asaimos. Gheli
hon hade läst färdigt tittade barnen på henne med dureder dzi kana arăsli andă iekh bolta, pasha vareso
lyckliga och livliga blickar. Det askgråa i deras ansik- so sas iekhvar iekh haing arteziano. Dikhle opre ai
ten hade börjat blekna. dikhleas la Maria, i Rakli Lashi, mukelaspe lokores
upral; akhardeala ai i Maria mukleape lokores pă-i
– Tyckte ni om det? frågade Maria. phuw, pasha late.
– Väldigt mycket, svarade de. Vi har aldrig fått höra – So kerdilea, Diana?
några sagor. Var hittar man sådana? – Zumadem te khelau, ta na dashtiu, na dashtiu…
– Tja … i böcker. På bibliotek. I skolan.
– Vi har aldrig varit i skolan, svarade barnen.

39

– Dit måste ni gå för där kommer ni att lära er läsa – Te ghilabaua me si mai mishto?
och då kommer ni kunna läsa själva. Ni kanske kom- – Dzeanes Despacito? Pushel i Diana.
mer att ha en snäll fröken precis som jag har, som be- – Darav ke na, asal i Maria.
rättar sagor för er. – Bezeh, si i ghili e milaieski. Ghilaba so kames,
kotar o Smiley… vai Deliatar?
Ramona hade med sig en pappersblomma. Hon – Ghilabau tuke vareso purano, kana phiraias andi
hade gjort den på origamikursen efter skolan och det sea i lumea le romentza. Beshaias and-o shero le
hade tagit henne ett litet tag. Det var ganska svårt att vershesko pasha iekh har pherdi lulughia, astaraias i
göra origami, det behövdes mycket tålamod och fing- iag ai ghilabaias dzi po mashkar la ratheako. Si ghilea
erfärdighet. Efter flera misslyckade försök lyckades so hasardilepe avdive, ta iekhvar so ashunes len dzean
Ramona göra en ganska komplicerad blomma, som tuke ileste ai ni dashtis te na kheles pala lende.
hon var väldigt stolt över. Hon visste inte vad hon I Maria ghilabal iekh ghili, maladeas sar kana
skulle göra med den ännu. Hon gick på ödsliga gator rovelas, pala kodoia i ghili sighiarelas kadea zorales kă
och greps av en obegriplig sorgsenhet, trots att hon na mai hathiareias ăl pundre save khelenas korkore. I
var en glad flicka som alltid kunde skoja och skämta. Diana phandeas ăl iakha ai maladeas te khelel kadea
sar na mai kheldeas de kana si oi. Ai kadea shukar
Plötsligt snubblade hon över några förpackning- khelelas i Diana kă kerdea seoren te len pen pala late
ar som låg mitt på gatan och papperblomman föll ur ai te astarenpe vi on te khelen and-o kodo puterdo
hennes hand. Där den föll dök det upp en riktig blom- than.
ma på marken. Den hade rosenblad och spred en fin
och söt doft. Ramona började springa med pappers-

40

blomman i sin hand och med den vidrörde hon husen,
trapphusen, fönstren och de övergivna lekplatserna,
de bortglömda trädgårdarna och de krossade växthu-
sen. Överallt började det dyka upp riktiga blommor
vars friska doft fyllde luften och ersatte den outhärd-
liga soplukten.

Diana provade några danssteg medan hon gick på
de dystra, öde och smutsiga gatorna, men fötter-
na ville inte lyda henne. Hon kunde helt enkelt inte
känna den där fantastiska känslan av att vara bort-
kopplad från det vanliga, inte heller glädjen eller sor-
gen som brukade få hennes kropp att röra sig i takt
med musiken. Musiken verkade helt och hållet ha för-
svunnit från denna plats, precis som minnena, hoppet
och leenden också hade försvunnit. Hon gick vidare
tills hon kom fram till ett litet torg och ruinerna av
en före detta fontän. Hon tittade upp och såg Maria,
den goda fen, som svävade lätt i luften. Diana gjorde
ett tecken åt henne och Maria landade lätt på marken,
bredvid henne.

– Vad har hänt Diana?
– Jag försökte dansa men jag kunde inte, jag kan
helt enkelt inte göra det längre.
– Skulle det hjälpa om jag sjöng?
– Kan du låten Despacito, frågade Diana.
– Jag är rädd för att jag inte kan just den låten,
skrattade Maria.
– Vad synd, det är sommarens låt. I så fall kanske
vad som helst av Smiley eller Delia?
– Jag kan sjunga något från förr, från tiden när jag
reste runt världen tillsammans med romerna. Vi bru-
kade stanna vid en blomsteräng eller ett skogsbryn,
tända en brasa och sjunga till sent på natten. Det är
musik som nästan har gått förlorad idag, men om du
hör den når den rakt in i hjärtat och du kommer inte
kunna sluta dansa.
Maria började sjunga och låten var till en början
klagande och sorgsen. Men ju längre hon sjöng blev
rytmen allt snabbare och till slut kändes det som om
fötterna började snurra runt. Diana blundade och bör-
jade dansa, med en känsla som hon aldrig hade känt
förut. Och Diana dansade så vackert att alla andra
samlades kring henne och började själva dansa som
på en stor fest i det fria.

41



kapitel kapitolo ix.
en dromedar med tuppfötter iekh dromadero pundrentza bashnenske

Det var bara Alex som inte kunde se meningen med Korkoro o Alex sas kodo so na arakhelas pesko than.
sitt föremål. Han snurrade på räserbilen i sina hän- Irilas dilivanes o vurdonoro nashimasko ada-l vast ai
der och tänkte på att han inte lyckats få tillbaka den andi godzi phenlas peske ke na arakhleas i kendama
försvunna kendaman. Visst var han glad över att hans hasardi. Ceaces sas loshalo ke leske amala paruvde
vänner hade lyckats förvandla den där sorgsna och kodo than zungalo, pherdo bibaht ai on kerde les
skrämmande platsen till något fint, men hur blev det shukar, ta sar ashel lesa, so si tekerel ou? Holeariko,
med honom, vad fanns det för mening? Missmodig mardeas and-o udar ăl kheresko ushearado grafitosa,
knackade han på dörren till huset där Maria, den goda othe kai beshelas i Maria, i Rakli Lashi andoa
fen från Ferentari, bodde i och som var helt täckt av Ferentari.
graffiti.
– So si, Alex? Sostar na san loshalo sar si vi tire
– Vad är det Alex? Varför gläds du inte tillsammans amala?
med dina vänner?
– Na dzeanav so te kerav, na arakhlem miri
– Jag vet inte vad jag ska göra, jag har varken hit- kendama, ai na rakhau mîro than andă kadaia
tat min kendama eller någon mening med hela den här paramisi, phenel holeariko o sheavo.
sagan, suckade pojken.
– Hm, si tut ceacipe, ta mai si dzi ko agor. Pakeau
– Hm, det är sant, men vi är fortfarande långt ifrån ke o nasul ciohano si but holeariko, ou hasardeas al
slutet. Jag tror att den onda trollkarlen är väldigt bukia anda o vast. Lokores al manusha juvinden thai
arg nu, för att han helt har tappat kontrollen. Sakta kadoa than ma nai kalo ai brigako. Ka zumavel te
men säkert återgår människorna till sina liv och den arakhel tumen, le seama, si te dzeanes!
här platsen är inte längre grå och trist. Han kom-
mer att försöka stoppa er, så du måste vara väldigt – Of, Mario, na dzeanav so ka keraua …
uppmärksam! – Keres mishto, Alexe, na hasar tut! Diker godzi
kathe na san korkoro: si tut amala.
– Åh, Maria, jag vet inte om jag kommer att klara Opral kotar o kalo tarpe, o ciohano dikhelas pherdo
mig. holi sea so kerelaspe and-o than pe soste sas ou mai
baro zorasa. Dzeanelas ke kana ăl manusha poa
– Du kommer att klara dig Alex, tappa inte hop- Dromoro ka astarena te asan palem, te khelen, te
pet! Och kom ihåg att du är inte ensam. Du har dina phenen parmisia te pakean ande peste, leski zor ka
vänner. kovleol, ai ka hasarel andoa vast lenghe ile.
Dikhleas kadala bukia vi andă aver thana kathar
Ovanifrån, bland de gråa molnen som täckte him- phirdeas ou pe phuw; ăl sheaore sas kodola save
len, var trollkarlen rasande och iakttog allt som utspe- phaghenas lesko drab, lenge khelimasa, lenga loshasa,
lade sig på platsen där han tidigare hade härskat med ăl khelimasa, ăl unikornurentza lenge, katifeauake!
oövervinnerliga krafter. Han visste att så fort invånar- Dikhleauas sar ăl mule hasaren pengo kalipe ai len
na från Andarnas allé började le igen, dansa, berätta palpale te lulughiaren pen, sa le dziuvlea kerenpen
sagor och hoppet återvände, skulle hans krafter mins- palpale shukar, ăl sheavore ashunen palpale
ka och han skulle förlora kontrollen över deras själar. paramisă, O Plain Melako bilaelpe ai le manusha
astarenpen te khelen… Akana kerenas koncerto! Sas o
Det hade hänt honom tidigare även i andra delar av
världen, dit hans steg och trollkonster fört honom.
Alltid dök det upp några barn som förstörde allt med

43

44

lekar, glädje, dans och sina dumma gosedjursenhör- agor leske drabengo! Holiatar, al muia pa leski rahami
ningar! Han hade sett hur de gråa andarna återfick paruvdenaspen, kerenaspe zungale de sea: iekh
sina färger, hur kvinnorna åter blev vackra, hur barnen grifono dandentza baleske vershesko, iekh babuino
återigen började lyssna på sagor, hur sopberget rasat vastentza karakatitzake, iekh dromadero pundrentza
ihop och hur alléns invånare börjat dansa. Nu för- bashneske ai iekh nakh elefantosko. Si te nashadel
beredde de till och med en konsert! Det skulle inne- ăl sheavoren kodolen zungale kotar lesko than, na
bära slutet på hans förbannelse! Ilskan fick bilderna dashtil te mukel len te juvinden palpale ăl Dromes
på hans svarta jacka att ständigt ändra form och bli le Mulengo. Orso avela na mukela len. Leske iakha
allt mer skräckinjagande: en grip med vildsvinsklö- peline pe kendama ciordi ai iekh asaipe nasul barileas
var, en babian med bläckfisktentakler, en dromedar leske păl ushta: o sheavo kastar teleardeas să, kamelas
med tuppfötter och elefantsnabel. Han behövde jaga palpale i kendama. Kadea shai te athavel les!
bort de där outhärdliga barnen från hans mark, han
kunde inte låta dem återuppväcka Andarnas allé. De
behövde stoppas till varje pris. Hans blick föll på den
stulna kendaman och ett elakt leende spred sig över
hans läppar. Pojken som hade satt igång det hela ville
ha tillbaka sin kendama och det var det perfekta till-
fället för att utmana honom i en tävling.

45



kapitel kapitolo x.
kendamornas kamp e mai lashe kendamea

Andarnas allé hade nu återfått sina färger och dess O Drom le Ciohanengo astardeauas zor, hai ăl
invånare hade vaknat till liv. Några av dem började manusha othar vazdenaspe andă-l mule; aver malade
plocka ihop resterna som blivit kvar av sopberget, de kiden al kotora so ashile kotar o Plain la Melako,
andra bytte ut de krossade fönsterrutorna och målade aver lashearenas ăl dzămuria pharade ai makhenas al
husfasaderna medan andra började läsa sagor för bar- fatzade ăl blokurenge, ai aver drabarenas paramiseă
nen. Det hade dykt upp blommor på balkongerna och le sheavorenge. Dikhenaspe lulughia ăl balkonende,
de tomma och sorgsna blickarna ersattes av hoppful- ai and-o than le nanghe iakhengo sas akana asaimata
la leenden. Några tv-reportrar filmade den mirakulö- pherde pakiv. Jurnalisturia televiziake filmonas o
sa förvandlingen som hade ägt rum i allén, samtidigt paruvdipe dromoresko, ai ăl manush primariake
som några tjänstemän från borgmästarens kontor för- denas vi on vast. Phenelaspe kă si te avel trupia
sökte hjälpa till så bra de kunde. Ja det gick till och prindzearde te bashaven and-o koncerto, kadea ăl
med rykten om att det snart skulle komma några po- sheaoră na ma dashtinas loshatar.
pulära band för en konsert och barnen kunde knappt
bärga sig. Ande sea kodoia bari losh, o Alex dzeanelas, kă o
tarpe inke si pherdo kalimos ai ushearavel o than ai na
Trots den allmänna glädjeyran såg Alex oroat på muken o kham de sikavelpe othe. P-o tarpe dikhelaspe
molnen som fortfarande svävade ovanför denna plats, kana le phaka kale la barea khaineake … kadaia nas
lika hotfulla som vanligt, och hindrade solens strålar mishto! Kamleas te phenel vi leske amalenge, ta on
från att komma fram. Bland molnen kunde man, då khelenaspenghe zorales ai na shunde les.
och då, se en rovfågels svarta vingar och det var inget
gott tecken! Han försökte säga det till sina vänner, O than koncertosko sas vazdo opre ai ăl trupia
men de var för upptagna med att roa sig. adzukerenas te gilaban. Kana, and-o than le
sheavengo kotar o Maskar la Rakeako, opre, anglal
Konsertscenen var färdigbyggd och deras favorit- seaore, vazdileas iekh manush hureavdo rahamiasa
band skulle anlända vilken sekund som helst. Men kali, ai pe lake phike sas jungale muia, mai zungale de
is­ tället för grabbarna från det coola musikbandet dök sar kodola anda-i animatzia. Dikerelas and-o vast iekh
en siluett iklädd svart jacka upp på scenen. Jackan kendama, o Alex prindzeardas la: sas leski kendama,
hade en bild på ryggen som föreställde hemska monst- ai o sheavo sas o Leo, o nasul ciohano.
ren, till och med läskigare än de från tecknat på tv. I
handen höll han en kendama som Alex direkt kände – Hei, akharel leste ou, de man miri kendama,
igen. Det var Alexs kendama och pojken som uppen- akana! Ai telear kathar te na ma dikhau tut.
barade sig var självaste Leo, den onda trollkarlen.
– Ha, ha, asal o ciohano, pakeas ke dashtin kadea
– Hallå där, ropade Alex, lämna genast tillbaka min lokores te nashen mandar? Dashtiu te kerau palpale
kendama och försvinn härifrån för alltid! kadoa than te avel o than le mulengo. Dashtiu te lau
palpale o ilo le manushengo kathar. Shai te kerav sea
– Ha, ha, skrattade trollkarlen hånfullt. Trodde ni palpale sar sas ai shai te kerau o Plain la Melako vazdo
verkligen att ni kunde bli av med mig så lätt? Jag kan thaneste. Ta ka dau tut iekh shaimos…
trolla tillbaka den här platsen till en andarnas värld
innan ni ens hunnit blinka. Jag kan återta kontrollen Khonik na delas duma ai seavoră ashunenas le ilesa
över invånarnas själar. Jag kan omvandla allt till en kido.

47

ruin och få sopberget att resa sig upp igen. Men jag ger – Ame lidui. Kon si mai lasho po freestyle. Khelas
dig en enda chans. Alla hade tystnat och lyssnade nu trickuria. Sfakoiekh phenel iekh tricko. Kon kerel
helt skräckslagna. dosh anglunes, hasarel sea! Kana me keraua i dosh,
i kendama ashel tuke ai me telearau kathar. Te keres
– Det är vi två som ska göra upp genom en free- tu i dosh anglunes, i kendama ashel mande, tu ai tire
style kendama-tävling. Vi tävlar med olika tricks. Var amala dzeantar kathar, ai o than ashel o Dromoro
och en föreslår ett trick och den som gör fel först, för- leCiohanengo.
lorar allt. Om jag gör fel, blir kendaman din igen och
jag försvinner för alltid härifrån. Om du gör fel, blir – OK, phenel o Alex, al glasosa izdraindoi.
din kendama min, och du och dina vänner försvinner I Diana del les laki kendama. O Alex lel la ai
härifrån. Den här platsen förblir då Andarnas allé för phandeas peske iakha, andea peske godzi leske
evigt. phurestar, kastar sikileauas but bukia, ai savo
drabarelas leske paramisă zorale manushentza.
– Okej, svarade Alex med darrande röst. Les nas les zor ciohani ai nas sar le zorale kodola
Diana räckte honom sin kendama. Alex tog den och manusha, bare manush pe grasta phakentza save
slöt ögonen, tänkte på sin mormor och morfar. De hanas angar phabardo, mursh hureade ande kostumia
hade lärt Alex en massa saker och när han var liten ciohane save hureanas upral e diza bi te dikhel len
hade de läst berättelser om superhjältar för honom. khonik. Sea so sas les akana sas iekh kendama uzili.
Han hade inga magiska krafter och han liknade inte Andea peske godzi peska datar, oi telearelas anda-i
alls de där hjältarna, de som var så modiga på sina be- reat, hureadi and-e parnimaste, ushteadi ai apretome
vingade hästar, männen i de speciella dräkterna som ăl reastaurantoste balamno and-o mashkar ăl forosko
kunde flyga över städer eller som kunde bli osynliga kai kerealas buki dzi i reat. Andeas peske godzi peske
precis när de ville. Allt han hade nu var en lånad ken- dadestar, kamelas te dikhel les, savo phendeauas leske
dama. Han tänkte på sin mamma som brukade lämna ke ingerela les ko plain kana lela vakantza. I muca savi
Ferentari tidigt på morgonen, med sina vita välstruk- azukerelas les lindrali khere, leske khelimata, leske
na arbetskläder, på väg mot lyxrestaurangen mitt i amalendar shkolatar. Sea le bukiande so petzisailine
staden där hon jobbade till sent på kvällen. Han tänkte andă kodo ghes, ceailo te kerel i buki matematikate,
på sin pappa, som han saknade och som hade lovat inklesteauas po drom le Trompetosko la kendamasa.
att ta med honom på semester i bergen. Han tänkte på I paramisi trebal phandadi mishtimasa ai ou kampelas
katten som lojt väntade på honom där hemma, på sina te arakhel sar te agoril la.
favoritlekar, på vännerna från skolan. Han mindes alla O Alex puterdeas ăl iakha, dikhleas but manush
saker som hänt sen eftermiddagen då han, uttråkad av kidine pasha leste, le ciohanos savo kerdeape sar kana
matteläxan, hade gått ut på Trumpetargatan med sin sheavoro andoa kartiero, anavesa Leo, tai ashundeas
kendama. Sagan behövde få ett lyckligt slut och det lesko vak sar phenelas o angluno triko : Big Cup.
hängde på honom. Kadaia nas phares, nas sar te hasarel, dzeanelas te
Alex öppnade ögonen, såg folkmassan samlad om- kerel la mishto. Sigeardeas te kerel len sea bi doshako,
kring honom. Han såg trollkarlen som tagit formen av sea le trickuria: Base Cup, Pull Spike, Down Spike,
en pojke från kvarteret och kallade sig Leo, och han Swing Spike, Swirl ai Earth Turn. I Kendama andă-l
hörde hans röst som klart och tydligt uttalade nam- vast le ciohaneskă irilaspe kadea sigo so na dashtias
net på det första tricket: Big Cup. Det var lätt, han te pakeas. Na dikhleauas naiekhvar varekas te kerel
kunde inte misslyckas, den klarade han alltid. De föl- kadea la kendamasa, vi na o CRBL, savo kerdeas
jande minuterna genomförde han felfritt alla tricken demonstratzia and-o mall-o.
i tävlingen: Base Cup, Pull Spike, Down Spike, Swing O Alex dzeanelas kă na dzeanel mishto te kerel o
Spike, Swirl och Earth Turn. Kendaman i trollkarlens Underspike ai rodelas te agorisarel bi te kerel kadai
händer snurrade och svängde med en snabbhet och
exakthet som var helt otrolig. Han hade aldrig tidigare

48

sett någon som kunde manövrera kendaman så, inte skema, ta sigo kotar i scena ashundeas o glaso savo
ens CRBL som en gång hade haft en häftig föreställ- phendeas ăl lafies zorales:
ning i köpcentret.
– Underspike!
Alex visste att hans svaghet var Underspike och Phaosailea. Na dashtilas te kerel la. Sas i skema
hoppades att tävlingen skulle ta slut utan att han be- savi ni inklelas leske! Ka hasarela ai sea so kerdea dzi
hövde utföra just det tricket. Bara en sekund senare aana avela hasardo. I Kendama leske phurestar ashela
hörde Alex rösten från scenen säga det ord som han al ciohanoste, ai nas sar te marel les, ăl manush ka
fruktade mest. avena palpale mule bi kamimaske, bi godziake, tala
o drabaripe, o than savo lulughiardeauaspe kerelape
– Underspike! palpale kalo bi dzivdimasko.
Han frös till. Han kunde inte göra det. Det var just Andeas peske godzi so phendeas leske i Maria, i
det tricket som han överhuvudtaget inte kunde lyckas Rakli Lashi andoa Ferentari: »Ka avela mishto, Alexe,
med! Han skulle förlora och allt barnen hade åstad- te na hasares tut. Ai dikheres godzi tu na san korkoro
kommit tillsammans skulle vara förgäves. Kendaman kathe: si tut amala.«
från morfar skulle för alltid bli kvar hos den där onda O Alex risailo lende, manghelas te den les vast, ai
trollkarlen, människorna skulle åter förvandlas till dikhel ke pasha leste nas numa le amale kasa avilo.
gråa andar utan vare sig egen vilja eller minne. Under Kidineauaspe but sheavore shkolatar, seaore manush
förbannelsens kraft skulle platsen som just blommat save beshenas po Dromoro ai – kon pakean! – ăl
ut återigen bli grå, sorglig och livlös. sheavore kotar o Mashkar la Răteako, save avilineauas
Just i den stunden mindes han vad Maria, den goda te de ghilaban. Săore sas othe te dikhen les, dikhenas
fen från Ferentari, hade sagt till honom: »Du kommer leste ai dikherenas lesa te na muken les te hasarel,
att klara det Alex, tappa inte hoppet! Och kom ihåg att ghilabanas leski ghili: »Orkana phiravau i kendama
du inte är ensam här, du har dina vänner.« mantzaaaa / Si man buteder te inklel manghe ăl skeme
Med en blick som bad om hjälp vände sig Alex mot lashe«.
publiken och han såg till sin förvåning att det inte Nas les grast phakentza vai gada ciohane ai na
bara var vännerna som han hade haft med sig och som dzeanelas sar te kerelpe bidikhindo; na dzeanealas le
stod bakom honom. Det hade samlats en massa barn ghinavimata frakzjentza ai na dikhleauas naiekhvar
från skolan, alla som bodde på Andarnas allé, och det o Disneyland; sas ou ai leski leski dei, leskă dades
här var riktigt coolt. Där fanns även grabbarna från sas les nevi familia; O phuro Krăciuno na andeas
det coola bandet som precis hade kommit för konser- leske o waveboard-ul savo kamelas les but, mangel
ten. Alla befann sig där för hans skull, de såg hopp- les de dui bersha; iekh buki dzeanelas: sas les le mai
fullt på honom och gjorde uppmuntrande gester sam- zorale amala pa-i phuw, kamelas te lel o Kampionato
tidigt som de nynnade på hans favoritlåt: »Jag har all- Kendamako ai te arăsăl baro vloggero deshe
tid kendaman med miiiig/ Och jag har flera stycken, så milionentza dikhimata pe leste.
jag ska lyckas med trickeeeen.« Hakeardeape bi pharimasko pe leske dume, sar
Alex hade kanske inte någon bevingad häst eller kana sea o pharimos khosleape ai leski godzi sas othe.
någon speciell flygdräkt, inte ens krafter för att bli Pasha leste ni ashunelaspe khanci. Mekleape lokores
osynlig, han lyckades inte riktigt med bråktalen och pe ceanghende ai i bila huthileas opre, irisaili dzi
han hade aldrig varit på Disneyland. Alex bodde bara kana astardea la lokores and-o shero la kendamako,
med sin mamma. Pappa hade redan en annan familj ai seaore amala leske loshailine akharindoi. Sas
att ta hand om. Jultomten hade fortfarande inte gett kadea loshale, kă maladine te ghilaban leski ghili, savi
honom en waveboard som han önskat sig, trots att ashunelaspe zorales dzi dur andă sea o Ferentarii.
han bett om det två år i rad. Men en sak var han säker »Orkana phiravau i kendama mantzaaaaa / Si man
på: han hade de bästa vännerna i världen, han skulle buteder te inklel manghe ăl skeme lashe«.

49

vinna kendamatävlingen och bli en vloggare med tio O Ciohano kalileauas sea ai na ma dzenelas
miljoner visningar. so te kerel. O kalo ranghearimos pa leske phike
paruvdelaspe sigo ai vi ou hasarelas o meaimos sar
Hela hans kropp kändes fjäderlätt, som om hela manush. Shudel i bila opre, ai i kendama perel leske
hans tyngd försvunnit, och hans sinne fokuserade anda-l vast, ai peleas telal. Kerdeas dosh!
på en enda punkt. Runt om hade en total tystnad lagt
sig. Alex böjde lätt på knäna och bollen flög upp i luf- – Dita, akana si te teleares, ashundeape o glaso
ten, snurrade tills han lätt fick fast den på kendamans la Mariako. Kerdean but nasulimos kathe, si te lel
topp, till sina vänners hurrarop. De var så entusias- o dromoro palaple pesko chacho anau. Alexe, le ki
tiska att de till och med började sjunga på deras favo- kendama ai bishear kadale ciohanos varekai dur,
ritlåt, som hördes över hela Ferentari: »Jag har alltid akana ma nai les zor.
kendaman med miiiig/Och jag har flera stycken, så jag
ska lyckas med trickeeeen.« Trollkarlens blick hade O Alex dikhelas late bi te hathiarel so phenel. Sar
blivit allt mörkare och han kunde inte längre koncen- te bisharel les dur le ciohanos? Andea peske godzi
trera sig. Teckningen på hans svarta jackas rygg änd- le vurdonestar so andino lestar. Ankalavel la anda
rade form allt snabbare och han själv började förlora leski pusuki ai dikhel late: sas iekh vurdon lolo, dino
sin mänskliga form. Han kastade upp bollen i luften, leske, leske dadestar ai lesa khelelas peske. O vurdon
men kendaman halkade ur hans händer och föll ner maladeas te strifeal ai te bareol dzi kana pakeaias ke si
på marken. Han hade misslyckats med tricket! ceaco vurdon. Iekh vurdon nashimasko ceaceo and-o
mashkar le Dromesko le Ciohanengo, ita vareso so na
– Ja, och nu måste du slutligen härifrån, hördes dikhleape dzi akana! Al sheavore dikhenas pe late ai
Marias milda röst. Du har gjort nog med ont här, det seaore kamenas te dzean lasa te dikhen lake grast-zor.
är dags för den här allén att återfå sitt verkliga namn.
– Shukar vurdon, phenel o ciohano rahamiasa
– Alex, ta nu din kendama och sen ber jag dig att avindoi pasha lende. Iekh sheavoro sar san tu nai les
skicka den här trollkarlen någonstans långt bort, för so te kerel lasa! Nai tut karneto, phenel ou barikanes.
nu har han ingen kraft längre. Ka lav la iekh drom te dzeau lasa and-o Ferentari!

Alex såg på henne utan att förstå vad hon menade. Vazdelpe al volanaste, astarel o motoro ai tradel
Hur skulle han kunna skicka bort trollkarlen? Då kom sighiarindoi po Dromoro. Ăl sheavore dikhenas pala
han ihåg leksaksbilen som han hade tagit med sig. leste sar o lolo vurdon hasarelas o drom ai irilaspe
Han tog bilen ur sin ficka och såg på den. po than, sar vazdelaspe upre dzi kana kerdilo palpale
iekh tzikno vurdon khelimasko. Ai kodo vurdon, le
Det var en liten, röd bil, som han fått av sin pappa ciohanesa andre – o ciohano sas vi ou akana iekh
och som han hade lekt med månader i sträck. Bilen mini-ciohano – hasardilea varekai and-o kalo tarpe
började glittra och växa ända tills den förvandla- savo ushearadeauas o dromoro kadiki vahti.
des till en riktig bil. En riktig räserbil mitt i Andarnas
allé, något som verkligen aldrig tidigare hade skådats. O kalo tarpe pharadilo ai dikhelaspe o kham ai leski
Barnen såg beundrande på den och önskade sig i hem- dud sumnakuni hureavdeas sea, ăl ceavore dikhenas
lighet att de hade fått testa dess hästkrafter. o than prindzardo sar o Dromoro le Ciohanengo
kerdilea sar sas angle: iekh than drakhinentza,
– Snygg bil, sa trollkarlen med den svarta jackan. pherasantza, kherentza ai manushentza save prasten
En liten grabb som du kan inget göra med en sån här shukar i buki ai loshan lenghe baredivende. Ai
bil! Du har ju inte ens körkort, sa han. Jag kommer maladeas, ceaces iekh bari losh, iekh savi dikerdeas
bara köra ett varv med den runt Ferentari! ghesa ai rakea iekh pala aver ta ai akana del pe duma
pala late.
Han satte sig i bilens förarsäte, fick igång motorn
och med gnisslande ljud från däcken drog han iväg
från allén. Barnen tittade efter honom och såg för-
skräckta på hur den röda bilen plötsligt tappade rikt-
ningen och började snurra runt runt, som en karu-

50