Sagan om en kendama

sell. Den steg upp i luften ända tills den återigen fick
samma storlek som en leksaksbil. Och den lilla bilen,
med trollkarlen i förarsätet – som vi nu kan kalla för
minitrollkarl – försvann sen bland de svarta molnen
som alldelles för länge hade täckt himlen över allén.

Molnen löstes äntligen upp och lämnade plats åt
solens strålar. I det strålande ljuset som allt badade i
såg barnen att platsen som varit känd som Andarnas
allé hade blivit så som den en gång hade varit: en plats
med vindruvsodlingar och grönsaksträdgårdar, med
hus som kunde flyttas från plats till plats och männ-
iskor som i lugn och ro kunde ägna sig åt sina arbeten
och högtider. Det var då en hejdundrande fest början-
de, en fest som varade i dagar och nätter och som det
än idag pratas mycket om.

51



kapitel kapitolo xi.
en vloggare och en domare iekh vloggero ai iekh krisinitora

– Jag tror att min roll som fe har tagit slut nu, sa – Pakeau miri buki sas dzi kathe, phendeas i Maria
Maria en dag till barnen som hade för vana att hälsa and-e iekh ghes le ceavorenghe save avile late te
på i hennes lilla hus, för de tyckte mycket om att lyss- shunen ăl purane paramisia.
na på hennes sagor om gamla tider.
– Ka teleares? Pushel la o Alex.
– Kommer du flytta, frågade Alex henne. – Na telear, rughis tut!
– Flytta inte, snällaaaaa! – Na phendem ke telearaua, asalas lenghe i Maria.
– Jag har inte sagt att jag ska flytta, log Maria hem- Orsar, na mai si roma te phiren save te sikaoau lenghe
lighetsfullt. Det finns ändå inga resande romer kvar o drom, kadea kă asheav kathe and-o Ferentari. Toko
som jag behöver skydda, så jag kommer stanna kvar ni mai sim i Rakli …
här, i Ferentari. Men jag kommer inte längre att vara – Ta so keres tu?
en fe. – Siklearni, phenel lenghe oi kana sheorelas ceaio
– Men vad kommer du att vara då? and-e lenghe tahtaia.
– Lärare, svarade hon medan hon hällde upp mer Ai kadea kerdeas, so phendeas: ashileas and-o
aromatiskt te i barnens koppar. Ferentari. Munkisaili and-e iekh mansarda tzikni,
Maria höll fast vid sitt ord och blev kvar i Ferentari. ta tathi, opre ko podo la shkolako; ghes ghesestar
Hon flyttade till en liten men hemtrevlig lägenhet, pala i buki and-i shkola, avenas late ăl ceavore –
längst upp i skolbyggnaden. Varje dag, efter skolan, mai but kodola save beshenas angle po Ciohanengo
kom det barn till henne – framförallt de som bott på Dromoro ai save jeanas iekhtovar skoalate. I Maria
före detta Andarnas allé och som nu gick i skolan för kerelas lentza siklearimos, phenelas lenghe paramisă
första gången. Maria hjälpte dem med läxorna, berät- ai sikavelas lenghe purane bukia. O Alex ai i Diana
tade sagor och lärde dem sina gamla sånger. Alex och avenas late butioar, phenenas lake so keren shkolate.
Diana hälsade också på hos henne så ofta de kunde O Alex sikavelas lake mai phare skeme kendamake
och berättade hur det gick i skolan. Alex visade henne save sikilea len, ai i Diana – ăl khelimata save kerelas
nya trick han lärt sig med kendaman och Diana dan- and-i trupa. Anenas peske godzi sar mardine ăl
serna som hon övade på med sin grupp. De mindes ciohanos, ăl Leos ai sar dine drom ăl manushen kotar
hur de tillsammans hade besegrat trollkarlen Leo och o Dromoro pe savende peleauas o drabarimos ăl
hur de hade befriat alléns invånare från hans onda Leosko.
makt. – Ame pakeaiam ke numa le baremanush
– Då trodde vi att bara superhjältar kunde lyckas, reshisaren, asaias o Alex.
skrattade Alex. – Ta tume ceaces sanas zorale manush, phendeas
– Men ni var verkligen ett par superhjältar, sa Maria lenghe i Maria, i godziali.
med sitt kloka leende. – Kerenpe filmia le zorale manushentza, kerenpe
– Superhjältar görs det filmer och skrivs böcker lila, phendeas i Diana. Kon hramosarela vi pala
om, sa Diana. Men vem kommer att skriva om oss? En amende?
vacker dag kommer kanske någon att skriva om oss. – Hramosarela varekon vi pala amende, varekana…
– Ja, och sagan kommer att börja med »Det var en – Va, ai i paramisi ka putardelpe kadea »Sasas
gång i Ferentari«, fortsatte Alex roat. iekhvar and-o Ferentari«, asalas o Alex.

53

En vacker dag dök det faktiskt upp någon som lärde Ta and-e iekh ghes avileas varekon te prindzearel
känna Diana, Alex och de andra barnen från Ferentari la Diana, ăl Alexes ai le sheavoren andoa Ferentari ai
och skrev deras berättelse. Storytelling-damen (det te hramosarel pala lende. I Raii storytelling (kadea
var så barnen kallade henne) kom till Marias lägenhet shute lako anau ăl ceavore) Avili mai but ghesa and-i
flera dagar i rad, lyssnade på barnens berättelser och mansarda la Mariaki, ashundeas lenghe paramisiă ai
ställde frågor om vad de tyckte om att göra, vad de var pushlea len so kamen on te keren, so holearel len, sar
arga på, hur de lekte, vad de drömde om. Vad ville de khelenpeske, so sune si len. Ai vi so kamen te keren
göra när de blev vuxna? kana avena bare.

– Hmm, jag tror att jag vill bli domare, svarade – Hmm, me pakeau ke kăra-ma Krisinitora, phenel
Diana drömskt. lake i Diana.

– Varför det? – Sostar?
– För att jag vill skicka de som gör dumma saker i – Soske kamau te bishearau al manushen nasul ko
fängelse. Så att det blir en värld utan dåliga saker! Så phandaimos. Te avel ăkh lumea bi nasulimaski! Te na
att det inte kan finnas några mer trollkarlar som stjäl mai aven ciohane save cioren lengo ilo ai kendamea!
själar eller kendamer! – Dzeanes ke si tut vareso siklearimasko te kames
– Du vet att du måste läsa väldigt mycket om du vill te aves krisinitora.
bli domare. – Va. Ta kamau te kăra-ma vi hairstyl-ista!
– Ja, men jag skulle vilja bli hårstylist också! – So si kodoia? huthel o Alex.
– Vad är det? undrade Alex. – Sar koafeza, ta kodoia kerel mai shukar al bal.
– En slags frisör, fast en som gör lite mer speciella – Hai na dashtis te keres tu lidui?
frisyrer. – Na dzeanav, kă dikhaua me kana avaua bari.
– Jaha, men kan du inte bli båda då? – Tu so kames te keres tu, Alexe? Pushel i Raii
– Jag har ingen aning, jag ska se sen när jag blir storytelling.
större. – Vloggero, phenel ou bi te ajukerel.
– Vad vill du bli Alex, frågade Storytelling-damen. – Haha, ta kadaia nai sar ceaci buki! Phenel i Diana,
– Vloggare, svarade han utan att behöva fundera. asaindoi.
– Men det är ju inte ett yrke, skrattade Diana. – Kadea phenel miri dei. Va, me kamau ceaces te kăra-
– Det säger mamma också, men jag vill verkligen bli ma vloggero! Ka avel man muro kanalo po YouTube ai
vloggare! Jag kommer att ha min egen YouTube-kanal ka dai duma vash le khelimata, vash i kendama ka avel
och jag kommer att prata om spel, om kendama och man dzi ko desh milionuria dikhimata!
jag kommer att ha typ tio miljoner visningar! – Kadaia si zor!
– Det är verkligen coolt! – Diana, tu kasa kames te prandes tut?
– Vem skulle du vilja gifta dig med Diana? frågade – Iekhe shukar sheavesa thagaresko!
Alex. – Iekh savo te avel p-o parno grast? huthel o Alex.
– Med en vacker prins så klart! – Na, iekh thagarno vurdonesa hai savo dzeanel te
– En på en vit häst, fortsatte Alex. khelel Despacito! Asal i Diana ai astarel te ghilabal i
– Nä, en prins som har en bil och som kan dansa ghili.
till Despacito, skojade Diana och började nynna på – Na kampel te prandes tu kasa phenel keo dad ai
melodin. ki dei?
– Behöver du inte gifta dig med den som dina för- – Na, ma nai kadea, ka prandama kasa kamau me.
äldrar valt åt dig? Vi miri dei leas mîră dades kana kamlea les.
– Nej, så har det inte varit på länge, jag kommer – Aha, kadea sas vi amende and-i amari familia,
gifta mig med den jag vill. Mamma gifte sig också med phenel o Alex. Me pakeauas ke tumende si avervareso.
pappa för kärlekens skull.

54

– Så är det i min familj också, sa Alex. Men jag trod- – Me ceaces ka prandama kasa kamau me. Ta akana
de det var annorlunda hos er. na kamau te dau godzi pe kadala bukia, phenel i
Diana. Kamau angleder te kărauma krisinitora.
– Jag kommer definitivt gifta mig med den jag vill.
Men just nu bryr jag mig inte, förklarade Diana. Först – Vai kodoia, sar phenel lake, hair-eresa.
vill jag bli domare. – Hairstylista. Ceaceas, raiie, dau godzi pe
muro mishtimos: pakeau kă mangau te kărau-ma
– Eller den där grejen, vad det nu hette, något som matematikaki siklearni!
hade med hår att göra. – Vi me, raiie, să kadea, mate siklearni, huthel i
Eliza, i sheorî pororeantza.
– Du menar hårstylist, men egentligen, när jag tän- – Me mangav te avau piloto vurdonengo
ker efter tror jag att jag vill bli mattelärare! nashimaske, phenel o Andrei.
– Vi me doktoro veterinaro, phenel i Ramona.
– Jag med, jag vill också bli mattelärare, inflikade – Ai me kamau te phenau paramisă, phenel lokores
Eliza, flickan med tofsar. i Marina.
Lenghe glasuria ashunen pen losharde, bilaienpen
– Jag vill bli tävlingspilot, sa Andrei. and-o dzivdimos le kartierosko, dureder hasardenpen
– Jag vill bli veterinär, och ta hand om alla djur, sva- and-o vakarmo le forosko dileardo, mientza
rade Ramona. paramiseantza. Iekh anda lende putardelpe kadea:
– Jag vill bli sagoberättare, viskade Marina. »Sasas iekhvar and-o Ferentari …«
Deras glada röster smälte samman med kvarterets
alla ljud. De vävdes samman med den hektiska stor-
stadens eviga ljudmatta där tusentals berättelser flöt
samman. En av dessa berättelser börjar faktiskt precis
såhär: »Det var en gång i Ferentari …«

55



efterord angloalav
Sagan om en kendama är den första boken som har I hasardi paramisi la kendamaki– jekhto lil kerdo
kommit till inom projektet Noii povestitori (Nya be- and-o projekto Ăl neve paramisiaria - si o reshisaripe
rättare) och är resultatet av optimismen, klokheten, amalimasko, pakivako thaj godzjaverimasko ăl
öppenheten och förtroendet som finns hos barnen sheavorengo kotar o Ferentari, ăkh than anda o
i Ferentari, ett område i Bukarest där det bor många Bukureshti kai train but roma. Jekh sheon thai
romer. Under en och en halv månad välkomnade bar- dopash, ăl sheavore maladile la Adinasa Rosetti thai la
nen författaren Adina Rosetti och illustratören Irina Irinasa Dobrescu and-e lenghi mahala, phende lenge
Dobrescu till sitt område och tillsammans berätta- sar train ghes ghesestar, vash ăş manusha pasha lende,
de de om vardagen, om människorna omkring dem, vash so chealol len thai vash kodo so kamen te keren
om det som gjorde de glada eller ledsna. Sagan om en pen kana bareona. I hasardi paramisi la kendamaki
kendama är en fiktiv berättelse, där detaljer från bar- si jekh mezimos kerdo le hramosarutnjandar, pala
nens berättelser vävts samman med den verklighet de kadala bukia so ashunde len ăl sheavorendar.
själva har mött i området.
O projekto Ăl neve paramisaria kerdilo kotar
Projektet Nya berättare föddes ur ett öppet sam- jekh chacho thai tato vakearipe mashkar amende,
tal mellan två rumänska vänner, den ena tillhörande dui amalia, jekh gadzi, i aver romni, vash so shai te
majoritetsbefolkningen och den andra rom. Samtalet keras te lashearas o them ăl shavorenge te phagas
handlade om hur vi skulle kunna bidra till att tillsam- e pharimata save kerel len o hulavdipen etnikano,
mans skapa ett bättre samhälle för alla barn, bortom socialo, vai lovengo. Amaro amalipen, thai i pakiv
inbillade gränser utifrån etniska, sociala eller mate- jekh avreste, zorardeas amen te dikhas kethanes
riella kriterier. Vår vänskap, men också den ömsesi- sar si Ăl neve Paramisaria. Si amaro mukhipe, po
diga tillgivenheten och tilltron till varandras styrkor, inzardo drom karing o hakearipe averimasko and-i
inspirerade oss att tillsammans skapa denna platt- literatura chavorengi and-i România thai, and-i
form. Denna plattform är vårt bidrag till en inklude- godzi ăl themeski. Orikai pe phuv, o averipe and-i
rande barnlitteratur som ett steg mot ett bättre sam- literatura chavorenghi astarel mui, kotar ăl personaza
hälle. Exempel på mångfald i barnlitteraturen som har bute identitetontza multikulturalia sar si i Lola anda
inspirerat oss är karaktärer med mångkulturella iden- o Islandborn kotar o Junot Diaz, karing personaza
titeter som Lola i Islandborn av Junot Diaz och som manghimatentza specialia sar o sheavoro anda o lil
pojken med speciella behov i Vilken färg har vinden? Sar si i barval? kotar i Anne Herbauts.
av Anne Herbauts.
Inkeal ăl kerimata nakhade truial lendar, o Alex,
Alla faror som Alex, Diana och fen Maria går ige- i Diana thai i lashi rakli Maria, ăl zorale manusha
nom i Sagan om en kendama får oss att upptäcka andar I hasardi paramisi la kendamaki, kerel amen te
fragment från romernas historia och samtid i dagens arakhas kotorora kotar o nakhavdo thai o akanutno
Rumänien. Vi hoppas att denna bok ska vara ett första dzivdipe le romengo. Kamas kadaua lil, kerdo ilestar
steg in i en sagovärld med hjältar som liknar romska thai dzeanglimasa kotar i Adina Rosetti thai i Irina
barn eller barn som inte kan känna igen sig i andra be- Dobrescu, te avel o angluno udar putardo karing i
rättelser. Vi hoppas att denna bok ska ge mod och in- lumia al paramisenghi biphende, zorale manushentza
spirera barn när de än behöver det. Vi vill också tacka save mezimpe le romane sheavorentza thai avere
alla som har sett till att detta projekt har blivit verk- sheavorentza save na arakhenpen andre andă-l lila

57

lighet, men framförallt vill vi tacka de medverkande Rumaniatar. Kamas kadaua lil te nakhel inkeal thai
barnen: te del zor âl sheavoren orikatar. Naisaras savorenghe
save kerde kadaua proiekto te dzivindil, thai buteder
alina bivol naisaras ăl sheavorenghe:
beatrice boacă
alexandru boicu alina bivol
maria drăgoieasa beatrice boacă
mariana dumitru alexandru boicu
bianca fieraru maria drăgoieasa
andra ghiță mariana dumitru
luminița ilie bianca fieraru
adrian pasăre andra ghiță
alexandru-marian stancu luminița ilie
rebeca tudorache adrian pasăre
luiza tufan alexandru-marian stancu
rebeca tudorache
luiza tufan

gabriela nenciu, grundare av Asociația Cu alte gabriela nenciu, kaj puterdás Asociația Cu alte
cuvinte (Föreningen Med andra ord) cuvinte (E organácia Kavér vorbensa)
margareta matache, forskare och grundare margareta matache, roditori kaj puterdás Roma
av Roma program François-Xavier Bagnoud, FXB, program François-Xavier Bagnoud, FXB, Center for
Center for Health and Human Rights vid Harvard T.H. Health and Human Rights ándo Harvard T.H. Chan
Chan School of Public Health i Boston School of Public Health Boston

58