SVENSKA SOLSKYDDSFÖRBUNDETS DIPLOMUTBILDNING FÖR INVÄNDIG FÖNSTERMILJÖ

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

SVENSKA
SOLSKYDDSFÖRBUNDETS
DIPLOMUTBILDNING FÖR
INVÄNDIG FÖNSTERMILJÖ

www.solskyddsforbundet.se

Stora Åvägen 21
436 34 Askim
e-mail: info@solskyddsforbundet.se
tel: 031-13 58 66

1

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Svenska Solskyddsförbundet
Stora Åvägen 21
436 34 Askim
www.solskyddsforbundet.se
Producerat av: Svenska Solskyddsförbundet
Första upplagan - xxx 2020, Sverige
Kopieringsförbud
Detta verk skyddas av upphovsrättslagen. Kopiering och mångfaldigande av innehållet i materialet är enligt
lagen om upphovsrätt förbjuden utan medgivande av Svenska Solskyddsförbundet

Ansvarsfriskrivning:
Information i denna skrift kan innehålla faktafel, tryckfel eller skrivfel eller vara ofullständig eller inaktuell. Information kan ändras eller uppdateras utan
föregående meddelande. Svenska Solskyddsförbundet kan komma att göra förändringar och / eller förbättringar texten i nya utgåvor.
Under inga omständigheter är Svenska Solskyddsförbundet ansvarig för direkta, indirekta, oförutsedda, särskilda skador eller skador från avbrott eller
förlust av intäkter, för dig eller någon tredje part, oavsett om de uppkommer som ett resultat av din tillgång till eller användning av, denna skrift eller till
skriften länkad källa.

2

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Innehåll

Inledning ................................................................................................................................................................... 4
Ljus ............................................................................................................................................................................ 5

Funktion och fakta om ljus.................................................................................................................................... 5
Material och produkter som hanterar ljus bäst.................................................................................................. 12
Regler och krav kring ljus .................................................................................................................................... 13
Temperatur ............................................................................................................................................................. 16
Funktion och fakta om temperatur..................................................................................................................... 16
Material och produkter som hanterar värmekomfort........................................................................................ 23
Regler och krav kring värmekomfort .................................................................................................................. 24
Ljud.......................................................................................................................................................................... 26
Funktion och fakta om ljud ................................................................................................................................. 26
Material och produkter som hanterar akustik och ljudmiljö.............................................................................. 28
Regler och krav kring akustik och ljudmiljö......................................................................................................... 28
Estetik...................................................................................................................................................................... 31
Funktion och fakta om estetik ............................................................................................................................ 31
Material och produkter som ger estetisk valfrihet ............................................................................................. 35
Regler och krav kring estetiska funktioner ......................................................................................................... 36
Inmätning och montage.......................................................................................................................................... 37
Ett bra arbetssätt ................................................................................................................................................ 37
Infästningsteknik................................................................................................................................................. 40
Arbetsmiljö.......................................................................................................................................................... 46
Barnsäkerhet ....................................................................................................................................................... 50
Certifikat och märkningar av produkter.............................................................................................................. 53
Dokumentation ................................................................................................................................................... 54
Hållbarhet................................................................................................................................................................ 56
Vad är hållbarhet för solskyddsbranschen?........................................................................................................ 56
Serviceavtal ......................................................................................................................................................... 58
Certifieringar och märkningar med hållbarhetsprofil ......................................................................................... 60
Avslutning................................................................................................................................................................ 64
Ordlista.................................................................................................................................................................... 65
Källor ....................................................................................................................................................................... 67

3

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Inledning

Detta utbildningsmaterial är tänkt som ett stöd för dem som går Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning
för invändig fönstermiljö.

När man har att göra med trevliga och fina produkter kan det vara svårt att inte ägna sig åt just bara produkten.
Men den här utbildningen och detta kompendium har istället funktionerna i fokus. Tanken är att vi på så vis kan
komma närmare vår kärnverksamhet, nämligen det värde de invändiga produkterna skapar.

Att fokusera på nyttan och ”sälja på värde” är ingen nyhet, men det är ändå inte alltid så lätt. Speciellt om
kunden har flera behov och många olika produkter att välja mellan.

Vi hoppas att detta funktionsfokus ska skapa förutsättningar för kursdeltagarna att på ett bättre sätt möta och
prata om det som kunderna tycker är viktigt samtidigt som de skapar förtroende genom att sin kunskap och
möjlighet att lösa deras problem.

Vi kommer att koncentrera oss på fyra grundläggande företeelser som styr de flesta av de invändiga
produkternas funktioner: Ljus, temperatur, akustik och estetik, och för var och en av dessa gå igenom olika
funktioner och fakta, material och produkter samt regler och krav. Verkligheten är förstås ofta lite mer
komplicerad, eftersom många funktioner, behov och lösningar berör alla fyra av dessa förutsättningar. Men
förhoppningsvis kommer strukturen i materialet att göra det lite lättare att ta in kunskap och se
sammanhangen.

Kursen och kompendiet innehåller även information om infästning och montage, samt hållbarhet i vår bransch,
kunskaper som är viktiga oavsett om man monterar, säljer eller på något annat sätt möter kunder, inköpare
eller förvaltare av invändig fönstermiljö.

Ljus Temperatur Ljud Estetik Inmätning och Hållbarhet
infästning

4

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Ljus

Att kunna styra och hantera ljuset är förstås en av
de viktigaste funktionerna i ett solskydd och även
för många gardinprodukter.

Men det handlar inte bara om att skärma av solen.
Många problem, förhållanden och önskemål
samverkar och motverkar varandra. Det gäller att
alltid förstå kundens prioriteringar; ljuskomfort,
bländning och reflektion, dagsljusinsläpp,
mörkläggning, utblick, att skydda sina möbler eller
insyn. Vad är viktigast?

Funktion och fakta om ljus

Ljus är elektromagnetisk strålning. Radiovågor, röntgen och
ultraviolett strålning är också exempel på elektromagnetisk
strålning, men som ligger i andra våglängdsområden.

Elektromagnetisk strålning i våglängdsintervallet cirka 400 -
700 nanometer kan uppfattas av människans öga. Det kallas
därför för synligt ljus.

På bilden till vänster illustreras det synliga ljuset med
regnbågens färger, i sektionen i mitten.

På bilden till höger syns också solens
energispektrum för synligt/visuellt ljus med
regnbågsfärg, tillsammans med resten av
solstrålningens intervall som också omfattar
UV(ultraviolett) och NIR (Near InfraRed). Infraröd
strålning, som alltså har längre våglängd än synligt
ljus kallas ofta värmestrålning, eftersom vi
uppfattar dessa som just värme.

5

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Ljus genom ett fönster (eller en väv)

När solens strålar når till exempel ett fönsterglas
går:

• En del rakt igenom = TRANSMISSION

• En del ”sugs upp” av materialet = ABSORPTION

• En del studsar tillbaka = REFLEKTION

R+A+T är alltid 100%.

Dessa tre begrepp är centrala när man ska
definiera optisk och termisk prestanda hos olika
material. Man mäter T, A och R både vad gäller
solenergi (S), synligt ljus(VIS), ultraviolett (UV) och infraröd strålning (IR).

Viktigast för vår industri är; Tv = Transmission av visuellt (synligt ljus), Rs = Reflektion av solenergi och ibland
Tuv = Transmission av ultraviolett strålning.

Här nedanför är en översikt av de begrepp som handlar om vad som händer med ljuset då det träffar en yta.
Begreppen inom parentes används dock sällan för just solskyddsvävar.

Solstrålning Synigt ljus
(S = Solar)
Reflektion Rs UV-strålning (V=Visual) NIR-strålning
Absorption As (RUV)
(AUV) (RV) (RIR)
Transmission Ts TUV
(AV) (AIR)

TV (TV-dir+TV-Diff) (TIR)

EdBnlaäbgnasdrltjnuvisnäignr,smmläepö,praknlväägngdnsinsgä,llan
Blekning
Energi, värme

Den första kolumnen talar om mängden solenergi som når igenom, stannar kvar eller reflekteras bort.
För vår bransch är den viktigaste parametern oftast reflektansen av solljuset d.v.s. Rs. Ju högre Rs-värde desto
effektivare stängs solenergin(värmen) ute.
I den tredje kolumnen anges andelen synligt ljus (dagsljus). Detta är viktigt att veta då det ger värdefull
information kring bländning, mörkläggning och eventuella dagsljusbehov. Tv talar alltså om hur mycket synligt
ljus (V) som passerar (T) genom textilen eller glaset. Ju högre värde på Tv, desto mer dagsljus får man in.

6

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Ljuset kan passera direkt genom hålen i textilen =Tv-dir eller leta sig igenom fibrerna och komma ut som diffust
ljus, Tv-diff. Ljusa färger har en stor andel diffust ljusgenomsläpp. Man får alltså mycket ljus, även om väven är
tät. Därför kan också vissa ljusa vävar skapa bländningsproblem. (Läs även mer om OF nedan).
På samma sätt kan det vara intressant att veta hur mycket UV-ljus som passerar solskyddstextilen. Vissa miljöer
och föremål behövs skyddas mot till exempel blekning och då vill man ha ett lågt Tuv.
Reflektion, absorption och transmission beskriver alltså vad som händer med ljuset när det når ett material som
ett fönster eller en textil. Notera att när det gäller vävd textil är även öppenhetsgraden viktig.
Det är då inte materialet i sig man då tittar på, utan egentligen procentuell avsaknad av material i väven.
Öppenhetsfaktorn, eller OF beskriver genomsiktligheten. En hög OF ger bra utblick, men sämre andra
egenskaper som till exempel Rs. OF mäts i procent 0-100%, men beskrivs ofta med ett värde mellan 0-1, där noll
är helt tätt och 1 är helt öppet.

RS-värde

• Står för Reflection Solar
• Anger procentuell mängd solstrålning (ljus och värme) som väven återkastar/reflekterar bort (mot glaset)

TS-värde

• Står för Transmission Solar
• Anger procentuell mängd solstrålning (ljus och värme) som väven släpper in i rummet

AS-värde

• Står för Absorption Solar
• Anger den procentuella mängd solstrålning (ljus och värme) som tas upp av väven. (D.v.s. väven blir en sekundär värmekälla)

TV-värde (även Tvis)

• Står för Transmission Visual
• Anger procentuell mängd synligt ljus som väven släpper igenom

T-UV, ibland även endast UV-värde

• Står för Transmission UV
• Anger procentuell mängd UV-strålning som väven släpper in

OF-faktorn

• Står för Openness Factor
• Anger procentuell yta i en väv som är öppen – i praktiken hur tät en väv är

FAKTA OM UV-STRÅLNING
UV-trålning har kortare våglängd än det synliga ljusets, och delas in i UVA, UVB och UVC. UVC når aldrig jorden eftersom den absorberas av ozonlagret.
UVA- strålningen når djupt ner i huden och påskyndar dess åldrande, och UVB-strålningen får hudens ytskikt att bli tjockare. Det är UV-A som gör så att
ett pigment i huden, melanin, mörknar så att vi blir vackert solbrända. Men det är inte UV-A, utan UV-B som stimulerar huden att bilda nytt melanin.
Båda bidrar till solbränna men kan också orsaka hudcancer.

Vanligt fönsterglas släpper igenom det mesta av UV-A, men nästan inget UV-B.

UV-index är ett mått på solstrålningens styrka. I Sverige ligger detta mått på 5-7 vid middagstid en solig sommardag och överstiger sällan 8.
Vid ekvatorn är UV-strålningen starkare och kan ge brännskador även i skuggan, under vattnet eller vid molnigt väder.
Solstrålning med ett index på över 11 ger brännskador redan efter någon minut. Det högsta värde som någonsin observerats är 17 och inträffade i västra
Australien

7

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Dagsljus – ett av våra starkaste värdeargument

Begreppet dagsljus innebär att ljuset kommer från solen och alltså är ”naturligt”. Det kan vara direkt eller
indirekt men aldrig artificiellt.
Ibland används ”dagsljus” i sammanhang när man pratar om belysningskällor. Man talar då snarare om ljusets
färg, som kan likna dagsljusets färg. Men skillnaden mot riktigt dagsljus är stor.
Spektrum för olika ljuskällor.
Notera att dagsljus har ett kontinuerligt och det mest omfattande våglängdsområdet. LED kommer hyfsat nära
dagsljusets färg, men ingen artificiell ljuskälla uppfyller definitionen av dagsljus.

Bilden visar olika ljuskällors våglängdsomfång. Notera att dagsljus har störst och mest kontinuerligt spektrum.

Varför ska vi prata om dagsljus?

Forskningen är överens; Dagsljus handlar om mer än att se. Det påverkar vår hälsa, både via nervsystem och
hormoner.
Med ett modernt liv där vi spenderar mer än 90% inomhus har dagsljus fått en större roll och mer påverkan på
hur vi bygger och inreder.
Alla strävar efter maximalt dagsljus. Det är bra, eftersom vår bransch har lösningarna för att balansera ljusets
och solens positiva och negativa effekter. Därför ska vi tala MYCKET om dagsljus!

8

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

För lite dagsljus stör dygnsrytmen.
Människan har en 24-timmarsrytm. Rytmen kontrollerar sömn, uppvaknande, reaktionsförmåga, prestation,
kroppstemperatur mm. Och kanske viktigast; dygnsrytmen styr vår produktion av hormonerna melatonin, som
är vårt sömnhormon och kortisol. Kortisolbrist kan bland annat orsaka depression och fetma.

Genom att släppa in dagsljus får vi bättre hälsa och blir mer produktiva.
Studier har visat att produktiviteten ökar med upp till 15% på platser med mer generös tillgång av naturligt
dagsljus.
Genom att undersöka klassrum, skolor och elever har forskningen bevisat att inlärningsförmågan hos en individ
ökar när mer dagsljus finns att tillgå. Bl.a. har det visats att mer tillgång till dagsljus gav 7-18% högre betyg än
elever med mindre tillgång till dagsljus. Det finns också undersökningar som visar att butiker med dagsljus har
högre försäljning.
Sammanfattningsvis; dagsljus och dagsljuskrav är ett av solskyddsbranschens bästa försäljningsargument,
eftersom flexibiliteten i våra produkter balanserar för-och nackdelarna med ljusinflödet.
Bländning
En viktig del i en bra ljuskomfort är en bländfri miljö.
Om omkringliggande ytor i ögats synfält har högre luxtal än det som rekommenderas i arbetsområdet uppstår
bländning.

9

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

FAKTA OM LUX

Ljusstyrka mäts i Lumen(lm), som är enheten för mängden ljus som källan ger ifrån sig.
MEN LJUSKOMFORT HANDLAR OM HELA RUMMETS BESKAFFENHET. I DETTA SAMMANHANG ÄR
LUX VIKTIGT FÖR OSS.
LUX MÄTER NÄMLIGEN HUR MYCKET EN VISS YTA ÄR UPPLYST, ALLTSÅ MER ÄN
BARA LJUSSTYRKA.

1 lux = 1 lumen (lm)/m2.
Vill man ha in mycket dagsljus eller vill kunna se ut från sin arbetsplats uppstår ofta risk för bländning.
Direktbländning och reflexbländning från till exempel en bildskärm, kan vara ett lika stort problem som alltför
svag belysning.
Bländning kan komma både från fönster och armaturer, men också i andra sammanhang där kontrasterna blir
för stora, mellan ytor som är belysta olika mycket, bländande reflexer med mera.
Grundregeln för att eliminera bländning, är att utjämna eller minska de kontraster som ger upphov till den
störande effekten. Detta kan åstadkommas genom i huvudsak tre åtgärder, varav den första gäller vår bransch:

1. Den bländande ytan skärmas av i aktuella blickriktningar, med t.ex. solskydd eller gardiner.
Det är inte bara direkt sol som behöver skärmas. Även synlig del av himlen kan föranleda
bländningsbesvär. Avskärmningen måste också utformas så att nödvändig kontrastutjämning
verkligen erhålls. En solbelyst vit gardin t.ex. kan beroende på materialegenskaperna, bli mer
bländande än fönstret utan gardin. En vanlig anledning till bländning är armaturer och bländskydd
som ger otillräcklig avskärmning av ljuskällan

2. Kontrasten minskas genom att den bländande ytans omgivning görs ljusare.
Väggytor med hög reflektans kring ett fönster minskar risken för bländning. För att få ytterligare
kontrastutjämning kan det ibland vara motiverat att belysa väggen runt fönstret. En ljusare bakgrund
kan på samma sätt minska bländningseffekten från en armatur med hög synlig luminans.

3. Bländningseffekten minskas genom en graderad övergång mellan bländande yta och omgivning.
Graderade övergångar mellan glas, fönsterbåge, karm, nisch och vägg bidrar till att förmedla dagsljuset
och göra ett fönster behagligt.

Källa Belysningsbegrepp

10

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Skydd av känsliga miljöer

Ljus skapar nedbrytning av material. Främst handlar det om att färger bleks, men det förekommer också att
färger och material gulnar eller mörknar eller att material förlorar styrka och blir spröda och krackelerar.
Organiska material är särskilt känsliga. Nedbrytningen beror på kemiska reaktioner, som uppstår när ljuset
absorberas av materialet. Allt ljus påverkar, men UV-strålning har högre frekvens och är mer energirik än synligt
ljus och är därmed mer skadlig för föremål. Som en allmän generalisering kan man säga att synligt ljus bleker
färger medan UV orsakar gulning, försvagning och nedbrytning av material.
Vanligt är därför att till exempel muséer men även butiker vill skydda sina objekt från framförallt sol- och
dagsljus.
Tabellen nedan visar max-rekommendationer (LUX och antal timmar) för olika sorters föremål (efter CIE
157:2004).

Källa: Vårda väl, 2014. Riksantikvarieämbetet, Ljusets påverkan på museiföremål

11

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Material och produkter som hanterar ljus bäst LJUS OCH VÄRME

Ljuskontroll är de invändiga produkternas paradgren.

LJUSKOMFORT

Mi ndre Utblick i Skydda Optimera dagsljus
Mörkläggning bländning och aktivt läge möbler från och värmelast på

refl exer bl ekni ng vi nterha l vå ret

Mellanglaspersienn 3545 5
Invändig persienn 3545 5
Plissé 4525 5
Duette/honeycell 5515 5
Lamellgardin 3445 5
Rullgardin 5535 5
Hissgardin 3525 5
Hängande textil 5525 5
Effektrullgardin 2445 5

Ovanstående matris är förstås generaliserande. Den är tänkt som en enkel och övergripande vägledning, när
man initialt ska välja typ av solavskärmning. Och stora variationer kan uppstå när man väljer material;
Vävteknik, typ av textil, beläggning med mera påverkar effekt och funktion hos produkten.
Men trots detta står det klart, att om det är ljusproblematik en kund vill få bukt med, är de invändiga
produkterna självklara val.

Mörkläggning

Olika verksamheter och olika människor har olika uppfattning om vad som kan betraktas som mörkt.
En bra mörkläggning handlar till stor del om textilen, men även om hur väl produkttypen kan täcka fönstret.
Därför är generellt persienner och vissa plisséer mindre effektiva om man eftersträvar 100% mörkläggning, än
produkter med sidolister och dolda snör-hål. En hängande textil som täcker fönstrets sidor är också bra.
Den högst klassificerade väven för mörkläggning är en s.k. black-out. Den ska klara ca 100 000 Lux.
En vävd black-out kan ha ett eller flera lager av skumbeläggning, som effektivt blockerar ljuset genom textilen.
En så kallad dim-out måste bara klara 1000 lux. Detta kan åstadkommas med mörka färger och/eller täta/tjocka
textilier.
Dim-out benämns ibland fade-out eller RD (room darkener). Alla dessa är ljusdämpande, och inte
mörkläggande. De kan blockera upp mot 95-99% av ljuset, vilket kan låta effektivt. Men om man föreställer att
sig luxtalet innanför ett fönster en riktigt solig dag är uppåt 40 000 lux, och vår dim-out reducerar detta med
99%, så återstår tillräckligt mycket ljus för att t.ex. en lokal för mediavisning inte ska upplevas tillräckligt mörk.

Bländning
De flesta invändiga produkttyper är utmärkta bländskydd, förutsatt att rätt väv används.
Tv-värdet är centralt vid bländningsproblem.

• I ett kontor ska solskyddet ha lågt Tv-värde, helst ej över 5%.
• I norrläge kan man dock gå upp mot ca 20%.
• I privathem har man oftast något högre Tv-tolereras.
Mörka färger är oftast att föredra som bländskydd då en ljus färg kan skapa bländning på grund av hög Tv-diff.
Med en beläggning (pvc, polyuretan (PUR) eller metall) täpps dock fibern till så att även ljusa vävar kan
användas som bländskydd.

12

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Utblick

Att ha utsikt inifrån ett rum kallas ofta
för utblick. Att skärma av solen med
bibehållen utblick och kontakt med
utsidan är möjligt om man använder en
perforerad väv, som i dagligt tal i
branschen kallas screenväv. Screenvävar
används ofta för utvändig
solavskärmning, men mer och mer även
invändigt, främst i rullgardiner och gärna
i uterum.

Det är färg och OF, öppenhetsfaktorn

som är den viktigaste mätpunkten för

genomsiktlighet.

Solskydd inom projekt har ofta en OF

mellan 0,02 och 0,05, alltså 2-5%

öppningar (håligheter). Kontor med invändig screen, som ger viss utsikt. (Bild: Draper)

Vid OF= 5% ser man tydligt ut, vid

OF=10% upplevs bara en marginell förbättring mot 5%, men väven släpper in betydligt mer ljus/energi i lokalen.

En ljus, perforerad väv är mindre genomskinlig än en mörk. Detta har att göra med hur våra ögon upplever färg.
Svart, som absorberar alla ljusets våglängder, upplevs i våra ögon som avsaknad av färg, vilket gör att vi inte
”ser” själva screen-väven utan det som är bakom. Med vitt är det tvärt om; i det vita reflekteras ljusets alla
våglängder, och ögat ser väven snarare än det bakom. (Se även avsnittet om färg, sid.31)

Skydd mot blekning mm
I princip alla invändiga solskydd och gardiner är effektiva för att skydda inredning mot blekning eller annan
materialnedbrytning. Ju lägre Tuv en väv har, desto bättre skyddar den mot blekning. Ibland saknas Tuv i
produktinformationen, och då kan man istället välja så lågt Ts – alltså genomsläpp av solenergi - som möjligt.
Generellt ger täta vävar i mörka färger bra värden, vilket alltså innebär att man måste kompromissa med
dagsljuset, och kompensera med specialbelysning i känsliga miljöer som museer.

Regler och krav kring ljus

BBR

Boverkets byggregler (BBR) innehåller mycket om ljus i form av
belysning, med mindre om naturligt ljus. Ljus i form av
dagsljusinsläpp, utblick och bländningsproblematik har sina
föreskrifter och allmänna råd under kapitel 6 i BBR som handlar om
hälsa.

Vad gäller dagsljus har BBR ett allmänt råd som baseras på en förenklad beräkning enligt en äldre standard, där
man anger att rummets fönsterglasarea bör vara minst 10 % av golvets area, vilket ger en dagsljusfaktor på 1%.
Rådet talar om VARJE rum, och det har kommit rapporter och expertutlåtanden som menar att detta är ett
mycket trubbigt sätt att reglera dagljustillgången.

Författarna till rapporten ”Moderniserad dagsljusstandard” menar att man istället borde se till hela bostadens
yta, och använda ett medianvärde. Det skulle ge flexibilitet för planlösningen. Som exempel kan nämnas att
nuvarande regler är omöjliga att uppfylla om man placerar ett sovrum mot en innergård av akustikskäl.

13

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Även tillgång till direkt solljus och utblick behandlas i BBR och kravet är; ”…bostäder ska något rum eller någon
avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus”. Råden anger
dessutom att: ”Minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör
vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer.”

Sammanfattningsvis kan man säga att BBRs krav om ljus är OK vad gäller solljus och utblick, men har en del
brister vad det gäller dagsljus.

Arbetsmiljöverket

Däremot finns en hel del ytterligare regler
om ljusförhållanden på arbetsplatser,
eftersom det påverkar både hälsa och
produktivitet hos de anställda. Detta är
Arbetsmiljöverkets ansvarsområde och de
ger ut krav, råd och riktlinjer som
arbetsgivare måste följa.

Vad det gäller belysning har
Arbetsmiljöverket bland annat tagit fram
riktlinjer som är presenterade i tabellform
med olika luxtal, för olika utrymmen och
platser. Dessa finns i AFS 2009:2,
Arbetsplatsens utformning. Med hjälp av
arbetsmiljöverkets app ”Ljus” kan man själv
mäta dagsljus eller elektriskt ljus och direkt
få indikation på om nivåerna är för låga.

Arbetsmiljöverket ställer även krav på att
solinstrålningen ska kunna avskärmas vid
behov. Dessutom finns riktlinjer för dagsljus och utblick, eftersom man menar att dagsljus har ett egenvärde, vid
sidan av allmänt ljusrelaterat (belysning) behov.

De riktlinjer för dagsljus, utblick och solljus som finns behöver dock moderniseras menar bland annat
Arbetsmiljöverket själva i sin kunskapssammanställning från 2019. Ny forskning och nya mätmetoder, som
fokuserar på människor snarare än lokaler, visar att man behöver nya rekommendationer vad gäller dagsljus på
arbetsplatsen.

Standarder

I de invändiga solskyddens ”egen” standard SS-EN 13120:2009+A1:2014 ”Invändiga solskydd - Funktions- och
säkerhetskrav” omnämns inte ljus, dagsljus eller utsikt specifikt.

Detta ligger i stället i SS-EN 14501:2005 ”Jalusier och fönsterluckor - Termisk och visuell komfort -
Funktionsegenskaper och klassificering”. I denna standard omnämns och regleras alla termiska och visuella
egenskaper, bland annat mörkläggning, bländning, insyn, utblick och dagsljusanvändning. Det handlar alltså om
hur de skall mätas, tolkas och presenteras. Det kommer en ny version av denna standard under 2020/2021.
Utkastet ligger ute på remiss när detta skrivs 2020 och har en del förbättringar vad gäller bland annat
klassificeringar.

14

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

2018 kom en ny mer verklighetsanpassad standard för dagsljus SS-EN 17037 "Dagsljus i byggnader”. Den ger
verktyg för ett mer ambitiöst arbete med dagsljus, utblick, bländning och solinstrålning. Den ger också
rekommendationer om olika nivåer. Dessa värden är satta utifrån hur rum från användarens upplevelse ska
uppfattas och är betydligt skarpare än det riktvärde för dagsljusfaktor som anges i BBR.

Fakta om standarder

En standard är en gemensam överenskommelse eller kanske en lösning på ett återkommande problem.
Syftet med att skapa och upprätthålla en standard är att skapa processer och rutiner att enas kring.
Därmed kan man höja kvaliteten, undvika fel och missförstånd, och effektivisera samarbete, handel och
avtalsskrivning.
I Sverige är det SIS som tar fram svenska standarder. Detta görs i samarbete med ISO (internationellt) och
CEN (europeiskt) som är nätverk av experter som arbetar med att skapa internationella standarder.
Här nedanför finns en sammanställning av ett antal standarder som används i solskyddsbranschen.

15

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Temperatur

En väl planerad invändig fönstermiljö kan bidra till värmekomforten på många vis. Hur det faktiska eller snarare
upplevda resultatet blir av olika installationer, är beroende av vilka behov man har eller vilka funktioner man
prioriterar. Och som vi ska se i det följande är det inte bara temperaturen som spelar roll.

Funktion och fakta om temperatur

Temperatur är förstås ett mått på hur varmt
något är, men det är inte alltid den talar om hur
värmekomforten egentligen känns eller
upplevs. Luftflöden, luftfuktighet, människans
aktivitet, personliga egenskaper (t.ex. ålder)
och strålningstemperatur bidrar till hur vi
upplever värmekomfort i ett rum. Därför
upplever två personer i samma rum ofta
temperaturen olika.

Dessutom pratar man ofta om olika
temperaturer; Lufttemperatur är ett allmänt
mått på temperatur som inte tar hänsyn till
strålning eller temperaturskillnad. Vid praktisk
tillämpning används begreppet operativ
temperatur, som är ett sammanfattande mått av lufttemperatur och strålningstemperatur.
Strålningstemperatur är ett mått på strålningsutbytet med omgivande ytor i alla riktningar. Ekvivalent
temperatur är en temperatur som motsvarar det upplevda. Begreppet väger samman ett antal olika parametrar
- vilka beror på användningsområde. För människans upplevelse av inneklimatet mäts t.ex. den operativa
temperaturen, lufthastigheten och även kläders egenskaper ingår.

PMV-skalan står för Predicted Mean PMV – alla är aldrig nöjda samtidigt!
Vote (ung. förutspått medelutlåtande)
och är en skala från -3 till +3, där ➢3 Mycket varm
personer får betygsätta det termiska ➢ +2 Varm
klimatet. PMV på ±0.5 anses vara ett ➢ +1 Lite varm
neutralt termiskt klimat. När PMV- ➢0 Neutral
indexet beräknats kan ett PPD-index tas ➢ -1 Lite kall
fram. PPD-indexet står för Predicted ➢ -2 Kall
Percentage of Dissatisfied och är ett ➢ -3 Mycket kall
index på förväntade procenttalet
missnöjda, för det finns inget
inomhusklimat där alla är nöjda
samtidigt.

Vad är värme och varför blir det (för) varmt?

Både ljus och värme är energi, men värme är kopplat till partikelrörelse i ett material. Varmt blir det av solens
ljus om strålarna träffar ett objekt. När solstrålarna absorberas av objektet, konverterar materialet dess korta
våglängder till långvågig värme.

Det är detta som händer när solen passerar genom ett fönsterglas.

16

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Termisk komfort

Vi pratar ofta om termisk komfort när vi diskuterar hur effektivt ett solskydd är. Vi talar då om hur ett utrymme
upplevs med avseende på temperatur och drag. De faktorer som påverkar den termiska komforten är:

• riktad operativ temperatur
• golvtemperatur
• hur mycket den riktade operativa temperaturen skiljer sig mellan olika punkter
• lufthastighet på grund av drag eller kallras.

Just drag kan vara en stor faktor till att man känner sig ruggig, trots att temperaturen är ok i rummet. Det
handlar då ofta om kalla fönster som orsakar strålningsdrag och/eller kallras.

Kallras känner de flesta till. Det orsakas av att den kalla luften är tyngre än
den varma och faller därför neråt framför det kalla fönstret. Ju kallare glasyta
och ju högre fönstret sitter, desto värre blir kallraset. När den kalla luften
rasar ersätts den av ny luft ovanifrån, och det skapas en luftström – det drar.
Detta gör att det känns kallare än vad det egentligen är.

Strålningsdrag är ett annat fenomen, som beror på att värmen alltid rör sig
från varmt till kallt. Därför strömmar en människas kroppsvärme mot den
kalla ytan av ett fönster, om personen står nära. Om temperaturskillnaden är
större än 15 grader så känns det som att man fryser. Ju större glasyta och
temperaturskillnad desto större strålningsdrag.

Detta fungerar även omvänt; En person intill ett solbelyst fönster, upplever
temperaturen mycket högre än den är i verkligheten.

Båda situationerna ovan går förstås lätt att lösa med ett solskydd eller en
gardin.

Övertemperaturer

Att det blir för varmt i bostäder och lokaler är ett växande problem. Det sägs att i Europa lider ca 50 miljoner
människor av att deras bostäder håller för låg temperatur. Men 100 miljoner har istället överhettningsproblem.
Själva värmekällan när det blir för varmt, är förstås ofta höga yttertemperaturer. Solvärmelaster genom tak,
fasad och fönster har också stor påverkan. Men även interna värmelaster spelar roll; En stillasittande människa
avger cirka 100 W, modern belysning avger omkring 10 W/m2 och en dator avger ungefär 100 W.

Om en byggnad blir överhettad beror på dess läge, orientering i landskapet och omgivning. Formgivning och
konstruktion har stor betydelse liksom ventilationen. En byggnads isolering fungerar både mot värme och kyla.
Men i takt med att vi har fokuserat på just kylan, har man i moderna hus, och främst passiv- och lågenergihus
fått hantera problem med överhettning. Dessa hus är lufttäta, välisolerade och ofta mekaniskt ventilerade.
Ibland har de stora fönster åt söder för att ta till vara solenergins värme på vintern. Detta kan ge upphov till
övertemperaturer framför allt på sommarhalvåret.

Det finns studier som visar att vädring via korsdrag är den effektivaste metoden för att hantera problemet med
övertemperaturer sommartid. Och om vädring inte går att lösa på ett bra sätt, är att ett rörligt utvändigt
solskydd monterat på solutsatta fasader, den bästa lösningen.

17

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Solskydd som monteras på insidan av fönstret tar bort den direktverkande värmestrålningen som stör huden,
men minskar inte temperaturen i allmänhet lika mycket som utvändiga solskydd. Men:

Invändig solavskärmning tillsammans med ett bra glas, kan vara nästan lika effektivt som ett utvändigt.
Därför behöver den som jobbar med invändig fönstermiljö, ha baskunskaper vad gäller just fönster och glas.

Glasets betydelse

Man behöver veta vilket glas man har att göra med, när man ska rekommendera en invändig produkt med vissa
uttalade funktioner. Därför går vi i det föjlande igenom lite grundläggande information om glas, mätmetoder
och enheter och en del utmaningar som kan uppstå i samband med solskydd och gardiner monterade inomhus.

Olika sorters glas

Floatglas är ett planglas där glasmassan fått flyta ut på en bädd av smält tenn, vilket ger en mycket plan yta som
ger bra ljusegenskaper eftersom ljuset reflekteras i samma vinkel över hela ytan till skillnad från äldre glas, som
har en ojämn yta.

Isolerglas består två eller flera glasskivor med ett visst inbördes avstånd. Dessa är sammanfogade vid kanten så
att utrymmet mellan glasskivorna blir helt avstängt från den omgivande atmosfären. Luftrummet kan fyllas med
gas – vanligtvis argon - vilket ökar isolerförmågan ytterligare, eftersom gasen är tyngre och därmed mindre
lättrörlig än vanlig luft. Det gör att värmen inte transporteras lika lätt mellan rutorna, vilket bidrar till bättre
(lägre) U-värde.

Energisparglas används som begrepp oftast om
lågemissiva glas som håller kvar rumsvärmen,
ibland tillsammans med reflekterande glas som
bromsar solvärmen ute.

Lågemissiva glas har en metallbeläggning på en Isolerglas med låg-emissionsbeläggning
sida, vilket ger dubbel isoleringsförmåga jämfört
med vanligt glas. Då de används på innerrutan i
isolerglaskasetter, förbättrar de energivärdet
avsevärt. Det beror på att beläggningen gör att
långvågig strålning tillbakareflekteras in i rummet,
medan kortvågig solenergi(värme) utifrån släpps
igenom.

Var uppmärksam på att; Eftersom lågemissiva
glas reflekterar tillbaka värmen in i rummet, kan ett solskydd nära glaset vara mindre effektivt, eftersom
solskyddets reflektion i sin tur reflekteras tillbaka av glasets beläggning.

Solskyddsglas är antingen genomfärgat eller belagt med en reflekterande beläggning (koppar, järn) som stöter
bort eller absorberar solvärmeinstrålningen. Ett solskyddsglas sätts ytterst för maximal avskärmning och bidrar
till lägre G-värden. Det finns idag selektiva solskyddsglas som kan reducera värmeinstrålningen genom
att ta bort den infraröda strålningen (NIR), men även en del av det synliga ljuset försvinner.

Det är också vanligt att man kombinerar en energibeläggning med solskyddande egenskaper. Tillsammans med
ett invändigt sol- eller bländskydd får man en mycket bra miljö.

18

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Oftast står det mellan glasen i aluminiumlisten både mått och vilket typ av glas det är. Men vad betyder
beteckningarna?
En bra källa till kunskap om olika glas och mätvärden är Glasfakta, som är tänkt som hjälp till föreskrivare av
glas.
Mycket förenklat kan man säga att beteckningen på ett fönster anger millimeter på varje ruta, mellanrum och
vilken gasfyllning, i ordning utifrån, enl illustrationen nedan.

4 16 4 mm 4w - 16Ar - 4w

Ar Gas(Argon)

Men det finns oftast betydligt mer information i produktkoden för glaset. Illustrationen nedan kommer från
Glasfakta:

Glas har också en prestandakod, som är en sammanfattning av rutans ”kapacitet”. Den består alltid av tre siffror
U/LT/g som är nyckeltalen för rutans egenskaper; U-värde/ljustransmission/solfaktor.

19

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Mätvärden för prestanda för glas

U-värdet, beskriver hur god isolering en byggnadsdel har. Enheten är W/m²K (Watt per kvadratmeter och grad
Kelvin). Ju bättre isolering desto lägre U-värde.

Ljustransmissionen (se också s.6) kallas TV, alltså transmissionen av det synliga ljuset. I glas-sammanhang ser
man även att det kallas LT (light transmission)

G-värde är ett mått på hur mycket solvärme som släpps in genom en byggnadsdel. Enheten är procent, men
anges ibland som 0-1. Ett lågt g-värde anger att ett fönster släpper igenom en låg andel solvärme. Detta är bra
under den varma årstiden, men mindre bra under den kalla, eftersom man går miste om en gratis värmekälla.

Ett glas med lågt g-värde har lägre dagljusinsläpp (LT/Tv). Solskyddsglas brukar ha G-värden mellan 0,25-0,50 för
en 3-glaskonstruktion.

G-värde för systemet

G-värde för enbart ett solskydd får inte förekomma. Istället pratar vi om hela systemet, d.v.s. fönstret
tillsammans med ett solskydd. Detta kallas Gtot, och man ser även enheten Gsyst.

Gtot mäts med index mellan 0 och 1. Ju närmare 0 desto effektivare är systemet på att skydda mot värme. Ett
Gtot på 1 innebär att all solinstrålning går igenom.

Bild Velux gör om lägg till gtot

Kondens

Kondens på fönster kan uppkomma på insidan, mellan glasen, eller utvändigt. Det finns flera orsaker till
uppkomst av kondens, och ibland diskuteras gardiner och solskydd i samband med kondensproblem på insidan
av fönstret.

Grundorsaken är alltid hög luftfuktighet som fälls ut på det kalla glaset. När värmen i rummet når rutan och får
möjlighet att värma upp den inifrån, har man normalt inga kondensproblem. Men genom att hindra den varma
luften att cirkulera vid fönstret, kan täta gardiner och solskydd bidra till kondensproblematiken, om det bildas
stillastående luft intill rutan.

Men det finns andra orsaker, som man bör beakta, innan man som gardin/solskyddsleverantör ”tar på sig”
ansvaret; Den höga luftfuktigheten kan bero på otillräcklig ventilation, eller att byggnaden är ny (s.k. byggfukt).
Vidare kan djupa fönsternischer, krukväxter eller en fönsterbräda ovanför en radiator hindra varmluften att
cirkulera. Dåligt isolerade fönster och för låg temperatur i rummet är andra orsaker.

20

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Termiskt bräckage

Glas kan spricka av många orsaker – det är både ett starkt och ett bräckligt material beroende på hur man
hanterar det. Att fönsterglas spricker till synes av sig själv, handlar ibland om s.k. dragspänningar i kanten
orsakade av varierande temperatur över glasytan. Fenomenet är känt sedan länge och benämns termiska
sprickor, termiskt bräckage eller värmesprickor. När termiska sprickor nämns i forskning och inom glas- och
byggbranschen, nämns ofta persienner, invändiga solskydd och gardiner i orsakssammanhangen. Därför ska vi
kort gå igenom fakta och avsluta med frågan: Är det verkligen ”vårt” fel?

Termiskt bräckage beror alltså på, att en del av fönsterglaset expanderar när det blir varmt, medan en annan
del som inte värms upp – normalt kanten av
rutan som ligger inbäddad i ramen - står
emot expansionen. Det bygger upp
spänningar i glaset, som om de blir större än
glasets styrka, orsakar sprickor. Ju större
temperaturskillnad, desto större
spänningar. Sprickorna är lätt igenkännliga
då de alltid börjar med en 90-graders vinkel
från kanten.

Solenergi är en av de största orsakerna till
att det uppstår temperaturskillnader i rutan,
men även ett element som strålar värme
kan skapa dem.

Olika glas har olika toleranser vad gäller
temperaturskillnader; Värmeförstärkt och
härdat glas tål stora temperaturskillnader,
medan ”vanligt” fönsterglas är mindre
tolerant.

Ett glas som försetts med någon form av beläggning (infärgning, low-e-glas etc) är ytterligare känsliga, och i två
och treglasfönster är det därför viktigt att veta på vilken ruta beläggningen ligger. Det är lägst risk om
beläggningen ligger ytterst.

En viktig faktor i sammanhanget är glasets kanter. En fasad kant minskar risken betydligt, och en dåligt skuren
kant ökar risken betydligt. Även fönstrets konstruktion har betydelse; Luftningen mellan glasen ska vara bra,
material i karm och båge och hur stor del av ramen som ligger mot glaset spelar också roll.

Sammanfattningsvis; Om fönstret spricker på grund av värmespänningar, handlar i grunden om dess
beskaffenhet, men vissa omständigheter ökar risken för att det sker.

Sådana omständigheter kan vara; Ojämn solbelysning (slagskugga), föremål som ligger emot fönstret, dekaler
eller limmade spröjs eller annat som klistras på rutan, riktad värme från till exempel en bygglampa eller en
radiator, snabb övergång från kall väderlek på natten till stark morgonsol på vår och höst.

Och naturligtvis kan även ett solskydd/gardin skapa ojämn värme på rutan, speciellt om det sitter tätt på rutan.
En luftspalt intill fönstret som kan ventilera bort varm luft minskar risken, liksom att undvika att solskydden
sitter ”halvvägs”.

21

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Eftersom fönsterleverantören normalt inte tar ansvar för sprickbildning efter insättning, händer det då och då
att vi i vår bransch möter kunder som är besvikna och frustrerade när deras ibland dyra och nya fönster har
spruckit. Hur ska vi då hantera det?
Solskyddsförbundets hållning är, att det i första hand handlar om att fönstret inte har egenskaper/kvalitéer från
början, som det skulle kunna ha. Det är därför alla fönster INTE spricker när vi har monterat våra produkter.
Problemet är också därför - i förhållande till hur många invändiga produkter som monteras - väldigt litet, och
normalt täcker kundernas hemförsäkring kostnaden för nya rutor.
Om vi i vår bransch har kunskapen om termiska sprickor ska vi förstås nyttja den, och delge den till våra kunder
och eventuellt hjälpa dem att anpassa valet av solskydd och montering, efter förutsättningarna.
Men vi bör vara mycket försiktiga med att oreflekterat ”ta på oss skulden” när det händer.

Vems fel är det att cyklisten
ramlar, körandes på en
grusväg, när däcket
exploderar?

En historia ur verkligheten:

En av Solskyddsförbundets medlemmar berättar om en kund med ett tre år gammalt hus, där man monterat
duettgardiner med vit mörkläggningsväv på åtta fönster. Kunden ringer efter en tid och berättar att ett av deras fönster
har spruckit en andra gång. Första gången kom hustillverkaren och bytte det på garantin, men nu är de förstås
fundersamma på solskyddsprodukten.
Vår medlem tog med sig en lokal glasmästare när man åkte ut till kunden för att undersöka saken. Där det visade det sig
att innerglaset inte bara spruckit utan det är helt trasigt med hela skärvor borta.
Fönstret är av härdat glas, och glasmästaren säger att härdat glas aldrig kan spricka på detta vis på grund av ojämn
uppvärmning. Så en gardin eller ett solskydd kan inte orsakat detta, så varför hade det gått sönder?
Genom att titta på fönstrets märkning, upptäckte glasmästaren att hela glas-kassetten var felvänd. Det härdade glaset
satt på utsidan, och ett enkelt klarglas satt på insidan. Senare visade sig att det var hustillverkaren som vänt på
glaskassetten.

Märkningen på glaset sitter normalt på distanslisten eller är etsad på glaset, och den ska alltid kunna läsas från insidan.

22

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Material och produkter som hanterar värmekomfort

När det handlar om att reducera värmelaster, är det alltid bäst att stoppa solinstrålningen innan den kommit in i
byggnaden. Därför är utvändig solavskärmning alltid effektivast på just detta. Det betyder dock inte att
invändiga solskydd och gardiner inte fungerar alls, och med moderna glaslösningar kan man idag komma upp i
nästan lika bra resultat.

I matrisen här intill har

LJUS OCH VÄRME VÄRMEKOMFORT branschexpertisen klassat
rullgardiner som den bästa invändiga
Optimera dagsljus Svalare och Hi ndra lösningen, när problemet är att
och värmelast på energi - kallras och värmelasterna är för höga på
öka fönstrets sommaren.
vi nterha l vå ret besparande i s ol erförmå ga
på sommar- Detta är under förutsättning att
på rullgardinen har en starkt
ha l vå ret vi nterha l vå ret reflekterande funktion (högt RS), till
exempel med en metallbeläggning
Mellanglaspersienn 533 på baksidan.
Invändig persienn 523
Plissé 523
Duette/honeycell 535

Lamellgardin 5 2 2 Denna typ av reflekterande

Rullgardin 5 4 4 beläggning är vanligast just på

Hissgardin 5 3 4 rullgardiner, men förekommer även

Hängande textil 5 3 5 på panelgardiner och mer ovanligt

Effektrullgardin 5 2 2 på hängande textil. Effekten är som
störst om fönsterglaset tillåter att

värmen släpps ut. Som tidigare nämnts, kan rutor med låg-emissionsbeläggningar motverka denna funktion. En

väl ventilerad fönstermiljö, kan kompensera i viss mån.

Att gardiner och textiler fungerar som extra
isolering i fönstren vintertid, vet alla som bott i
hus med äldre fönster. Ute i Europa där
englasfönster är vanligt, är termogardiner ett
känt begrepp. De kan bestå av tre olika lager
textil, där det mittersta utgörs av ull, flanell eller
akrylskum. Men även när man har jämförelsevis
bra fönster hjälper gardiner och solskydd att
minska kallras och hålla kyla ute.

Det finns beräkningar som visar att upp till 40 %
av värmeförlusten går att förhindra, i ett vanligt
tvåglasfönster. Bäst isolerar en
dubbelscellsgardin, där luften mellan textillagren ger extra effekt.

23

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Regler och krav kring värmekomfort

Till skillnad mot dagsljusinsläpp, utblick och bländningsproblematik finns INTE temperaturer tydligt reglerade i
Boverkets byggregler. De krav och råd för innetemperatur som finns, ligger dels under ”hygien, hälsa och
miljö”, dels ”Energihushållning”. Man skiljer på termiskt klimat – för hela byggnaden, och komfort som avser
rum där människor vistas.
Råden om termisk komfort anger lägsta temperaturer vid nybyggnation och om- och tillbyggnad. Men man
anger inte specifika åtgärder för komforten. Istället sägs att man bland annat bör ”…minska risken för drag på
grund av bristande isolering i ytterväggar, fönster med mera”.
Några maxtemperaturer anges inte i BBR. I ett allmänt råd sägs att man för att minska kylbehovet bör ”…pröva
åtgärder så som val av … solavskärmning, solskyddande glas…”. Och ” I stället för att installera kylsystem bör
man om möjligt välja andra åtgärder som t.ex. solavskärmning…”.
Däremot finns termiskt klimat reglerat i Arbetsmiljöverkets förskrift om Arbetsplatsens utformning (AFS
2009:2). Där man skriver att inneklimatet ska vara anpassat till arbetets art.

Utdraget här bredvid
kommer från AFS
2009:2.
Notera att textens
innehåll sammanfaller
med ett av våra
starkaste
värdeerbjudanden till
projektsidan;
Ett bra inomhusklimat
ger nöjda medarbetare,
högre produktivitet,
nöjda hyresgäster och
bättre lönsamhet.

Man anger vidare att lägsta temperatur normalt ska vara MINST 20 grader vid stillasittande arbete och 14–15
grader vid rörligt/fysiskt ansträngande arbete. Vad de gäller högsta temperaturer är gränsdragning och
regelverket däremot mindre precist: ”Om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker
från 20–24 °C vintertid och 20–26 °C sommartid bör det termiska klimatet undersökas närmare.” Dessutom
accepteras kortare värmeböljor ”…med ungefär samma inomhustemperatur som utomhustemperatur behöver
normalt inga särskilda åtgärder vidtas”.
Socialstyrelsen är den myndighet som ska förse vård och omsorgssektorn med kunskap. De gett ut en handbok
med allmänna råd för termiskt inomhusklimat, (SOSFS 2005:15). Målgrupper för handboken är miljönämnd,
fastighetsägare och konsulter inom inomhusmiljöområdet.

24

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Bland annat anger råden
värden för bedömning av
”olägenhet” (se illustration),
d.v.s. när innetemperaturen
blir så ”fel” att den påverkar
hälsan, fysiskt eller psykiskt.
Noterbart är att dessa
gränsvärden får överskridas
”kortvarigt”, till exempel vid en
värmebölja.
Även Folkhälsomyndigheten
har publicerat information om
inomhustemperatur i sitt
arbete för bättre folkhälsa.
Folkhälsomyndighetens
allmänna råd om temperatur
inomhus (FoHMFS 2014:17),
anger samma riktvärden som
Socialstyrelsen ovan, men gäller bostäder och allmänna utrymmen för människor.
Både Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens råd, ska ses som tillämpning av miljöbalken (lagen).
Sammanfattningsvis är våra nationella regler och krav kring värmekomfort hårdare vad gäller problem med kyla,
och mer tillåtande och vaga för när det blir för varmt inomhus.
Samtidigt är kunskapen om påverkan på hälsa, energi, miljö och produktivitet ganska stor och samstämmig vad
gäller överhettning. Därför finns idag betydligt fler begränsningar och möjligheter i de olika frivilliga
certifieringar som finns för byggnation; Miljöbyggnad, Leed och Breeam kan alla på ett eller annat sätt ”belöna”
ett byggprojekt om solavskärmning installeras, baserat på energiprestanda. En nyare certifiering är WELL, som
istället fokuserar på människors hälsa och välbefinnande, och även här finns termisk komfort som en viktig
komponent.

25

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Ljud

Samtidigt som kommunikationsbehovet har ökat i vårt moderna samhälle, har också ljudnivåer och störande
ljud ökat. Det pratas därför mer om ljud och vi har tillskansat oss mer kunskaper om hur dålig ljudmiljö påverkar
koncentration, prestation, minne och hälsa i allmänhet. Eftersom våra produkter i rums- och fönstermiljö
påverkar ljudupplevelse och faktisk akustik, ska vi i det följande förmedla grundläggande kunskap om ljud.

Funktion och fakta om ljud

Ljud är rent fysiskt en mekanisk vågrörelse, som våra
hörselorgan uppfattar som just ljud, om vågrörelsen är
inom en viss frekvens.
Vad som uppfattas som buller eller störande ljud kan
dock vara ganska individuellt. En del – framför allt de
som hör sämre, störs mer av bakgrundsljud än andra.
Smärtgränsen kan variera mellan individer mellan 120-
130 db.
Vissa företeelser i ljudmiljön samverkar och påverkar hur
vi upplever vår ljudmiljö.

• Exponeringstid – hur länge man är utsatt för ett
visst ljud, har inverkan på hur det upplevs. Ett
svagare ljud under lång kan vara lika störande som ett betydligt starkare oljud som pågår en kort stund.

• Efterklangstid är ett mått på ett rums eko-effekt. Ljud som reflekteras – studsar - mot ytor i ett rum, blir
i princip till fler ljud som då också förstärks. En alltför lång efterklangstid, gör att ett ljud inte hinner
klinga ut innan ett nytt börjar. Tiden från det att ljudet stängts av tills ljudet avtagit / minskat med 60
dB definierar efterklangstiden. Dålig ljudmiljö handlar ofta om för lång efterklangstid.

• Hur ljus eller mörkt ett ljud upplevs, beror på dess frekvens. Lågfrekventa bakgrundsljud, som till
exempel fläktar eller annat doft muller, kan upplevas mycket störande trots att det är ett svagt ljud.

• Vilken typ av ljud vi uppfattar, spelar stor roll för om ett ljud är störande eller inte. Andras samtal, som
vår hjärna har svårt att filtrera bort, har som exempel ökat som problemområde generellt. Men annars
kan upplevelsen vara starkt individuell.

Fågelsång är ett bra exempel på hur olika vi
uppfattar ljud;

Välljud? Kl.4 på morgonen? Högfrekvent som skär i
öronen? Hörs det alls?

26

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Akustik

Akustik är läran om ljud, men för gemene man handlar det om hur ett rum uppfattas ljudmässigt, och det beror
på:

• Hur ljudvågorna breder ut sig eller dämpas, vilket förstås är avhängigt lokalens utformning
• Materialval, d.v.s. hur materialen absorberar ljudvågorna
• Lokalens stomme, d.v.s. hur den är konstruerad och om ljudisolering finns i/på väggar, golv och tak.
Man skiljer ibland på byggnadsakustik – d.v.s. ljudisolering, reducering av steg- och stomljud och
bullerreduktion – och rumsakustik.
Det är i rumsakustiken som våra produkter är värdefulla.
Rumsakustik gäller som namnet indikerar, ljudmiljön inom ”4-väggar”och vi jobbar då främst med
ljudabsorption, och i viss mån med ljud-diffusion.
Ljudabsorption
Ljud är ju en form av energi, och därför
försvinner den inte, utan omvandlas när
den når en absorberande yta.
En absorbent ska reducera mängden ljud
som reflekteras. När absorbenten ”fångar
in” ljudenergin, minskar ljudnivån och
efterklangstiden.
Absorptionsfaktorn talar om hur mycket
som absorberas eller går
igenom(transmitteras). Måttet är α
(alpha), och skalan går från 0-1.
Faktor 0α innebär att ALLT reflekteras
och inget absorberas. 0,7 α innebär att
70% absorberas och resterande 30% av
ljudet reflekteras.
Olika rum behöver olika ljudmiljö, och behovet av mängden ljudabsorption beror på rummets beskaffenhet och
ändamål. Ett öppet kontorslandskap behöver till exempel mycket absorption medan ett rum för musikutövning
behöver mer efterklang.
Ljuddiffusion
Precis som ljus, kan ljud diffusera, alltså spridas, när det träffar en yta. För ljud är det idealiskt att inte ha en
”skarp” reflex, utan ljudenergin ska spridas i tiden. Detta åstadkoms med icke-släta material, till exempel en
veckad textil. Om en diffusor placeras rätt i ett rum förbättras ljudkvaliteten samtidigt som den minskar
ljudeffekten och efterklangstiden.

27

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Material och produkter som hanterar akustik och ljudmiljö

Det finns avancerade absorbenttyper, som består av hålrum, luftspalter och mineralull m.m.

Våra produkter är inte lika effektiva som de mest avancerade och Bättre akustik
specialtillverkade absorbenterna, men gardiner och vissa solskydd kan
ändå förbättra ljudmiljön betydligt. Mellanglaspersienn 1
Invändig persienn 1
Traditionella textiler som ull, sammet och bomull dämpar ljudet olika Plissé 3
effektivt beroende på materialets tyngd och tjocklek. Man pratar i Duette/honeycell 4
sammanhanget om yta per volymenhet. En vikt över 500 g/m2 ger god Lamellgardin 3
akustisk verkan. Rullgardin 3
Hissgardin 4
Med specialvävar kan man få ljuddämpande effekter även från tunnare Hängande textil 5
textil. Ett filtat material eller ett garn med många filamenter – Effektrullgardin 2
längsgående fibrer – ger bättre absorptionsförmåga.

Våra produkter hamnar i ”facket” porösa absorbenter, som normalt
består av någon form av textil.

Olika material dämpar olika frekvenser, och just tunna material som textil är bra för att minska högfrekventa
ljud, som till exempel störande samtal i ett kontorslandskap eller höga fläktljud.

En textil produkt blir effektivare som ljudabsorbent;

 Ju tunnare fibrerna är i en tråd

 Ju mer sammanpackade trådarna är

 Ju högre densiteten är på textilen (yta/volymenhet)

 Ju tjockare materialet är

 Ju mer veckad textilen är – den både absorberar och
diffuserar.

För bästa absorberande effekt ska gardiner/solskydd hänga en liten bit ut från väggen. Ofta räcker det med att
man har absorbenter på en av väggarna, men det behöver inte alltid vara fönsterväggen!

Regler och krav kring akustik och ljudmiljö

Ansvaret för buller är delat mellan flera myndigheter, men man samverkar i en nationell bullersamordning.
Bullersamordningen drivs av Naturvårdsverket, och i styrgruppen ingår bland annat Boverket,
Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket.

I Sveriges byggkrav, BBR, hanteras ljud och buller delvis i samband med tillgänglighet och användbarhet, och det
rör sig då om lokalbyggnader och inte bostäder. Det handlar främst om att ställa krav och anpassa ljudmiljön för
personer med nedsatt orienteringsförmåga (hörselskador till exempel).

28

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

BBR har också ett omfattande avsnitt om bullerskydd. Här finns mycket detaljerade föreskrifter och råd, som
gäller olika typer av byggnader och rum, med definierade decibeltal för ljudisolering och ljudnivåer,
efterklangstider med mera.

”Byggnader, som innehåller bostäder eller lokaler i form av
vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i
skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete,
samtal eller dylikt, ska utformas så att uppkomst och
spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för
människors hälsa därmed kan undvika”

BBR kap 7

Även arbetsmiljöverkets AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning, har detaljerade krav om ljudmiljö och
buller. Bland annat nämns gränsen är 80 dB(A) som maximal exponering under 8 timmar, annars ska
hörselskydd användas. Man fastställer också att bakgrundsbuller inte bör överstiga 40 dB, eftersom man annars
inte obehindrat kan föra samtal på en arbetsplats.
Produkter och material som används som absorbenter regleras i ett antal speciella standarder, men inte i de
standarder som normalt berör invändig solavskärmning;

 SS 25269:2013 Akustik - Skärmar eller enstaka objekt - Utvärdering med hänsyn till ljudabsorption och
skärmdämpning

 SS-ISO 20189:2019 Akustik - Skärmar, möbler och enstaka objekt avsedda för inomhusbruk -
utvärdering av ljudabsorption och ljudreduktion hos skärmelement baserat på laboratoriemätningar

 SS 25268 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag-
och fritidshem, kontor och hotell

29

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Klassificeringen av absorbenter görs i standarden ISO 11654:1997. Där anges 5 olika klasser från A till E, där A
absorberar mest och E minst. Detta sätt att redovisa absorptionsförmåga är dock en förenkling av avancerade
mätmetoder;

(α alpha)

Textilens förmåga att absorbera ljud ska mätas i ett efterklangsrum. Resultaten av mätningen kommer i form av
en kurva i ett diagram, som är svår att tolka om man inte är expert. Så för att göra det enklare använder man
denna förenklade redovisningsmetod. Diagrammet nedan visar frekvens (hz) på den vågräta axeln, och
absorptionsfaktorn (α alpha) på den lodräta. I detta lägger man in kurvan man fått i mätningen i
efterklangsrummet, och ser då vilken klass absorbenten hamnar i.
Klassificeringen ger oss ett index som är lätt att kommunicera, och framför allt kan olika material jämföras.
För att få höga betyg, klass A och B krävs tjocka material, som också är bättre vi låga frekvenser - till exempel
basgången från grannens musikanläggning. Men som vi nämnt tidigare är tunnare material bra för att minska
högfrekventa ljud, som ett störande samtal. Därför kan även våra produkter med lägre klassning göra nytta.
En hängande textil kan under vissa förutsättningar komma upp i klass A; En textil som är klassad C kan när den
veckas och hängs med avstånd från vägg komma upp en klass eller två.

30

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Estetik

Själva ordet estetik kommer från grekiskan och betyder
förnimmelse eller upplevelse (av det vackra), och
subjektiviteten är alltså en del av begreppet.
Vi är alla olika, och smaken eller upplevelsen av vad som är
tilltalande eller fult delas inte av alla.
Samtidigt påverkas vi mycket starkt av tradition, kultur,
trender och mode, och i stora drag har vi samma uppfattning
som andra i vår omgivning. Personlig stil räcker oftast bara
till en viss gräns, men den formas för många redan under
uppväxten, och har betydelse för våra val.

Så vad är snyggt i en invändig fönstermiljö, finns det fakta
om vad som är snyggt, och spelar det någon roll?

Funktion och fakta om estetik

Estetik ställs ofta som en motpol i relation till just funktion. Men estetiken, eller snarare en miljö som uppfattas
som tilltalande, kan även ha en funktion i sig själv.
Som exempel kan nämnas att estetik i vårdmiljö är ett ganska stort ämne. Det finns gott om vetenskapligt
material om konst eller tilltalande omgivningar och dess positiva påverkan på läkande och välbefinnande i vård
och omsorg.

”En estetisk vårdhandling kan vara att duka måltiden aptitretande och vackert och kanske ställa en
bukett färgglada blommor på brickan. En genomtänkt färg- och ljussättning av vårdmiljön kan
påverka sinnesstämningen och positivt bidra till patientens tillfrisknande, samtidigt som den ger
vårdpersonalen en god arbetsmiljö.”

Ur Estetik i omvårdnaden, av Britt-Maj Wikström.

Även när det gäller människors arbetsplatser finns studier som pekar mot att en fin miljö främjar både hälsa och
produktivitet. Bland annat har en doktorsavhandling av Elisabet Schell visat, att bland dem som inte gillade sin
arbetsplats utseendemässigt var fler sjukskrivna och de som gillade hur arbetsplatsen såg ut upplevde mindre
negativ stress och har mindre ont i nacke och axlar. Intressant i sammanhanget var att de yngre verkade fästa
större vikt vid att arbetsplatsen var snygg än de äldre.

Färg

En av de viktigaste ingredienserna i vad som upplevs som tilltalande är färg, och det finns mycket fakta men
också många föreställningar om olika färger och dess betydelse för oss.

DET FINNS FORSKNING SOM VISAR ATT FÄRG PÅVERKAR BÅDE VÅR SINNESSTÄMNING OCH
VÅRT BETEENDE UTAN ATT VI ÄR MEDVETNA OM DET. I SAMBAND MED DE OLYMPISKA SPELEN
2004 I ATEN GJORDES EN UNDERSÖKNING SOM VISADE ATT TÄVLANDE I VISSA GRENAR VANN
OFTARE OM DE HADE EN RÖD ISTÄLLET FÖR EN BLÅ DRÄKT! DE TVÅ ANTROPOLOGERNA,
RUSSELL HILL OCH ROBERT BARTON, SOM UTFÖRDE UNDERSÖKNINGEN ÄR FAST ÖVERTYGADE
OM ATT FÄRGER KUNDE FÄLLA AVGÖRANDET I JÄMNA MATCHER. EN TYSK UNDERSÖKNING
FRÅN 2009 KOM TILL SAMMA SLUTSATS. I DENNA UNDERSÖKNING JÄMFÖRDES FOTBOLLSLAG

OCH DET VISADE SIG ATT DE MED RÖDA DRÄKTER VANN UNGEFÄR TIO PROCENT OFTARE ÄN

LAG MED ANDRA FÄRGER PÅ DRÄKTERNA.

31

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Rena fakta om färg är, att det som ögat uppfattar som färg, är elektromagnetisk strålning. Det synliga ljuset
delas nämligen upp i regnbågens sju färger, med vardera olika bestämda våglängder. Det är detta vi ser om vi
delar upp ”vanligt” vitt ljus via ett prisma.

Vanligt ”vitt ljus”, innehåller alltså alla färger.
Att vi uppfattar ett föremål som till exempel
blått, handlar om att objektet absorberar alla
färger utom just blått.
De elektromagnetiska strålarna som ligger i
det blå omfånget reflekteras, och når våra
ögon, och därefter vår hjärna, som uppfattar
föremålet som blått.
Vitt som innehåller alla färger, reflekterar
således allt, svart absorberar i motsats till
detta allt. Notera också att det som absorberas omvandlas till värme! Därför är det stor skillnad på hur till
exempel svarta och vita textilier fungerar i solsken.

Färghjulet
Eftersom färgerna alltså har en rent fysisk relation till varandra (våglängder), kan man ordna dem i ett s.k.
färghjul. Färghjulet är en mycket bra vägledning för hur olika färger passar ihop, och kan vara en bra hjälp när
man ska lotsa sin kund i färgvalet.

Färghjulet delar in färgerna i:
• Primärfärger; gult, blått, rött. Dessa är oblandade och
basen i alla andra färger.
• Sekundärfärger; lila, grön, orange, som blandas av lika
delar primärfärger.
• Tertiärfärg är färger som uppstår som ett resultat av
blandningar av primär- och sekundärfärger.

För oss är det dock viktigare att ha koll på hur färgerna
förhåller sig till varandra, än hur de blandas. Hur färgerna
samverkar är viktigt när det gäller hur en inredning uppfattas.

32

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Komplementfärger är färger som ligger mittemot varandra i
hjulet. Eftersom de är varandras motsatser ger de en intensiv,
”pigg” och färgglad upplevelse om de används tillsammans. Men
det blir aldrig helt disharmoniskt.
I inredningssammanhang talar man gärna om accentfärger, som
kan definieras som en ”udda” kulör i ett annars färgmatchat
sammanhang. Att välja en komplementfärg som accentfärg är
djärvt men kan bli väldigt bra, om man inte använder den i för
stor mängd.

Analoga eller angränsande färger är de tre färger som ligger bredvid
varandra i färghjulet, till exempel röd, orange och gul eller röd, lila och blå.
Dessa kombinationer skapar harmoni och krockar sällan.
Man kan se att inredningsexperter ibland använder sig av specifika
proportioner mellan de analoga färgerna (t.ex. 60-30-10), så att man låter
en färg dominera, en andra stödja och den tredje accentuera. Detta är för
att skapa större kontraster mellan färger som inte har inbyggd
kontrastverkan.

En monokrom färgskala skapar man genom att använda sig av en färg, med olika nyanser, d.v.s. olika
”svarthet”. En nedtonad monokrom inredning är en bra bakgrund till detaljer i en väl vald accentfärg.

Monokrom färgskala Analog färgskala Kontrasterande färger
33

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Varmt eller kallt? Fakta eller känsla?
Vi brukar dela in färgerna i varma och kalla. Röd, orange och gul är varma
färger, grönt och blått är kalla. Detta har effekt på hur vi upp fattar Förutom fakta om färg, finns många
rumslighet och avstånd. Varma färger upplevs som nära och kalla färger uppfattningar och associationer till färg.
som avlägsna. Tänk till exempel på hur avlägsna berg, vanligtvis uppfattas Vi har tilldelat färgerna vissa egenskaper
som ”blånande”. som återspeglar våra känslor, vår kultur
I ett rum gör den här effekten att en varm färg på väggarna – eller på och våra idéer. Ibland ser man även att
gardinerna - får rummet att upplevas mindre, och blått skapar en färger ska ha en påverkan på hur vi mår.
upplevelse av rymd. Dessa båda sidor av hur vi uppfattar färg,
kan nog inte skiljas åt helt.
Alla färger varierar dock i upplevelse beroende på hur de förhåller sig till Nedanstående lista är ett exempel:
andra färger. Färger är nämligen lite av kameleonter, som ändrar sig
beroende på vad de har bredvid sig. Ett känt fenomen är s.k. Rött associeras med kärlek, passion och
simultankontrast som gör, att när man betraktar en färg strävar ens ögon värme, men också med fara, strid och
efter att se komplementfärgen till denna färg. blod (den romerska krigsguden Mars fick
Om man placerar en grå kvadrat på ett rött färgfält kommer den grå färgen sitt namn efter vår rödaktiga
att få en grönaktig ton, eftersom grönt är komplementfärg till rött. Om man grannplanet). Röd färg kan ha en
istället för grått tar en annan färg kommer den också att påverkas. Om man uppiggande och aktiverande effekt.
använder en blå kvadrat istället för grå, kommer den blå att få en grön ton Gult associeras med glädje och optimism
o.s.v. då vi påminns om solens färg. Gul färg
kan ha en uppiggande effekt. Den
Några av kulörernas kameleonteffekter antyder om det spontana, men också
• När en mörk färg placeras intill en ljus, upplevs den ljusa instabila.
Orange associeras med känslosamhet
som ännu ljusare och den mörka som ännu mörkare. Detta och positiva känslor. Av många anses
kallas ljushetskontrast. denna färg dock inte ha någon universell
• Om två färgade ytor ses samtidigt, förstoras färgskillnaden betydelse utan associerar olika saker hos
mellan dem. Detta kallas induktion. olika kulturer och individer.
• Varma färger ser varmare ut när de placeras bredvid kalla. Grönt associeras med harmoni, tillväxt
• Kalla färger ser kallare ut när de placeras bredvid varma. och natur. Grön färg kan ha en lugnande
• Om två färger har samma ljushet, kommer de båda se effekt samt göra oss mer fokuserade på
mindre ljusa ut när de placeras bredvid varandra särskilda arbetsuppgifter.
• Vitt bredvid en färg för att färgen upp upplevs som mörkare, Blått associeras med pålitlighet och
medan vart får dem att verka ljusare intelligens samt även himmel och tro. Blå
färg kan ha en lugnande effekt och i ett
rum få oss att uppfatta det som svalare
(särskilt gäller det senare ljusblått).
Lila associeras med kreativitet, mystik
och lyx. Lila färg kan göra oss mer
kreativa.
Brunt associeras med det jordnära och
organiska. Genom jord och läder som är
brunfärgat har det traditionellt funnits en
koppling till det maskulina.
Svart associeras med mörker och ondska,
sorg och död samt det okända och
farliga. Det svarta kan också hänvisa till
egenskaper som rör formalitet,
sofistikation och makt.
Grått associeras med något intetsägande
och neutralt med antydan av det
formella och med frånvaro av det
glamorösa. Det tidlösa och konservativa
är egenskaper som ibland kopplas till
denna färg.
Vitt associeras med oskuld och renhet.
Bibetydelserna är från positiva, med
hänvisning till bland annat godhet, till
neutrala, med hänvisning till frånvaro av
färg.

34

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Material och produkter som ger estetisk valfrihet

När det kommer till estetik är det förstås svårt att rakt av hävda att något är bättre eller mer ”rätt” än annat.
Därför har vi valt att i detta avsnitt - där fokus ligger på material och produkter - titta på vad som ger mest
estetisk valfrihet, och vilka val vi har.

Es teti s k Enkelt och I översikten här bredvid har alltså de produkter som ger mest
va l fri het underhå l l s fri tt svängrum för olika varianter och smaker, fått högre rankning
än de som har ett fastare uttryck, med mindre valmöjlighet.

Färg och mönster ger stor valfrihet för de flesta produkter i

Mellanglaspersienn 3 5 invändig fönstermiljö.
Invändig persienn
Plissé 5 5 Möjligen borde vi ha haft en extra nivå för hängande textil, för
Duette/honeycell 5 5 här finns ännu mer valmöjlighet när det kommer till formen.
Lamellgardin 5 5
Rullgardin 4 4 Därför går vi i det följande in lite mer i detalj på hängande
Hissgardin
Hängande textil 5 5 textil.
Effektrullgardin
5 3 Enklare typer av gardiner d.v.s. upphängning med hjälp av av
5 5
3 5 en hälla, klämma eller sydda kanaler lämnar vi därhän, och

istället fokuserar vi på de lite mer ”svårhängda” typer av

gardiner, som oftast sys i en ateljé eller måttbeställs.

Gardinmodeller, egenskaper och tips

Wave

Wavegardiner kallas ibland för loungegardiner, och passar bra för stora ytor, som större glaspartier
eller inne i rummet mot en hel vägg. Karaktäristiskt för dem är att de hänger i jämna, s-formade
kurvor, med fast avstånd, som inte kan ”slätas ut”. För att åstadkomma detta används ett system
med snöre mellan gliden. Veckningsgraden – d.v.s. hur mycket extra textil som behövs – ligger
normalt mellan 90-100%. Wave fungerar i princip med alla textilier, och de skenor som används är
enkla och lätthanterliga. En waveuppsättning kräver alltid utrymme både framför och bakom
skenan.

Veckband

Veckbandslängder med s.k. fingerkrokar är en klassisk lösning som passar många inredningar. Det
finns 1-, 2- eller 4-fingerkrokar. 2-fingerkroken ger ett veck och 4-fingerkrok ger tre veck i textilen.

Storleken på vecken kan ökas eller minskas beroende på hur man monterar krokarna i fållorna.
Fingerkrokar finns med hög nacke som visar skenan eller låg nacke, som döljer skenan.

Ett enkelt, grunt veck kallas också för
pennveck.

Omvända veck eller motveck åstadkoms
genom att man vänder kroken innan man
sätter i den, vilket skapar ett veck som
”vetter åt två håll”.

Ibland ser man att motveck även kallas för
franska veck. Sydda franska veck skapar
man genom att nästa ihop ett motveck så att det bildas en rosettform.

35

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Påsömnadsglid Gardintips!

Ett band eller ett snöre med fasta glid, är ett sätt Takinfästning eller infästning nära
att få vecken på rätt plats. taket, ger illusionen av ett högre
tak.
En mer avancerad variant av det är isydda glid
som även kallas påsömnadsglid. Dessa sys in i För maximalt dagsljusinsläpp och
tygets överkant och man slipper ett synligt band för att skapa känsla av stora
helt. Man kan då skapa en gardin som ser helt lika fönster, bör textilen hänga helt
ut från båda håll, vilket är bra till glaspartier eller bredvid eller endast täcka några
rumsavdelare. Isydda glid ger en slätare gardin centimeter av fönstrets kant.
med mjuk veckning, och fungerar med de flesta
textilier. Breda fönster kräver normalt breda
våder för ett proportionerligt
Skenor för glid intryck. Att kombinera flera våder –
smala och breda kan vara ett
Vilken skena som ska användas beror till stor del alternativ.
på typ av textil och dess beskaffenhet;
Bredspåriga för tyngre tyger, smalspåriga för Gardinen skall kunna hänga fritt i 90
lättare, motoriserade, med lindrag, enkla eller grader från skenan utan att ta emot
flerspåriga. Möjligheter till montage är också fönsterbänk eller vägg.
många; i tak, vägg, ovanför fönstret eller kanske Skenmontage och skentyp bör
vägg-till-vägg. anpassas!

Regler och krav kring estetiska Var noga med att inkludera
funktioner fönsterbrädan i måttagningen.
Oftast är det, som nämnts ovan,
Det säger sig självt att rent estetiska krav är svåra att snyggast att använda djupare
fastställa, men det finns i våra standarder en del krav på fästen, så att skenan och textilen
funktioner som starkt påverkar det estetiska. hamnar utanför och någon
centimeter nedanför fönsterbrädan
Till exempel finns gränsdragning för formen; Hur mycket en
persienn eller lamell får skeva, bukta eller på annat sätt avvika Tyngdband i gardinens bottenkanal
från sin ursprungliga form. Solskydden har också krav på ger snyggare och mindre fladdrigt
dimensionsstabilitet, d.v.s. deras förmåga att upprätthålla sina fall.
mått, i förhållande till beställda mått. För invändiga solskydd
finns dessa krav i SS EN 13120. Fållen är viktigt! Ca 10 cm fåll blir i
de flesta fall stadigt och snyggt.
Vad gäller textil finns krav på bl.a. färgbeständighet enligt SS-
EN ISO 105-B04. Påverkan av ljus eller väder för plast- eller Välj tyg efter läge, ju ljusare textil
gummibelagda vävar hanteras i SS-EN 12280-2. desto tjockare behöver det vara för
Prestandakravet är att vävarna ska klassificeras i en skala 1 till att fungera solavskärmande. För
4 där 1 motsvarar 250 timmar och 4 2000 timmar. dubbla funktioner, välj
dubbelgardiner; Ett ljusare tyg
innanför mer mörkläggande ger
flexibilitet.

Stormönstrade tyger behöver ofta
mönsterpassas.

Var noggrann vid måttagning.
Varken för korta eller för långa
gardiner skapar proffsigt intryck

36

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Inmätning, montage och säkerhet

Efter att ha gått igenom funktionerna som bör styra valen av produkter för den invändiga fönstermiljön, ska vi
nu gå in på de tjänster och praktiska handlingar som måste till, för att våra kunder ska bli nöjda och våra företag
ska fungera; Det gäller arbetsteknik, hur man jobbar, arbetsprocesser, säkerhetsrutiner, kundbemötande och
kanske viktigast hur alla delar, personer och processer fungerar ihop.

Ett bra arbetssätt

Alla affärer eller affärsidéer består av ett antal moment,
processer eller uppgifter, som är inbördes beroende av
varandra. De enskilda delarna kan ibland uppfattas ha olika
”värde”, inte minst för dem som är en del av processen.
Klassiska motsättningar är till exempel den mellan sälj och
marknad, eller mellan sälj och support. I vår bransch hör man
ibland att sälj och inmätning inte alltid är i harmoni med
montaget. Men om man upprätthåller ett bra arbetssätt och
tydlig kommunikation är dock mycket vunnet. I det följande
har vi försökt sammanfatta och ordna ett antal moment och
arbetsuppgifter i en lista. De är förstås inte någon komplett
sanning, utan ska betraktas som ett förslag eller inspiration
till arbetsordning

Arbetsmoment införsäljning och inmätning

Den relativt korta stunden, som spenderas på en inmätning – och införsäljning –hos en kund, är kanske den
viktigaste stunden i hela affären och den efterföljande processen. Om man på ett tidigt stadium är tydlig,
lyssnar, ställer uppföljande frågor, är noggrann, dubbelkollar förutsättningar och beställningen, minimeras fel
och reklamationer, samtidigt som kundnöjdhet och affärens lönsamhet ökar.

Här kommer en checklista för ett kundbesök med inmätning

• Hjälp kunden välja rätt
o Ta reda på kundens prioriteringar
▪ Fråga om syfte, behov, problem
▪ Fråga om tycke och smak, ge råd efter kunskap
o Funktion – ger kundens val önskad funktion?
o Fönstertyp – funkar kundens val på deras fönstertyp? (t.ex inåt eller utåtgående)
o Glas – notera glastyp, speciellt om kunden önskar nischmontage och/eller högreflektiva
solskydd (bedöm risk för termiska sprickor).
o Barnsäkerhet – sälj i första hand helt barnsäkra produkter.
▪ Förklara hur eventuella säkerhetsanordningar kommer att se ut och vart de kommer att
sitta
o Specifikt hängande textil:
▪ Vilken typ av veckning?
▪ Hur ska det hänga? (vägg-till-vägg / enbart fönster / golv-till-tak)

• Förbered för montaget
o Notera väggtyp och material (gips, trä, betong etc)
o Montering i tak: notera taktyp och material (gips, trä, spännpapp, undertak)
o Montering i karm – notera fönstertyp
o Vilken monteringshöjd? Viktigt för;

37

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

▪ Att veta hur högt montörerna får klättra.
▪ Barnsäkerheten
o Notera dragsidan, och tillse att inget sitter i vägen för tillbehör.
o Notera och ta hänsyn till eventuella fönsterhandtag, fönsterbänk, elkablar med mera kring
fönstret.
o Fotografera! En bild säger mer än 1000 ord, speciellt i efterskott när man inte är på plats. Se till
att tak och yta runt fönstret syns.
o Specifikt hängande textil:
▪ ???
• Måttagning
o Var noga i kommunikationen av mått, om det är ”stumma
mått”, dvs faktiska avstånd och mått på platsen, eller om
måtten som anges har dragit av/lagt till för själva produktens
mått. Det man lägger till eller drar bort är olika från produkt till
produkt. Var noga med att följa producentens instruktioner.
▪ För hängande textil avgör veckningsgraden tillägg på

bredden.
▪ Om textilen ska gå från vägg till vägg, behöver man även dra av något för skenans

ändor, ca 2 cm på det stumma måttet brukar vara lagom
▪ För höjden kan det röra sig om att dra bort mellan 2 och 6cm beroende på skena och

typ av krok.
▪
o Mät alltid på flera ställen. Vid olika mått, ta det minsta måttet.
▪ Detta är extra viktigt för nischmontage; mät nischens bredd och höjd på tre olika

ställen, överst, mitten och botten.
▪ Notera det minsta av dessa tre mått, detta blir det stumma måttet.
o OBS; skriv alltid b x h alltså BREDD före HÖJD!
• Verifiera och kontrollera
o Dokumentera! En kladdig kladdlapp gör ingen glad. Notera istället noga mått och
överenskommelser med kunden på plats. Var extra noga med avvikelser från det ”normala”. En
checklista eller ett förtryckt formulär hjälper mycket.
o Visa din dokumentation för kunden på plats, och få OK.
o Fotografera mycket. Det hjälper både vid offert / orderbekräftelse och planläggning av
montage.
o Var noga med att få en tydlig orderbekräftelse av kunden. Se till att få en påskrift av offert eller
bekräftelse via mejl, vid beställning.
• Merförsäljning?
o Glöm inte bort möjligheten att kunden kanske behöver något mer. Just vid köptillfället är man
generellt som mest öppen för erbjudanden för ytterligare köp. Att avsluta med en fråga om hur
det funkar med avskärmning i andra rum eller andra projekt kan därför löna sig.

Arbetsmoment montage

1. Innan avfärd från firman:
a. Kontrollera att du har information med namn, adress, telefonnummer, portkod, rums eller
lägenhetsnummer etc.
b. Kontrollera att du har information var gäller t.ex. montagehöjd, barnsäkerhet, reglagealternativ,
vägg-, tak och fönstertyp och barnsäkerhet

2. Kontakta platsansvaring / kund vid ankomst
38

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

3. Ställ iordning för montage - spärra av vid behov.

a. Skor av på känsliga ytor! Alternativt täck över. Det är skillnad på att vara på ett
b. Verktyg i låda eller i hölster! (Aldrig på bygge och att vara sist på ett bygge!

matbord/soffa eller någonstans där kunden När man arbetar med invändig
upplever oaktsamhet eller andra riskerar fönstermiljö, rör man sig nästan alltid i en
snubbla.) ganska känslig miljö. Och vid nybyggen
4. Lägg ut rätt produkt på rätt plats. eller renoveringar så har man dessutom
5. Kontrollera att måtten stämmer att göra med helt ny och fläckfri
a. Om någon verkar fel, kontakta egen omgivning. Minsta fläck, fingeravtryck

arbetsledning INNAN kunden informeras. eller flisa syns och märks i en sådan
6. Kontrollera fönster/dörr innan montage (öppna-stäng) miljö.

7. Säkerställ att korrekt infästning för respektive produkt Är man sist på ett bygge är det därför
finns på plats. extra viktigt att man är försiktig med hur

8. Specifikt hängande textil: Montera alla skenor innan och var man rör sig, att man använder
du övergår till att hänga gardinerna. rena handskar och verktyg och att man
a. Bär gardinen över axeln när du går upp på plockar upp och städar efter sig.

stegen, då har man händerna fria och

undviker skrynklor.

9. Funktionstesta alla produkter efter montage

10. Specifikt hängande textil: Glöm inte eventuella tyngder i gardinens fållar, finjustera och så hela

uppsättningen ser proper ut.

11. Kontrollera fönster/dörrar efter montage (öppna-stäng)

12. Städa arbetsplatsen, ta med emballage

13. Avsyn med platsansvarig / genomgång med kund

14. Överlämna tillbehör och dokumentation

15. Egenkontroll

16. Ansvarig underskrift innan hemfärd

EGENKONTROLL är ett krav enligt plan- och bygglagen och krävs i varje entreprenad som följer
branschbestämmelserna AB 04 och ABT 06. I byggbranschen ska byggherren se till att egenkontroller utförs,
för att säkerställa så att vissa moment i processerna uppfyller de krav och lagar som finns. Det handlar oftast
om formulär och checklistor som utföraren ska fylla i.

Detta är en bra rutin att följa även vid mindre jobb och projekt. En enkel egenkontroll kan se ut ungeför så här:

39

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Infästningsteknik Akta elen!

Normalt har leverantörer av invändiga solskydd och Innan man ens börjar, måste man vara
gardinupphängning sina egna utförliga uppmärksam på vart eventuella elledningar kan
montageanvisningar. Därför går vi i detta avsnitt inte ligga. Det normala är att ledningar går lod- eller
igenom hur montaget går till i detalj. Vi kommer istället vågrätt i väggarna, och naturligtvis går
titta lite på de förutsättningar man ställs inför när man ledningarna med största sannolikhet emellan
ska montera, d.v.s. vilka tak, vägg och fönstertyper man dosor, kontakter och strömbrytare. Dubbelkolla
kan stöta på och hur man väljer infästning utefter det gärna med en detektor för spänningsförande
och andra förutsättningar. ledningar om du misstänker att det finns el där
du ska göra din infästning.
Vid allt montage gäller att man alltid tar hänsyn till
vilket material man ska fästa i, vikt och
påfrestning(belastning) på det man hänger upp och hur
miljön är beskaffad när det kommer till fukt.

BETONGVÄGGAR
Betong består av någon form av bergsmaterial (ballast) som binds samman av cement och vatten. Betong
började användas mer frekvent under 1900-talet, och finns därför i både nya och äldre hus. Betongväggen
känner du igen om du knackar på den; Mycket hårt och stumt. Förr var det vanligt att man dessutom blandade i
någon form av ”spill” i betongen, så man kan träffa på olika hårdhet i samma vägg.

I betongväggar måste man borra, plugga och sedan skruva. Ibland räcker det med en
slagborr, men man kan behöva en borrhammare som slår med kraftigare slag.
Belöningen är att man får en infästning som håller för det mesta! Grundregeln är, att ju
tätare betongvägg desto större belastningsförmåga och ju större belastningsförmåga
desto mindre plugg behövs.

Akta kanten! En plugg för betong expanderar och pressas fast i borrhålet
när skruven dras i. Borr och plugg har alltid samma dimension,
De flesta infästningar funkar genom att någon medan skruven är något tunnare. Borra alltid lika djupt som
del av dem utvidgas när man drar åt. Om pluggen – använd gärna borrstopp. Det kan vara svårt att få
avståndet till kanten, eller en annan infästning borren att inte slinta när man börjar borra. Använd en körnare
är för litet riskerar man därför att materialet eller förborra med ett tunnare borrstål.
ger med sig när trycket blir för stort.
TEGEL
Vid infästning i hårda material som tegel och Jämfört med betong är tegel mer poröst, och ömtåligare. Om
betong, bör man därför hålla sig på ett teglet är synligt är det extra viktigt att vara försiktig, för det är
avstånd från ytterkant på minst 5-10 gånger svårt att göra en snygg lagning om man gör fel. Håltegel är
diametern av hålet man borrar. Avstånd extra känsligt och kan spricka om man borrar för nära kanten,
mellan borrhålen bör vara 10-20 gånger och kan dessutom vara svårt att få fäste i. Ankarmassa
borrdiametern.

40

Det här Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

används normalt till tyngre installationer, men kan vara till hjälp när man har att göra med håltegel. Annars
används samma infästning som för betong, d.v.s. plugg som expanderar i borrhålet.

LÄTTBETONG
I lättbetong har fyllnadsmaterialet (ballasten) ersatts av ett poröst material t.ex.
lecakulor. Lättbetongen får förstås lägre vikt, men också sämre hållfasthet.
Lättbetongväggar går lätt att borra i med en slagborr. En universalplugg kan fungera,
men det finns även specialplugg för porösa material som garanterat inte spräcker
materialet när de expanderar, och förhindrar att man får ett borrhål där pluggen sitter
löst.

SKIVMATERIAL
Om man knackar på en uppreglad vägg med ett skrivmaterial, låter det ihåligt mellan reglarna.
Har man möjlighet att fästa i reglarna får man bra infästning med enkla medel, precis som –
om man tur – när man har att göra med en dubbel-skiktad vägg som består av en träfiberskiva
och gips.

Men måste man fästa mellan reglarna, och väggen består av enbart gips, spånskiva eller
mjukare äldre material (t.ex. s.k. treetex), blir det knepigare. För en stabil och pålitlig infästning
kan man med fördel använda någon form av expander som ”fälls ut” och dras åt bakom själva

skivan.

För lätta - och snabbare - montage i gips, finns pluggar med konisk form och
djupa spår, som skruvas in så att den fäster i själva skivan.

VÅTRUM – KAKEL OCH NATURSTEN
Att montera invändiga solskydd eller gardiner i våtutrymmen hör kanske inte till de vanligaste uppdragen, men
idag växer trenden med hemmaspa och i offentliga badhus och simhallar finns förstås behovet. Väggar i denna
typ av rum kan bestå av olika material, med den gemensamma egenskapen att de har ett underliggande tätskikt
som ska skydda konstruktionen. Att borra igenom detta tätskikt låter sig endast göras, om man tätar
genomföringen noggrant.

Nedanstående instruktion för fackmässig skruvinfästning kommer från GVKs (Svensk Våtrumskontroll)
branschregler:

INFÄSTNING I MASSIVT UNDERLAG
1. BORRA HÅLET MED LÄMPLIG DIAMETER OCH LÄMPLIGT DJUP, OM MÖJLIGT ENLIGT LEVERANTÖRENS

MONTERINGSANVISNING. OBS: ATT DET SKA VARA ETT BOTTENHÅL, INTE ETT GENOMGÅENDE HÅL.
2. FYLL BOTTENHÅLET MED SILIKON ELLER MOTSVARANDE.
3. I MASSIV KONSTRUKTION, TILL EXEMPEL BETONG, MONTERA LÄMPLIG PLUGG.
4. FYLL PLUGG MED SILIKON.
5. SKRUVA FAST VÅTRUMSTILLBEHÖR ENLIGT LEVERANTÖRENS DOKUMENTERADE MONTERINGSANVISNING.

INFÄSTNING I VÅTRUMSVÄGGAR MED 15 MM KONSTRUKTIONSPLYFA P30 SKA UTFÖRAS MED
SÄRSKILDA VVS-SKRUVAR ENLIGT FÖLJANDE:
1. BORRA ENDASR GENOM YTSKIKT OCH TÄTSKIKT.
2. FYLL HÅLET MED ÅLDERSBESTÄNDIG FOGMASSA.
3. SKRUVEN SKA SKRUVAS HELT GENOM PLYWOODSKIVAN.

Det är också viktigt att man använder infästningar som klarar den specifika miljöns korrosivitet. I ett badrum
kan man till exempel använda mässing, förnicklad mässing eller rostfri skruv.

41

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Det är standarden SS-EN 12944-2 som används för att klassa livslängd på GAMLA
fästdon, med utgångspunkt i vilken miljö de används. Tabellen här nedan BÖSEVÄGGAR
listar de olika klasserna med exempelmiljöer.

Slutligen behöver man för alla väggmontage, förutom hänsyn till vilken När vi samlade in fakta inför den här
typ av vägg man har att föra med, anpassa vinkelbeslagens djup, kursen, hamnade vi i samtal om
beroende på produkten. Man vill ju att gardin eller solskydd ska kunna äldre hus där man aldrig riktigt vet
skall hänga fritt i 90 grader mot väggen. Och med det följer att ju längre vad som finns under tapeten.
vinklar och ju tyngre produkt, desto fler infästningar och bättre fäste
behövs. En bra minnesregel är att alltid ha minst en vinkel / fäste mer än Vad är detta för gamla ”böseväggar”,
antalet meter skena. som kan vara svåra att fästa i då?
(Bös är västsvenska för skräp eller
småsmulor, om någon undrar)

Det som vid första anblicken ser ut
att vara en betongvägg, men som när
man börjar borra avslöjar både
putsbruk och vass är ofta en äldre
typ av brandvägg.

Väggtypen kallas för kloasong, och
består av; En plankstomme,
eventuellt ett lager papp, en tunnare
s.k. spräckpanel som gjordes av
spillvirke, vassmatta och ytters puts.
Ofta användes ett kalkbruk som inte
är så hållfast och lätt blir just
”bösigt” när träkonstruktionen under
rör sig.

För montering av invändiga solskydd
och gardiner är den dåliga nyheten
att dessa väggar är ömtåliga och lätt
går sönder.

Den goda nyheten är, att en bit in
finns ofta en bra plankstomme att
fästa i.

Långa skruv, och förborrning genom
putsen (eventuellt med en kakelborr)
har vi fått som tips för dessa väggar!

42

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

TAKMONTAGE
Liksom med väggar finns förstås olika sorters takmaterial.
I trätak och tak av spånskivor går det lätt att skruva upp gardinskenor eller solskydd direkt utan tillbehör.
I betongtak gäller samma principer som för betongväggar och det är lätt att få en bra infästning med lämplig
plugg
Mer besvärligt är det med tak av någon form av gipsskivor. I moderna tak sitter skivorna oftast på en glespanel
med minst 40cm avstånd. Glespanelen är normalt 22x70mm, så vet man var den sitter kan man fästa i den. Men
hamnar man emellan reglar och gles, krävs någon forn av specialplugg, och tyngre produkter bör man kanske
helt avstå ifrån att montera. Nedanstående tabell finns att tillgå hos ett par gipsleverantörer, och ger
rekommenderad infästningstyp och maxbelastning på varje fästpunkt på 20 kg. Man informerar också att
enskilda infästningar ska hålla sig 100 mm från kanterna av skivorna.
En av tillverkarna har dock tydlig begränsning som anger att ” föremål som utsätts för dynamisk belastning
fästes i ovanliggande konstruktion eller i underliggande läkt”. Därför bör man alltså i möjligaste mån undvika
att montera produkter som är designade för att föras upp/ner eller fram/tillbaka i enbart takgipsskivan.

I offentliga miljöer ser man ofta undertaksystem som består av metallramar och någon form av skivmaterial.
Ibland finns specialdesignade konsoler för det enskilda systemet. Om det behövs kan det gå att förstärka med
hålband, pendel eller en enkel bräda längs med skenan.

43

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

NISCH / FÖNSTERMONTAGE
Det vanliga är att det finns bra infästningsmöjligheter i fönsternischen, om det finns en sådan, oavsett om
materialet är trä, skivmaterial eller betong. Och anledningen är ju att fönsterkonstruktionen i sig behöver bra
infästningsmöjligheter, som medger bra infästning vid nischmontage. Även att montera direkt på en
fönsterkarm av trä ger bra fäste, men skruvens dimension måste förstås anpassas efter karmens bredd och
tjocklek och man måste vara försiktig så att inte trät eller dess ytskikt spricker.

Principskiss för hur ett fönster sitter i yttervägg i en träfasad

Bilderna på denna sida kommer från Träguiden, och visar hur en av våra vanligaste fönsterinfästningar ser ut.
Försiktighetstänk: Undvik i möjligaste mån att punktera ångspärren som normalt ligger ca 5cm bakom
ytbeklädnaden i moderna hus.

44

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Att däremot fästa direkt i fönsterbågen, alltså den del av fönstret som håller fast själva rutan, kräver mer
eftertanke och försiktighet, men det går; använd bra skruv för materialet i fråga, förborra, undvik att komma för
nära själva rutan och följ tillverkarens instruktioner noga, om sådana finns.
Många fönstertillverkare avsäger sig all garanti om kunderna skruvar eller borrar i karm eller båge, så
kommunicera tydligt med din kund och arbeta försiktigt. Är du osäker, avstå från montage i bågen.

För PVC-fönster bör man alltid avstå, om man inte har tydliga instruktioner från tillverkaren. Ofta finns istället
lösningar med klämfästen eller montage direkt med lim på glaset.

Rätt borr till rätt material

Träborr har en lång En murverksborr har en Betongborr har liksom Glas och kakelborr har en
spets i mitten och insats vid spetsen som murverksborren en insats vid pilformad spets. Används
skärblad vid sidan försiktigt, utan slag, med
stämmer bort spetsen, men av hårdare
som skär av materialet. Passar för material. Borr med flera skär lätt tryck. En bit
träfibern maskeringstejp hindrar
tegel, klinker och finns för armerad betong.
lättbetong. Används Passar för betong, keramik, att borren slinter!

med slag! natursten.

45

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Arbetsmiljö

Att jobba aktivt med arbetsmiljön på ett företag, kan inte väljas bort. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter s.k.
AFS’ar måste följas. Det yttersta ansvaret har arbetsgivaren, men lagen bygger på och kräver att arbetsgivare
och arbetstagare jobbar tillsammans.

Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret och ska också se till att medarbetarna kan delta i
arbetsmiljöarbetet. Ansvaret kan inte delegeras. Däremot kan uppgifter delegeras.
Arbetstagaren är skyldig att rapportera brister och ska delta i genomförandet av eventuella
förändringar.
Skyddsombud eller arbetsmiljöombud ska företräda arbetstagarna och se till att arbetsgivaren följer
lagen. Ombud ska finnas på arbetsplatser med mer än 5 anställda

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) regleras i AFS 2001:1. SAM
bygger mycket på begreppen undersök-riskbedöm-åtgärda-
kontrollera. Detta ska göras kontinuerligt och systematiskt och
tillsammans (arbetsgivare och/eller anställda och fackliga
representanter).

✓ Undersöka = Samla information för att upptäcka risker.
✓ Riskbedöma = Värdera riskens storlek och påverkan
✓ Åtgärda = Föreslå och värdera effekten av åtgärder, skapa en

handlingsplan och genomför.
✓ Kontrollera = Regelbunden kontroll av åtgärderna och dess

effekter.

Regler och föreskrifter gäller både psykisk och social miljö, men i det följande ska vi titta på den största fysiska
risken som de som arbetar med produkter för invändig fönstermiljö kan ställas inför, nämligen fallrisken.

ARBETE FRÅN STEGE ELLER ARBETSBOCK
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2004:3 reglerar arbetsmiljön när det gäller stegar och arbetsbockar, och går i
detalj in på både användning, konstruktion, certifiering och märkning.

Vad gäller användning, är den första avvägning man behöver göra, om man verkligen bör använda stege över
huvud taget. Enligt föreskrifterna får stege / bock endast användas;

• Vid kortvariga arbeten

• Om riskerna är så små att annan säkrare utrustning kan sägas vara obefogad.

• Om man kan stå stadig och hålla fast sig på ett säkert sätt.

• Om det man bär med sig är lätt och hanterligt

• Om verktyg kan användas på ett säkert sätt

• Om stegen/bocken har lämplig längd/höjd för jobbet

• Om underlaget medger stabil uppställning

• Om stegen/bocken är väl underhållen och kontrollerad Eliminera eller begränsa

Om arbetet sker på lös stege med fötterna över 2 m höjd, gäller NOGGRANNA INSTRUKTIONER
dessutom speciella regler för personlig fallskyddutrusning som OCH PERSONLIG
finns i AFS 1981:14, ”Skydd mot skada genom fall”. Personlig SKYDDSUTRUSTNING SKYDDAR
fallskyddsutrustning består av förankring, sele och någon form OFTA MOT RISKER SOM INTE GÅR
av falldämpande lina. ATT TA BORT HELT OCH HÅLLET.

46

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Arbetsmiljöverkets AFS 1999:3 (om byggnads- och anläggningsarbete) ger vissa möjligheter till undantag från att
använda personlig fallskyddsutrustning när man jobbar på en högre stege, om alla punkterna nedan är
uppfyllda:

• endast enstaka arbeten utförs
• stegen är kortare än 5 meter
• arbetet tar mindre än 15 minuter per steguppställning
• arbetet kan utföras med en hand, och så att man håller sig fast i stegen med den andra handen
Framförallt när det gäller nybyggen, och arbete i offentliga miljöer bör man i första hand se på alternativ som till
exempel saxlift, hantverkarställning (ministällning), rullställning eller trappa med räcke.

Några alternativ till lös stege.
Bilder: Cramo

Stegar och bockar säljs och används i Sverige ska vara typkontrollerade och uppfylla kraven i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Var därför noga med vilken stege som används på din
arbetsplats. Märket till vänster anger att stegen är kontrollerad enligt europanorm och svensk
standard och i enlighet men AFS 2004:3.
Ett samarbete mellan flera av Sveriges ledande byggföretag har lett fram till ytterligare en
märkning. Stegar och bockar som ska användas på dessa företags arbetsplatser, måste ha
stämpeln ”Bra arbetsmiljöval”. Syftet är att skapa högre säkerhet genom lite strängare regler
och att få bort ”farliga” produkter från arbetsplatserna. Förutom det som SP-märkningen kräver, har man ´bland
annat krav på att plattformarna måste vara låsbara, max. avstånd mellan steg ska vara 30 cm, minsta djup av
steg ska vara 5 cm, extra glidskydd på steg, krav på större plattform och fallskydd vid plattformshöjd över 50
cm. Man specificerar också vilken typ av produkt som får användas på respektive höjd enligt nedan.

1. Upp till 0,5 m plattformshöjd får man använda bock, med max 2 steg inkl ståplanet. - Minimidimensionerna på
ståplanet skall vara (b x d) 600x300 mm. - Bock skall ha lika många steg på bägge sidor om man inte har en bygel.
- Höjd mellan steg max 30 cm. - Stegdjup min 5 cm.

2. Upp till 1,25 m plattformshöjd: Trappstege/arbetsplattform med ”Stoppanvisning” på minst 3 sidor (t.ex. med
bygel.) Minimidimensionerna på ståplanet skall vara (b x d) 300x250 mm. - Höjd mellan steg max 30 cm. - Stegdjup
min 5 cm.

3. Mellan 1,25 m och 2 m plattformshöjd.
Trappstege/arbetsplattform. - Räcke på
minst 3 sidor. - Minimidimensionerna på
planet man står på skall vara (bxd) 400x400
mm. - Höjd mellan steg max 30 cm. -
Stegdjup min 5 cm.

4. Över 2m plattformshöjd. Plattformstrappa/arbetsplattform. - Skydd på 4 sidor.

47

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Det finns många tillbehör som ökar säkerheten.
Den enkla kan vara den bästa; Att förankra en fristående stege med ett till exempel ett
spännband, så att den inte glider. Ca 75% av alla olyckor på fristående stegar beror på att
de glider bakåt eller åt sidan.
Bra och rätt glidskydd på stegen är förstås viktigt och stegförlängare och stödben ökar
säkerheten ytterligare om underlaget är ojämnt.

AFS 2004:3 säger också att stegar och arbetsbockar måste underhållas och kontrolleras. De får inte användas
om deras hållfasthet eller säkerhet är nedsatt.
ARBETSMILJÖPLAN
Så fort ett arbete utförs från 2 meter eller uppåt, krävs att det finns en arbetsmiljöplan.
En arbetsmiljöplan är ett dokument som beskriver hur jobbet ska utföras på ett säkert sätt. Den ska alltid
innehålla:

• De gemensamma regler som gäller byggarbetsplatsen.
• En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras (vem som har ansvar)
• En beskrivning av de särskilda åtgärder som ska vidtas för att man ska uppfylla kraven i gällande

föreskrifter. Alltså vilka risker som föreligger och hur de ska förbyggas.

VAD HÄNDER OM MAN INTE FÖLJER REGLERNA?
Förutom att man riskerar medarbetarnas liv och lem och hälsa (och företagets lönsamhet!) om man inte följer
arbetsmiljölagen, kan man riskera att få kännbara sanktionsavgifter.
Sedan några år tillbaka kan arbetsgivare inom byggsektorn som inte följer vissa föreskrifter få betala
sanktionsavgifter. En av dessa föreskrifter är just arbete med fallrisk över 2 meter. En sanktionsavgift är inte att
likställas med böter, som ju kräver någon form av rättslig prövning. Sanktionsavgiften är istället omedelbar och
bestämd i förväg, och skickas ut direkt av Länsstyrelsen.
Avgiften är mellan 40 000 kronor och 400 000 kronor, beroende på antal anställda. För den som har 500 eller
fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta beräknas sanktionsavgiften
enligt följande: Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor

48

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Arbetsmiljöverket har inspektörer som har till uppgift att tillse att
reglerna följs, genom att kontrollera detta på plats. Inspektionerna
kan ske utan förvarning och ibland utan att man alls ger sig till
känna. Ett foto på en felaktig stege kan räcka för sanktionsavgift.
Även avsaknad av arbetsmiljöplan där sådan krävs (t.ex. vid arbete
över 2 meter) omfattas av sanktionsavgifter.

49

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Barnsäkerhet

Sverige har till skillnad mot Europa och övriga världen varit förskonade från dödsolyckor som involverar
invändiga solskyddsprodukter. Men det har varit nära ögat ett flertal gånger. Så sent som 2019 rapporterades
en incident med en tvååring, som på en förskola fastnade i ett persiennsnöre, och hittades medvetslös av
personalen, i sista stund.

Som inköpare eller förvaltare har man förstås ett ansvar över sin miljö. Men det är vi – solskyddsföretagen –
som är ansvariga för att de produkter vi tillverkar, säljer och installerar är barnsäkrade om miljön kräver det.

I Sverige sorterar invändiga solskydd utan motor under produktsäkerhetslagen och det är ”vår” standard SS- EN
13120:2009+A1:2014 Invändiga solskydd – Funktions- och säkerhetskrav, som ställer detaljkraven för
barnsäkerhet.

Barnsäkerhetskraven gäller i miljöer där små barn (0-42 månader), rimligen kan tänkas uppehålla sig eller
förmodligen kommer att finnas. De gäller också när man inte vet förutsättningarna gällande närvaron av barn.

I miljöer där barn inte får vistas, eller sannolikt inte har tillträde (t.ex. fabriker, laboratorier och vissa kontor
etc.) kan man bortse från kraven.

STRÄVA EFTER ATT SÄLJA BARNSÄKRA PRODUKTER
I FÖRSTA HAND.

OM DU SÄLJER INVÄNDIGA SOLSKYDD SOM

KRÄVER SÄKERHETSKOMPONENTER SKA DU

INFORMERA OCH KOMMA ÖVERENS MED KUNDEN

OM HUR DESSA KOMPONENTER ANVÄNDS OCH

Som solskyddsföretag hamnar man ibland i MONTERAS.

diskussion med kunder och inköpare om VARNINGSETIKETTER SKA SITTA KVAR PÅ
gränsdragningar för i vilka lokaler man ska PRODUKTEN EFTER INSTALLATION, ETIKETTERNA
barnsäkra eller inte; Är barn förbjudna att beträda AVLÄGSNAS AV KUNDEN - INTE INSTALLATÖREN.
lokalen, kan de tänkas vara där undantagsvis eller

endast i sällskap med förälder, vem har i så fall ANVÄNDARINSTRUKTIONER SKA ALLTID
ansvar o.s.v. Dessa diskussioner hamnar lätt i ÖVERLÄMNAS TILL KUNDEN.

hårklyverier och om att läsa standarden som ”fan KUNDEN SKA INFORMERAS/VISAS HUR DET
läser bibeln”.
INVÄNDIGA SOLSKYDDET OCH DESS

Solskyddsförbundet rekommenderar därför att SÄKERHETSKOMPONENTER FUNGERAR.

man i första hand alltid ska förespråka helt

barnsäkra produkter, oavsett lokal. Det kan vara värt att notera, att om miljön ställs om från sitt ursprungliga

användningsområde, till en plats där småbarn kan komma att finnas, så träder kraven i kraft. Det kan vara

ytterligare argument för att välja- och sälja - barnsäkra produkter från början.

Om man ändå levererar icke-barnsäkra produkter, till en lokal där det är lämpligt, ska produkten märkas med en
text av typen: “OBS! Denna produkt är avsedd att installeras i lokaler där barn troligtvis inte har tillträde”.

Att som säljande part även inkludera en liktydig text i sin dokumentation kring själva affären (offert,
orderbekräftelse etc.) kan också vara en bra rutin.

50