SVENSKA SOLSKYDDSFÖRBUNDETS DIPLOMUTBILDNING FÖR INVÄNDIG FÖNSTERMILJÖ

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

BARNSÄKER PRODUKT:
Barnsäkringen av invändiga solskydd handlar om ”skydd mot strypfara”; Att linor, kedjor, kulkedjor eller
liknande inte får vara utformade som livsfarliga snaror, som små barn skulle kunna få runt halsen.

Om produkten har linor/kedjor som inte eliminerar risken för att en livsfarlig snara ska bildas, ska produkten
förses med säkerhetsanordningar för att skydda barnet från strypningsrisken.

Dessa säkerhetsanordningar är olika beroende på typ av produkt; Det kan vara en delbar knopp, linsamlare, en
kedjebrytare och/eller en kedjesträckare.

Säkerhetsanordningen ska tillhandahållas som en integrerad del av produkten. Om den inte är integrerad,
måste den vara förinstallerad på linorna eller kedjan.

Dessutom ska varningstext alltid finnas på förpackningar, instruktioner, produkter och säkerhetsanordningar.
Tillverkarens, importörens eller distributörens namn eller logotyp samt adress ska också finnas på produkten
eller förpackningen.

BARNSÄKER INSTALLATION:
Förutom säkerhet vad gäller själva produkten, finns begränsningar och regler kring hur produkter med linor,
kedjor, kulkedjor eller liknande ska installeras.

Om man VET installationshöjden gäller att,

• Lin-/kedjesträckare placeras minst 1,5 m från
golvet
• Kedja med kedjebrytare ej lägre än 0,6 m från
golvet
• Draglina minst 1,5 m från golvet - Linsamlare
kan användas – 1,5m från golvet – den måste samla
HELA linans längd.

Om man INTE vet installationshöjden gäller att,

• Lin-/kedjesträckare får vara max 1 m lång

• Kedja med kedjebrytare får vara max 2/3 av
produkthöjden
• Draglina får vara max 1 m lång i alla lägen. Om
solskyddet är mer än 2,5 m på höjden, ska längden på
draglinan vara mindre än dess höjd minus 1,5 m.
Linsamlare kan användas – 1,5m från golvet – den
måste samla HELA linans längd.

TÄNK PÅ ATT ALLTID ANGE MONTAGEHÖJD FÖR PRODUKTEN VID BESTÄLLNING.

ANGES INTE HÖJDEN SÅ TILLVERKAS PRODUKTEN ENLIGT ANVISNINGARNA FÖR OSPECIFICERAD HÖJD. DETTA SKAPAR
PROBLEM FÖR DIN INSTALLATÖR SOM ALLTID MÅSTE FÖLJA LAGEN OCH MONTERA PRODUKTEN ENLIGT REGLERNA FÖR
KÄND INSTALLATIONSHÖJD.

51

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Ovanstående information om barnsäkerhet sammanfattas i figuren nedan.

52

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Certifikat och märkningar av produkter

Bokstäverna CE är en förkortning för Conformité Européenne vilket betyder i
överensstämmelse med EG-direktiven. Att det finns ett CE-märke på en produkt
betyder att tillverkaren eller importören intygar att den uppfyller EU:s
(Europeiska Unionens) hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Märkningen fungerar
sedan som ett pass som ger varan fri rörlighet på den inre marknaden.

Det är ungefär 25 olika produktgrupper som kan CE märkas utifrån olika
förordningar, bl.a. byggprodukter där utvändig solavskärmning ingår. Invändig
solavskärmning som har motor ska också vara CE-märkt enligt den europeiska elsäkerhetsförordningen.

Invändig solavskärmining utan motor och textilier – och därmed gardiner – tillhör inte dessa produktgrupper.

Däremot finns en hel del andra säkerhetskrav som ska uppfyllas för att de ska få importeras och säljas på den
svenska marknaden.

För lös textil inredning gäller produktsäkerhetslagen. Lagen gäller varor och tjänster som företag erbjuder
konsumenter. Förenklat kan man säga att produktsäkerhetslagen inte gäller om det finns andra säkerhetskrav
eller bestämmelser. Lagen gäller inte heller varor som enbart är avsedda för yrkeslivet.

Brand
En av säkerhetsriskerna med textil är förstås brand. Och här finns europastandarder med klassificeringar och
krav kring hur fort branden sprider sig i materialet. Men det finns egentligen inget lagkrav att materialen ska
vara brandsäkra.

För produkter i offentlig miljö, ligger ansvaret för brandsäkerheten på den som äger eller driver en verksamhet.
Kravet är bland annat att man bedriver systematiskt brandskyddsarbete, och då ingår förstås att man beaktar
mängd och typ av lös inredning, inklusive gardiner. Därför ställs ofta krav på flamskydd i lokaler, och det kan
även finnas lokala förskrifter som den kommunala räddningstjänsten ställer.

I upphandlingar och projekt
ligger ansvaret alltså på
beställaren att ställa krav på
flamskydd.

MSB - Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap ut
en informationsbroschyr som
heter "Brandkrav på lös
inredning., bilden här intill
kommer från denna skrift, och
sammanfattar de risker och
standarder som finns för
hängande textil.

Det händer dock att man i
upphandlingar ställer samma
krav på textil som på
byggprodukter, med hänvisning
till standarden ”SS-EN 13501-

53

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

1:2019 Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement”. Då kan man till exempel se
klassificeringen Bs2d0, som normalt gäller byggpaneler av olika slag.

”NT Fire 043” kommer ibland som krav, om ytan av textil är stor, och man har någon form av brandkonsult
involverad. Det är en fullskalig brandprovning av fritt hängande textila gardiner/solskydd och draperier.

I skriften ”Brandskydd och lös inredning – en vägledning” gör författarna en jämförelse mellan olika typer av
inredning. Sammanfattningen om hur ”farlig” hängande textil är i brandhänseende, är väl värd att beaktas och
citeras därför i sin helhet nedan. Notera att det ofta inte är gardinen i sig som är brandfarlig, utan dess inverkan
på andra inredningsdetaljer.

” Lös inredning kan däremot uppvisa mycket snabba flamspridningshastigheter. En tunn
bomullsgardin kan brinna upp inom loppet av sekunder. Den snabba flamspridningen beror
bl.a. på att det brinner på båda sidor om gardinen och om väven dessutom är gles och tunn så
exponeras bränsle och luft än mer effektivt. Eftersom den hänger vertikalt får man en mycket
snabb flamspridning uppåt. Emellertid så ger vanliga gardiner begränsad värmeeffekt. Den låga
massan gör att de brinner slut snabbt. Det har gjorts experiment där man har försökt antända
vägg och takytor med en gardinbrand. Det visade sig inte vara så lätt. I normalfallet brann bara
gardinen hastigt upp utan att tända väggen. Trots det finns det en risk med vanliga gardiner
eftersom brinnande delar kan falla på inredningskomponenter som kan tända för en liten låga,
t.ex. en soffa. Draperier som täcker större ytor har däremot potential att ge en övertändning
själva och i kombination med en snabb flamspridning utgöra en avsevärd brandrisk. ”

Dokumentation

En tillverkare måste ta fram teknisk dokumentation innan en produkt släpps på marknaden. Den ska bl.a.
beskriva dess utformning, tillverkning och drift. Informationen behövs för att visa att produkten uppfyller alla
väsentliga krav. Tekniks dokumentation är ett krav för att kunna CE-märka en produkt.

EU ställer också krav på spårbarhet, som ska se till att olika kontrollorgan kan hitta de ansvariga ekonomiska
aktörerna även tillbaka i tiden. Detta är viktigt om en produkt till exempel inte håller tillräcklig säkerhet, och
måste kallas tillbaka. Spårbarhet är även viktigt för tillverkarna, eftersom de kan kontrollera
tillverkningsprocessen, leverantörerna och distributionskedjan. Om en produkt skulle visa sig felaktig, kan
tillverkarna minska effekterna genom att snabbt återkalla eller dra tillbaka produkten.

EU bestämmer dock inte hur spårbarhetskraven ska uppfyllas. I vår standard EN 13120 finns heller ingen
information om hur spårbarhetskravet ska uppnås

Enligt EN 13120 ska en del av dokumentationen om produkten alltid lämnas över till kund. Det gäller:

• Bruks & skötselanvisning - Här finns en internationell standard som styr - SS-EN ISO 12100:2010 - som
bl.a. slår fast att all information ska ges på försäljningslandets nationella språk.

• Montageanvisning - Speciellt viktigt med fullständiga anvisningar om hur man monterar
barnsäkerhetsanordningar. Även information om elektriska enheter vid motorisering ska finnas med.

• Varningsmeddelande - Ett varningsmeddelande bestående till exempel av piktogrammet för allmän
fara enligt SS-EN 61310-1, med en kompletterande etikett med textinformation med följande innebörd
“Bruksanvisningen ska läsas innan produkten används”, ska bifogas till de tekniska instruktionerna och
tydligt illustrera situationerna där produkten kan skadas vid forcerat bruk.

• Information om barnsäkerhet - Varningsmeddelande tillsammans med piktogrammet för strypfara ska
finns i bruksanvisning och på förpackningen och innehålla nedanstående text:
54

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

VARNING.
Det har hänt att småbarn har strypts i
snaror som uppstått på linor, kedjor och
band samt på manöverlinor. Se till att
linorna är utom räckhåll för barn, för att
undvika stryp- och insnärjningsolyckor.
Linor kan sno sig runt halsen på ett barn.
Flytta bort sängar och andra möbler från
linor till solskydd och andra gardiner.
Knyt inte ihop linor. Se till att linor inte
tvinnas ihop eller bildar en snara.”
Dessutom bör man alltid kontrollera att kunden har tillgång till eventuella garantibevis och
egenkontrolldokument.

55

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Hållbarhet

Hållbarhet har blivit ett begrepp som ”alla” använder i nästan ”alla” sammanhang. Och när både bensinföretag
och hamburgerrestauranger påstår sig vara hållbara, riskerar begreppet förstås att bli urvattnat. Samtidigt kan
inget företag eller verksamhet ducka för det faktum, att kunder idag kräver att man som leverantör gör
medvetna, hållbara val och att ens produkter klarar en hållbarhetsgranskning på ett trovärdigt vis.

När det gäller ”våra” produkter vars huvudfunktion är att skärma av solen, har vi grunden till vår
hållbarhetsprofil gratis. Det gäller bara att kommunicera bra och lyfta fram rätt hållbarhetsaspekt för rätt kund.

Vad är hållbarhet för solskyddsbranschen?

Hållbarhet likställs ibland lite slarvigt med miljö- och klimatvänlighet, men begreppet är egentligen bredare än
så, och brukar delas in i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Man kan då inkludera hälsa, hållbar
konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning såväl som miljö och klimat när man
pratar om hållbarhet.

När vi pratar om hållbarhet i solskyddsbranschen kan det vara till hjälp att tänka på nedanstående tre
områden:

Energihushållning Hälsa Kvalitet

• gynnar både miljö och • från värmekomfort och • långsiktighet och miljö
ekonomi dagsljus

Hållbarhet

Energihushållning gynnar både miljö och ekonomi
Som vi sett tidigare i avsnittet om värme, är utvändig solavskärmning mest effektiv för att spara energi genom
att minska värmelaster, och därmed behovet av kyla. Men även att investera i invändig avskärmning kan sägas
vara en klimatsmart handling, eftersom man därmed bidrar positivt till en byggnads energihushållning.

För att förstå solskyddens bidrag till energibesparingar behöver man titta på en byggnads energibalans, d.v.s.
inte bara hur mycket energi som förbrukas, utan även hur mycket som går till spillo och hur mycket som tillförs.

56

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

HUR SOLSKYDD BIDRAR TILL ENERGIBESPARINGAR
MINDRE AKTIV KYLA
Här finns en stor besparingspotential när det gäller kontor, offentlig verksamhet och
kommersiella fastigheter, och i takt med att försäljningen av luftkonditionering till människors
hem ökar, har det även inverkan på privatpersoners energiförbrukning.
MINDRE VÄRMEFÖRLUST
Solskydd kan sänka energiförbrukningen på vintern, genom att de fungerar som en extra
isolering på fönster och andra glaspartier. Ett invändigt solskydd som fälls ner på natten eller då
en lokal är tom, kan reducera värmeförlusten genom fönstret med upp till 80%. Ju enklare
fönsterkonstruktion, desto större skillnad. Men även moderna isolerglas kan förbättras upp
emot 35%.
MINDRE ARTIFICIELL BELYSNING
Med dagens led-teknik är energibesparingen mindre än vad den var förr, men fördelarna i form
av bl.a. färgåtergivning och välbefinnande är fortfarande stora.

MER VÄRMEVINST
Tillförseln av solens värme via fönster i en fastighet är för oss i norden en stor och gratis
energivinst. Och ett flexibelt solskydd hjälper till att optimera balansen och spara energi. Det
handlar om att i möjligaste mån, ha en dynamisk lösning som släpper in maximalt med ljus och
värme och endast skärmar av när det verkligen behövs.
MER OPTIMERING
När det gäller energioptimering av byggnader är det många parametrar att hålla reda på och
solavskärmning ingår som en viktig del när man optimerar energiåtgången. (Vill man vara säker
på att man räknar rätt, med hänsyn till både glas och solskydd bör man använda sig av en
energisimulering. SSF ESBO är Solskyddsförbundets beräkningsprogram.)

Hälsa från värmekomfort och dagsljus
Vi vet sedan länge att det finns klara samband mellan invändiga temperaturer och människors
prestationsförmåga. Det är också väl känt att hälsa och välbefinnande påverkas efter några dagar med intensiv
värme. Speciellt påverkas barn, sjuka och äldre som har mindre motståndskraft och sämre möjligheter att
skydda sig. De senaste årens värmeböljor över Europa beräknas – var och en – ha orsakat många tiotusentals
människors död. Även i Sverige räknar klimatforskarna att värmeböljorna kommer att bli vanligare och längre.

Våra produkter är alltså hållbara genom att vara hälsobefrämjande då de håller nere inomhustemperaturen och
för att det är en passiv lösning utan energiförbrukning

Dagsljus är som vi nämnt innan också viktigt
för människors hälsa, och därmed viktigt
även i ett hållbarhetsperspektiv.

Våra produkter bidrar till ökad
dagsljustillgång, till skillnad mot mer statiska
avskärmningar, eftersom det handlar lika
mycket om att släppa in och maximera ljus
och bibehålla utsikten, som att skärma av.

Ett högt atrium är uppskattat för sitt dagsljusinsläpp, men skapar ofta
problem med värmelast. Bilden visar en avancerad invändig
solskyddsinstallation. (vinnare av Solskyddspriser 2020, Joli Interiör)

57

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Kvalitet – långsiktighet och miljö
”Slit och släng” kan förstås aldrig bli hållbart. Och kunder idag blir mer och mer medvetna om att de i högre
grad behöver prioritera produkters livslängd. Man accepterar därmed också ett visst underhållsbehov och
tilltalas av att produkter går att reparera och uppdatera.

Att koppla kvalitet till hållbarhet är därför naturligt; Om våra kunder har krav på hållbarhet måste de prioritera
kvalitet.

Kvalitén borgar förhoppningsvis för att produkten håller länge, men en annan viktig del av en produkts livslängd,
är dess design.

Hållbarhetstänk i den invändiga fönstermiljön kan därför handla om en mer klassisk design, men också om
funktioner som man kan förutse har betydelse över längre tid, eller att produktens design kan göra att den har
ett andrahandsvärde.

Kvalitet handlar om mer än bara produkten. De flesta medvetna kunder vill dessutom göra sitt köp av
en leverantör med bra renommé, ekonomisk stabilitet och som agerar juste både mot sina anställda,
sina kunder och sin omvärld. Därför är både trygga finanser, arbetsmiljö och socialt engagemang
viktiga aspekter av hållbarhet i vår bransch.

Serviceavtal – ett hållbart erbjudande

Många branscher tittar nu på sina affärsmodeller och plockar in service, prenumerationer och hyralternativ av
olika slag. Detta är en del av en ”serviceifierings-trend” som växer, och som växer av en anledning. Fördelarna
med dessa affärsmodeller är många och hållbarhetsaspekten är förstås en av de viktigaste.

Fördelar med serviceavtal för kunden:

Miljö •Förebyggande
underhåll ger
produkten längre
livslängd

Ekonomi •Förebyggande
underhåll motverkar
större reparationer

•Förutsägbara
kostnader

Underhållsarbete är hållbarhetsarbete!

Trygghet •En och samma
leverantör

Säkerhet •Kontrollerade
installationer är
säkrare
installationer

58

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Fördelar med serviceavtal för företaget:
• Ekonomisk stabilitet och trygghet via jämnare intäktsflöde, och möjlighet att nyttja personalen mer

effektivt året om.
• Marginalerna på service ligger normalt högre än för produkter och installationsarbete. Det finns alltså

goda möjligheter till lönsamhet och ökade intäkter.
• Kundrelationen fördjupas och har förutsättning att bli långvarig, vilket är av högsta vikt för dagens

företag. Chansen till merförsäljning eller att vinna nästa upphandling ökar betydligt.
• Möjligheten att regelbundet nå sina kunder med information och marknadsaktiviteter av olika slag

underlättas avsevärt.
Om man har goda kunskaper om produkterna, tillräckligt med personalresurser och goda kundrelationer,
behövs egentligen bara ett konkret erbjudande för att kunna starta sin affär med serviceavtal.
Svenska Solskyddsförbundet har tagit fram mallar och checklistor till serviceavtal som ett stöd för sina
medlemmar, i just detta syfte.

TIPS! I relation till kunden gäller att föra in samtal om serviceavtal på ett tidigt
stadium i diskussionen. Att föreslå service som ”en extra kostnad” i slutet av en

säljprocess är dömt att misslyckas, även om man har hållbarhet i fokus

59

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Certifieringar och märkningar med hållbarhetsprofil

Det finns en uppsjö av olika certifieringar och märkningar med hållbarhetsprofil, och aktörerna bakom kan vara
både privata och ideella organisationer.
Det kan vara bra att känna till och särskilja, att bedömningar, certifikat och märken kan gälla enskilda produkter
som huset byggs av, inredningen eller en hel byggnad.
I det följande ska vi gå igenom de vanligaste:

▪ Miljöbedömning av byggvaror
▪ Certifiering av hela byggnader
▪ Miljöbedömning av inredning

Miljöklassning och certifiering av hela byggnader
Sweden Green Building Council – SGBC – är en ideell förening som tillhandahåller, utvecklar och
marknadsför olika miljöklassningssystem för byggnader. Det finns olika certifieringar för olika mål.

GreenBuilding handlar enbart om energi, och är en av de enklaste certifieringarna för byggnader.
Kravet är att byggnaden använder 25 % mindre energi än tidigare eller jämfört med
nybyggnadskraven i BBR.
Miljöbyggnad är ett svenskt klassningssystem för nyproduktion. Systemet har olika nivåer
– BRONS, SILVER och GULD – och man mäter totalt sexton olika värden. Grunden är att
premiera låg energianvändning, bra inomhusmiljö, och liten miljöbelastning.
Miljöbyggnad iDrift, är en ny certifiering för befintliga byggnader som fokuserar på deras
miljöprestanda genom att bedöma hur de drivs och förvaltas.

60

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

BREEAM är ett brittiskt miljöklassningssystem som används över hela
världen och klassar både nya, ombyggda och befintliga byggnader.
BREEAMse är anpassat för svenska förhållanden och hanteras av SGBC.
BREEAM har fem klasser och ett poängsystem för uppfyllnad av olika
krav.

LEED är ett amerikanskt system, som används runt om i
världen. Det klassar både nya, ombyggda och befintliga
byggnader. LEED har fyra nivåer och ett poängssystem för
uppfyllnad av olika krav.

Vilket system man väljer, beror alltså på vad man vill uppnå. En svensk
fastighetsägare med svenska hyresgäster väljer troligtvis Miljöbyggnad
för ett nybygge. Men om man har utländska intressenter lämpar sig
troligen andra system bättre. Priserna skiljer sig mycket, framförallt
gäller det de administrativa kostnaderna. Även prestanda-kraven
skiljer sig något. Illustration till höger är hämtad från
Miljöklassningsguiden, som Bengt Dahlgren sammanställt, och den
visar ungefärlig skillnad i betygsnivå mellan de olika systemen.

Eftersom ett smart system som skärmar av solen när det behövs, och
släpper in dagsljus och värme när det behövs, kan en bra installation
av invändig solavskärmning bidra i ”poängjakten” i de olika certifieringarna.

Främst bidrar våra produkter till poäng för energibesparingar och termisk komfort. Men även visuell komfort,
dagljustillgång, utblick och hälsoaspekter kan spela roll, liksom automation- och kontrollsystem. Alla dessa
funktioner som en bra solavskärmning har kan generera poäng i certifieringarna.

Miljöbedömning av byggvaror
När det gäller produkter som byggs in i byggnaden, finns flera olika system. BASTA, Byggvarubedömningen och
Sunda Hus ska vi titta närmare på.

Alla dessa tre system syftar till att underlätta utfasningen av miljöfarliga ämnen inom byggsektorn och bidra till
ett mer hållbart byggande. Alla tre har varsin databas där man kan söka bland miljöklassificerade produkter, och
i tillägg varsitt projektverktyg för dokumentation med mer.

All invändig solavskärmning är kanske inte att betrakta som en byggvara, men ändå finns våra produkter i dessa
system, då det ofta efterfrågas av arkitekter och andra beställare. Det är dock frivilligt för tillverkare att lägga in
sina produkter för bedömning och exponering i systemen.

BASTA är ett icke-vinstdrivande bolag och ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och
Byggföretagen. I BASTAs databas finns kemiska produkter, material och varor som används
inom bygg och anläggning. Det är en s.k. ”positiv databas” vilket innebär att enbart de
produkter som klarar de olika kravnivåerna får registreras. Syftet med BASTA är att fasa ut
ämnen med farliga kemiska egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter. BASTA har
likadana kriterier för kemikalier som Byggvarubedömningen.

61

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Även Byggvarubedömningen bedömer byggrelaterade
produkter utifrån dess kemiska innehåll, men man tittar även på
miljöpåverkan under livscykeln och i förlängningen även social
påverkan i leverantörsledet. BVB är en ekonomisk förening som
ägs av ett antal medlemmar som är aktörer i
samhällsbyggnadssektorn, bland annat kommuner, byggföretag,
statliga verk med flera.

SundaHus är ett fristående bolag som säljer information och
konsulttjänster, som ska hjälpa kunder till medvetna materialval. Deras
databas är ett verktyg som ska hjälpa en beställare att uppfylla sitt eller någon annans miljöprogram. SundaHus
har dels egna bedömningskriterier, men själva systemet kan också användas för att ställa andra miljökrav som
till exempel Miljöbyggnad eller Svanen eller helt egna krav.

Miljömärkning av inredning och textil

Svanen är Nordens officiella miljömärke och det statligt ägda bolaget Miljömärkning Sverige som ansvarar för
Svanen. Bolaget ansvarar även för EU-Blomman, som är EU:s gemensamma miljömärkning (se nedan).
Både varor och tjänster kan Svanenmärkas.
Kraven för textilier täcker alla steg i produktionen, inklusive fiberframställning, spinning, vävning, bleking,
infärgning och efterbehandling. De ska bl.a. uppfylla dessa krav:

• Textilierna ska möta omfattande krav på innehåll och utsläpp av kemiska ämnen, färgämnen och
tungmetaller som kan vara skadliga för människor och miljö.

• Flera kända färgämnen som är allergiframkallande eller allvarligt hälsoskadliga är inte tillåtna.
• Textilierna får inte innehålla flamskyddsmedel eller antibakteriella ämnen.
• Det ställs också krav på färgäkthet och dimensionsändring samt på arbetsvillkor vid produktion
Svanen har även märkning av byggprodukter och hela fastigheter.
EU Ecolabel (EU-blomman) är Europas motsvarighet till Svanen. Kraven för märkningen tas fram av ansvariga
organ i EU:s medlemsländer. Arbetet sker på uppdrag av EU-Kommissionen. EU-Blomman fungerar på samma
sätt som Svanen.

OekoTex 100 – är kanske den mest kända textila märkningen för textilier. Märkningen
är frivillig och ska visa att materialet inte innehåller några ämnen som är farliga för
hud och hälsa. OekoTex-organisationen består av ett antal test- och
forskningsinstitut i Europa och Japan som tillsammans ansvarar för ett antal olika
märkningar för textil, läder och produkter som förekommer i tillverkning och
bearbetningen av dessa.

62

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

UL GreenGuard-är ett internationellt märkningsprogram för certifiering inomhusprodukter,
inredning och material vad gäller emissioner (kemiska ämnen som avges). Produkter kan
certifieras i två nivåer där Guld är den striktaste. Ägt av företaget UL som bland annat driver en
databas för hållbara produkter under namnet SPOT.
REACH
REACH står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals. Detta är en EU-förordning som innehåller
regler, förbud och restriktioner för potentiellt farliga ämnen. Om man tillhandahåller en vara som innehåller
något ämne som står upptaget på REACH lista av ämnen, och mängden överstiger 0,1 viktprocent av varan,
måste man förhålla sig till och agera enligt lagen, oavsett om man är tillverkare, importörer eller försäljare.
Lagen innehåller bland annat krav på registrering, vissa tillståndsprocesser och information till slutkund.
I vår bransch är det främst xxx xxx xxx som berörs av REACH

63

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Avslutning

I detta kompendium har vi försökt att samla de viktigaste kunskaperna man behöver besitta, när man jobbar
med invändig fönstermiljö, om man har fokus på funktion.
Som du nog redan har märkt har vi inte spenderat många sidor på produkterna i sig, och det är ett avsiktligt val.
Produkter utvecklas snabbt, men relaterade fakta, om ljus, ljud, värme och estetik är inte föränderliga på
samma sätt.
Därför hoppas vi att denna kurs och denna skrift har gett dig kunskap som är applicerbar i många år och på en
mängd produkter, i många miljöer och för olika typer av kunder och med varierande preferenser och problem.

64

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Ordlista

• Absorption - Den del av strålningen som träffar en yta och absorberas (fastnar i materialet). Anges i
procent

• Aluminium – Grundämne (metall) som är mycket effektivt för reflektion och används därför ofta som
beläggning på textil i fönstermiljö

• BREEAM – Brittiskt miljöklassningssystem av byggnader
• Candela - Enhet för ljusstyrka / ljusflöde i en viss riktning
• Curtain wall (sv. Utfackningsvägg) - Icke bärande yttervägg som är placerad utanför och infäst i den

bärande stommen
• Ekvivalent temperatur – sammanvägd temperatur, som innefattar olika parametrar beroende på om

den syftar på ute-eller inne, men som motsvarar det upplevda.
• Emissivitet – Ett mått på ett materials förmåga att absorbera och avge (strålnings-)energi.
• Diffusion - Fukt/gasvandring som orsakas av skillnad i ångtryck
• Distanslist - Material som separerar glasen i en isolerruta. Se sid 51
• EI-klass -Brandklass som innebär skydd mot rök, fl ammor och strålningsvärme.
• EW-klass - Brandklass som innebär skydd mot rök och fl ammor samt att den uppmätta strålningen 1

m framför icke exponerad glasyta (kalla sidan) ligger under 15 kW/m2.
• E-klass Brandklass som innebär skydd mot rök och fl ammor.
• Emissivitetsfaktor - Tal som anger ett materials förmåga att utstråla värme.
• Foatglas (flytglas) - Genomsynligt planglas som under ett skede i tillverkningen har flutit på en yta av

smält metall och samtidigt värmts uppifrån
• Färgåtergivningsindex – Index för graden av färgåtergivning. Kan t.ex. beskriva ett glas påverkan på

infallande ljus.
• G-tot - Total solenergitransmission genom fönster och solskydd tillsammans. Kallar även G-sys.
• G-värde - G-värdet anger den totala solenergitransmissionen genom fönstret eller solskyddet. Anges

med värde mellan 0-1 alternativt procent. Ju högre värde desto mer energi släpps igenom.
• Genomskinlig - Säpper igenom ljus. (translucent)
• Genomsynlig - Släpper igenom ljus och bild (transparent)
• Isolerglas - Fönsterkonstruktion med 2 eller 3 glas. Ofta gas (argon, xx) mellan glasen och lågemissivt

skikt för att hindra absorption av värmestrålning (vilket hindrar värmeförlust).
• Järnfritt glas - Glas utan järnoxid för att undvika gröntoning.
• Kallras - Nedåtgående luftrörelse orsakad av att luft närmast glasyta kyls av glasyta med lägre

temperatur.
• Kondens - Fukt som frigörs ur luft p g a att ytan har lägre temperatur än luftens daggpunkt
• Kortvågig strålning - Våglängder i intervallet 320-2500 nm. Se Solstrålning
• Lamellglas – Ruta som består av flera glasskikt som är förenade med hjälp av mellanliggande plastskikt
• LEED – Amerikanskt miljöklassningssystem för byggnader
• LT – Ljustransmission, kallar oftare Tvis eller TV (se nedan)
• Lufttemperatur - Temperatur på luften
• Lumen - Enhet för ljusflöde (ljusenergi per tidsenhet). Förkortas lm
• Luminans - Ljusstryka (candela) per kvadratmeter. Mäts i cd/m2
• Lux - Enhet för illuminans, belysning (ljusflöde per belyst ytenhet). Förkortas lx eller lm/m2
• Långvågig strålning - Våglängder inom intervallet 5000 - >25000 nm. Samma som värmestrålning.
• Lågemissionsglas - Planglas med ett tunt skikt, vanligtvis av metall eller metalloxid, som endast i ringa

grad utstrålar (emitterar) infraröd strålning.
• Ogenomskinlig - Släpper inte igenom ljus – även kallat opak

65

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

• Ogenomsynlig – Släpper inte igenom bild, men eventuellt släpper igenom ljus.
• Opak - Se ogenomskinlig
• Openness factor - OF, anger andel av textil som består av hålrum. Procentvärde för att beskriva

genomsläpp av direkt solinstrålning.
• Operativ temperatur - Ett sammanfattande mått av lufttemperatur och strålningstemperatur
• Planglas - Glas som tillverkats i form av plan skiva. Kan t.ex. vara floatglas, eller valsat.
• Reflektans - Den del av strålningen som träffar en yta och reflekteras tillbaka. Anges i procent.
• REACH – EU-förordning som innehåller regler kring farliga ämnen, och företag måste kunna identifiera

och hantera riskerna med dessa ämnen
• Sekundär transmittans (sekundärenergitransission) - Den värmeöverföring som tillförs rummet pga

absorberad solstrålning av t.ex. fönsterglas och solskydd
• Solfaktor, SF (Solar factor) - motsvarar g-värde, tal som anger den andel av solenergin som leds in i

rummet (primär plus sekundär energitransmission). Uttrycks i % eller andel/fraktil.
• Shading coefficient – ” g-värde för solskydd2 Fås genom att dividera gtot med gfönster = gsolskydd
• Solskyddsglas - Mörka glas som skärmar av delar av solinstrålningen. Ambition att få bort UV och IR,

dock går det ej utan att även skärma av delar av det synliga ljuset.
• Solstrålning - Kortvågig elektromagnetisk strålning bestående av UV, synligt ljus och IR. Våglängder

inom området 320-2500 nm når jordens yta.
• Strålningstemperatur - Alla material sänder ut strålning i form av värme (eller kyla).
• Synligt ljus - Del av solstrålning med våglängder i intervallet 380-780 nm. Även kallat dagsljus.
• Termisk komfort - Vanligtvis när den operativa temperaturen är mellan 20-24 grader
• Transmission - Den del av strålningen som träffar en yta och transmitteras (går igenom). Anges i

procent.
• Tvis – Den del av solstrålningen som består av synligt ljus, som går igenom till exempel fönster eller

solskydd
• U-värde – Anger ”värmegenomgångskoefficient”, dvs beskriver materialets isoleregenskaper, anges i

W/m2 K. Ju lägre U-värde desto bättre isolering.
• UV-strålning - Elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än ljusstrålningen. Ger

solbränna(äv.hudskador), och blekning av t ex textilier
• Visuell komfort - När en person inte upplever störande bländning eller reflexer som uppkommer från

en ljuskälla, till exempel solen.
• Värmestrålning - Långvågig strålning. Våglängder inom området 5000 - >25000 nm.

66

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

Källor A new vision on solar shading, es-so position paper,
AFS 2004:3, Stegar och arbetsbockar, arbetsmiljöverket
• AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverket
• Belysningsbegrepp.se , websida av Matti Reiman, Belysningsplanerare
• Brandkrav på lös inredning, MSB
• Brandskydd och lös inredning - en vägledning, rapport från SP
• Bosses Blogg om Ekstrands fönster & dörrar, Vad är ett g-värde?
• Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR (konsoliderad version), BFS 2011:6
• med ändringar till och med BFS 2018:4
• Brandskydd och lös inredning - en vägledning, 2009:30, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
Björn Sundström, Staffan Bengtson, Martin Olander, Ida Larsson, Anders Apell
• Bygga med glas, Per-Olof Carlson och Glasbranschföreningen
Dagsljus i Stadsplanering, delraport till Solar Energy in Urban Planning, White
• Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende, Arbetsmiljöverket
• 2019
• Daylight solutions for sustainable buildings, Velux
Det ljudsmarta kontoret, utdrag ur ”Kakofonien”, (HRF 2010)
• En ordbok om ljusbegrepp: Annell.se hemsida
• Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0, Forskning som stöd för utformning av den fysiska
• vårdmiljön, Roger Ulrich, PhD,EDAC
• Flexibel isolering av fönster för att minska energiförluster, examensarbete, byggvetenskap 2012
05 10 carl berzell och vilmer andersson-vass
• Färgerna på jobbet påverkar hälsan, Prevent, artikel publicerad 23 september 2014,
Färghjulet, färgkunskap, accentfärger mm; RoyalDesign.se, Interiörskolan.se, byggmentor.se
• m.fl
• GLASFAKTA 2018 Ett praktiskt hjälpmedel för val av bygglas, NSG Group
How does glass work? Ppt av Zoe De Grussa, Dr Deborah Andrews, Dr Gordon Lowry, Dr
• Elizabeth Newton, Kika Yiakoumetti, Andrew Chalk & David Bush, BBSA
• How to avoid thermal breakage, gary smith, 2016
How to evaluate daylight, Velux
• Hur vi reagerar på färger, Psykologisktvetande.se, Oskar Strandberg
• Inneklimatets påverkan gällande produktivitet och lönsamhet, Solskyddstekniker projektarbete
• 2012, Anders Lindgren
• Konflikten mellan dagsljus och solvärmelast, Izabelle Kleinau Byggingenjörsprogrammet,
samarbete med Metod arkitekter
• Kulörers inverkan på varandra: En studie av kontrastverkan med färg, Sofie Johansson
Kvadrat möbeltextilguide,
• Kvadrat, ljudisolerande gardiner, produktkatalog
• Lagen kräver bra ljudmiljö på arbetsplatser, hrf
• Lilla färgskolan (2017), Christina Lurell, Grafisk design, Inspiration
• Ljud som stör, Prevent, artikel publicerad 2019
• Ljus och hälsa - En kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i
• inomhusmiljö, Folkhälsomyndigheten, 2017
• Ljusets påverkan på museiföremål, Vårda väl, 2014. Riksantikvarieämbetet
Ljudskolan, Ljudfakta, en site från Ecophon
•
• 67

Svenska Solskyddsförbundets diplomutbildning för invändig funktionell fönstermiljö

• Miljöklassningsguiden, Bengt Dahlgren
• Moderniserad dagsljusstandard, SBUF, Paul Rogers, Marie-Claude Dubois, Max Tillberg, Magnus

Östbring
• Om plaster: Naturskyddsföreningens hemsida
• Subject Glass breakage, Hunter Bouglas
• Teknikhandboken.se http://www.teknikhandboken.se/
• Tekniska systemlösningar för att undvika övertemperaturer för lågenergiflerbostadshus i

stadsmiljö, lågan rapport november 2012 Christian Johansson Berth Olsson
• Temperatur inomhus, Socialstyrelsen, (SOSFS 2005:15)
• Träguiden.se
• Varför glas spricker, En publikation från Svensk Planglasförening, 2014
• Varför uppstår kondens? Elitfönster
• Övertemperatur i lågenergihus, examensarbete MAH Byggnadsingenjörsutbildning; Ahmad Okal

& Ella Kivioja

68