The words you are searching are inside this book. To get more targeted content, please make full-text search by clicking here.
Discover the best professional documents and content resources in AnyFlip Document Base.
Search
Published by azazu.coria, 2021-11-01 01:50:03

NOTA BAB 10

BIO BAB10 F4 PDF

BAB 10

PENGANGKUTAN DALABAMB M10ANUSIA DAN HAIWAN

PENGANGKUTAN DALAM
MANUSIA DAN HAIWAN

10.1 JENIS SISTEM PEREDARAN
KEPERLUAN SISTEM PENGANGKUTAN ORGANISMA
MULTISEL KOMPLEKS

Oksigen
Memerlukan bahan

keperluan sel
Nutrien

SEL

Menyingkirkan bahan Karbon
buangan sel dioksida
Bahan kumuh
bernitrogen

CIRI UNISEL MULTISEL

Memperoleh bahan Resapan Pengangkutan dalaman MULTISEL
keperluan Cth : Sistem peredaran UNISEL
darah
Menyingkirkan
bahan buangan

JLP/I Besar Kecil

Semakin besar saiz sesuatu objek, semakin kecil nisbah (JLP/I).
Semakin kecil saiz sesuatu objek, semakin besar nisbah (JLP/I)

Saiz Isipadu badan Isipadu badan lebih besar.
kecil Jarak persekitaran luar dari sel
terlalu jauh untuk pertukaran
secara langsung

Contoh Amoeba Haiwan
Paramesium Manusia
Euglena Tumbuhan

HUBUNGAN ANTARA SAIZ DENGAN NISBAH JUMLAH
PERMUKAAN PER ISIPADU

SAIZ ↑ = ↓



• Bilangan sel SAIZ ↓ = ↑
• JLP
• Isipadu
• JLP/I

SEMAKIN BESAR SAIZ, SEMAKIN SEMAKIN KECIL SAIZ, SEMAKIN
KECIL NISBAH JUMLAH BESAR NISBAH JUMLAH

PERMUKAAN PER ISIPADU (JLP/I) PERMUKAAN PER ISIPADU (JLP/I)

HUBUNGAN ANTARA SAIZ PERMUKAAN DENGAN
NISBAH JUMLAH PERMUKAAN PER ISIPADU

Andaikan kubus kecil mewakili organisma unisel manakala kubus besar mewakili
organisma multisel kompleks. Mengapakah JLP/I bagi organisma unisel lebih tinggi
daripada organisma multisel kompleks?

JLP/I bagi organisma unisel lebih besar kerana sememangnya saiz organisma unisel seperti Ameoba,

Paramecium dan lain-lain lebih kecil daripada organisma multisel kompleks seperti manusia.

Nisbah jumlah luas permukaan per isi padu (JLP/I) yang semakin besar akan mempercepatkan proses respirasi,
perkumuhan dan kehilangan haba daripada badan organisma.

JLP/I bagi organisma multisel lebih kecil kerana sememangnya saiz organisma multisel seperti

manusia lebih besar daripada organisma unisel

Organisma yang mempunyai JLP/I yang kecil mengatasi masalah respirasi dan perkumuhan dengan
mempunyai sistem pengangkutan yang khusus dan cekap.

JENIS-JENIS SISTEM PEREDARAN DALAM ORGANISMA MULTISEL

SISTEM PEREDARAN SISTEM PEREDARAN
TERBUKA TERTUTUP

Hemolimfa mengalir rongga badan Darah sentiasa terkandung dalam salur
(hemoselom) & membasahi sel-sel darah tertutup yang berterusan ke
Hemolimfa : Cecair bernutrien
menyerupai darah dalam seluruh badan
invertebrata : serangga & moluska Pertukaran bahan keperluan
sel(oksigen & nutrien) merentasi :

Dinding kapilari darah

Serangga : Belalang, Lebah, Lipas Ikan, Amfibia, Manusia

SISTEM PEREDARAN SISTEM PEREDARAN
TERBUKA TERTUTUP

SISTEM PEREDARAN SERANGGA

SATU ATAU LEBIH JANTUNG hemoselom

Mengepam hemolimfa melalui salur darah

JANTUNG MENGECUT

Hemolimfa mengalir keluar dari jantung salur darah hemoselom

DI HEMOSELOM : PERTUKARAN BAHAN ANTARA HEMOLIMFA DAN SEL BADAN BERLAKU SECARA
RESAPAN

JANTUNG MENGENDUR

Hemolimfa mengalir semula ke jantung melalui liang seni : Ostium



SISTEM PEREDARAN IKAN

JANTUNG IKAN MEMPUNYAI 2 RUANG

Satu atrium Satu ventrikel

DARAH DIPAM MENINGGALKAN VENTRIKEL KAPILARI INSANG

Pertukaran gas berlaku

KAPILARI INSANG

Mengalirkan darah beroksigen Kapilari Sistemik



SISTEM PEREDARAN IKAN

KAPILARI SISTEMIK

Oksigen meresap ke Karbon dioksida meresap dari tisu ke
dalam tisu dalam kapilari

DARAH TERDEOKSIGEN KEMBALI KE ATRIUM JANTUNG
MELALUI VENA

SISTEM PEREDARAN TUNGGAL

Darah mengalir satu hala

SISTEM PEREDARAN AMFIBIA

JANTUNG AMFIBIA MEMPUNYAI 3 RUANG

Dua atrium Satu ventrikel

SISTEM PEREDARAN GANDA DUA – darah mengalir dalam 2 peredaran

1)Peredaran Pulmokutaneus Mengangkut darah ke peparu & kulit dan
Pertukaran gas berlaku

SISTEM PEREDARAN GANDA DUA – darah mengalir dalam 2 peredaraan

2)Peredaran Sistemik Mengangkut darah beroksigen ke tisu badan &
Mengembalikan darah terdeoksigen ke atrium kanan
melalui vena

SISTEM PEREDARAN GANDA DUA TIDAK LENGKAP
( darah terdeoO₂ BERCAMPUR dengan darah berO₂)



SISTEM PEREDARAN AMFIBIA

DARAH TERDEOKSIGEN : Dari badan ke atrium kanan jantung

DARAH BEROKSIGEN : Dari peparu & kulit ke atrium kiri jantung

DARAH DARI KEDUA-DUA ATRIUM MASUK KE VENTRIKEL

Sedikit pencampuran darah Darah berO₂ banyak di kiri Darah terdeO₂ banyak di
berO₂ dan darah terdeO₂ ventrikel kanan ventrikel

VENTRIKEL MENGEPAM DARAH MELALUI

Peredaran Pulmokutaneus Peredaran Sistemik

SISTEM PEREDARAN MANUSIA

JANTUNG MANUSIA TERDIRI DARIPADA 4 RUANG

Dua atrium Dua ventrikel

SISTEM PEREDARAN GANDA DUA – Darah mengalir menerusi jantung sebanyak
2 kali dalam satu kitar peredaran yang lengkap

SISTEM PEREDARAN GANDA DUA LENGKAP – 2 Peredaran darah yang berbeza

dimana darah terdeoksigen dan dan darah beroksigen TIDAK BERCAMPUR

SISTEM
PEREDARAN

DARAH
MANUSIA

SISTEM PEREDARAN MANUSIA

PEREDARAN PULMONARI

Darah terdeO₂ diangkut dari jantung Pertukaran gas Darah berO₂ dari peparu ke jantung

ke peparu melalui arteri pulmonari melalui vena pulmonari ke atrium kiri
dan ke ventrikel kiri
DARI JANTUNG KE PEPARU
DARI PEPARU KE JANTUNG SEMULA

PEREDARAN SISTEMIK

Darah berO₂ dipam dari Pertukaran gas Darah terdeO₂ kembali
jantung ke semua tisu
badan melalui aorta jantung melalui vena kava ke
atrium kanan

DARI JANTUNG KE SELURUH BADAN DARI SELURUH BADAN KE JANTUNG SEMULA

PERSAMAAN ANTARA SISTEM PEREDARAN DALAM
ORGANISMA MULTISEL

SISTEM Semua multisel ada
PEREDARAN Mempunyai jantung mengepam
darah atau jantung mengepam
PERSAMAAN
hemolimfa (serangga)

Mengangkut nutrien dan
bahan buangan

JANTUNG Pengaliran
MEMPUNYAI darah sehala

INJAP

PERBEZAAN ANTARA SISTEM PEREDARAN DALAM ORGANISMA MULTISEL

ORGANISMA SERANGGA IKAN AMFIBIA MANUSIA PEREDARAN PEREDARAN
TUNGGAL GANDA DUA

JENIS SISTEM Terbuka Tertutup Darah mengalir Darah mengalir
dalam salur darah dalam salur darah
PEREDARAN DARAH Tunggal Ganda Dua melalui jantung melalui jantung

BILANGAN - Dua ruang Tiga ruang 4 ruang sebanyak 1 kali sebanyak 2 kali
PEREDARAN 1 atrium 2 atrium 2 atrium
1 ventrikel 1 ventrikel 2 ventrikel dalam satu dalam satu
BILANGAN RUANG Banyak peredaran lengkap peredaran lengkap
JANTUNG segmen
ruang PEREDARAN PEREDARAN
GANDA DUA GANDA DUA
PENGASINGAN - - Tidak Lengkap TIDAK LENGKAP LENGKAP
DARAH lengkap
BEROKSIGEN (Darah beroksigen (Darah beroksigen
DENGAN DARAH
TERDEOKSIGEN bercampur tidak bercampur

dengan darah dengan darah
terdeoksigen di terdeoksigen
ventrikel) dalam ventrikel)

10.2 SISTEM PEREDARAN MANUSIA
3 KOMPONEN UTAMA

1) DARAH

Tisu penghubung Terdiri : plasma, sel darah Medium pengangkutan
& platlet

Pam berotot 2) JANTUNG
Mengedarkan darah ke seluruh tisu
badan

3) SALUR DARAH

Terdiri daripada arteri, kapilari & vena Mengangkut darah ke seluruh tisu badan
yang dihubungkan kepada jantung

DARAH SALUR DARAH :
JANTUNG • ARTERI (membawa
SALUR DARAH
darah keluar dari

jantung)
• KAPILARI
• VENA( membawa

darah kembali ke

jantung)

1) DARAH SEL
DARAH
PLATLET SEL DARAH SEL DARAH MERAH
PUTIH MERAH
PLATLET
SALUR
DARAH

SEL
DARAH
PUTIH

PLASMA

2) JANTUNG

3) SALUR DARAH

Kapilari
Darah

STRUKTUR JANTUNG

Sebesar satu genggaman JANTUNG Ruang dipisahkan oleh
tangan dinding berotot Septum
Terletak antara peparu dalam
rongga toraks

4 RUANG JANTUNG

Atrium kiri Atrium kanan Ventrikel kiri Ventrikel kanan

RUANG JANTUNG

Atrium : Menerima darah kembali ke jantung Ventrikel : Mengepam darah keluar dari
jantung



ATRIUM VENTRIKEL
menerima darah mengepam darah keluar

ke jantung dari jantung

STRUKTUR JANTUNG

Dinding lebih tebal VENTRIKEL
Mengecut lebih kuat daripada atrium

Otot lebih tebal VENTRIKEL KIRI Mengepam darah ke seluruh
Menjana tekanan lebih besar badan melalui aorta

VENTRIKEL KANAN : Mengepam darah ke peparu

SALUR DARAH DI JANTUNG

Arteri koronari : Mengangkut darah Vena koronari : Mengangkut darah
beroksigen untuk tisu jantung terdeoksigen



FUNGSI BAHAGIAN JANTUNG MANUSIA

AORTA • Arteri darah utama
• Mengangkut darah beroksigen dari jantung ke seluruh badan

VENA KAVA • Vena utama
• Mengangkut darah terdeoksigen kembali kejantung

ARTERI PULMONARI • Mengangkut darah terdeoksigen
• Dari jantung ke peparu

VENA PULMONARI • Mengangkut darah beroksigen
• Dari peparu ke jantung

SEPTUM • Memisahkan bahagian jantung kiri dan kanan
• Memastikan darah beroksigen tidak bercampur

dengan darah beroksigen

DARI JANTUNG KE SELURUH DARI JANTUNG KE SELURUH BADAN
BADAN
AORTA
VENA KAVA (DARAH BEROKSIGEN)
(DARAH TERDEOKSIGEN)
ARTERI PULMONARI
DARI SELURUH BADAN KE (DARAH TERDEOKSIGEN)
JANTUNG
DARI JANTUNG KE
ARTERI PEPARU

MEMBAWA DARAH DARI PEPARU KE
KELUAR DARI JANTUNG
JANTUNG
VENA PULMONARI
VENA (DARAH BEROKSIGEN)

MEMBAWA DARAH JAAORTNA TUNG
MASUK KE
JANTUNG VENA KAVA

FUNGSI BAHAGIAN JANTUNG MANUSIA

INJAP • Di pangkal arteri pulmonari
SABIT • Di pangkal aorta
• Memastikan darah tidak kembali ke ventrikel semasa

ventrikel mengendur

INJAP • Terletak diantara atrium kanan dan ventrikel kanan
TRIKUSPID • Terdiri daripada 3 cuping
• Memastikan darah tidak mengalir semula ke atrium

kanan

INJAP • Teletak diantara atrium kiri dan ventrikel kiri
BIKUSPID • Terdiri daripada 2 cuping
• Memastikan darah tidak mengalir semula ke atrium kiri

KANAN VENA KAVA AORTA KIRI
(VENA UTAMA) (ARTERI UTAMA)

ARTERI PULMONARI

INJAP SABIT VENA PULMONARI
(dipangkal aorta)
INJAP SABIT (dipangkal ATRIUM KIRI
arteri pulmonari)
INJAP BIKUSPID
ATRIUM KANAN (2 cuping)

INJAP TRIKUSPID VENTRIKEL KIRI
(3 cuping) (OTOT LEBIH TEBAL)
SEPTUM
VENTRIKEL KANAN

MEKANISME PENGALIRAN DARAH

Darah Vena Atrium Injap
terdeoksigen Kava kanan trikuspid

Peparu Arteri Injap sabit Ventrikel
(pertukaran pulmonari kanan

gas)

MEKANISME PENGALIRAN DARAH

Darah Vena Atrium Injap
beroksigen Pulmonari kiri bikuspid

Seluruh Aorta Injap Ventrikel
badan sabit kiri
(kecuali
peparu)



KOMPOSISI DARAH MANUSIA

55% (PLASMA) 45%
(KOMPONEN SEL)
Medium
pengangkutan dalam Sel darah
merah/eritrosit
badan Sel darah putih/

leukosit

Platlet

PLASMA PLATLET
DARAH (55%)
SEL DARAH
55 % PUTIH

KOMPONEN SEL 45 % (LEUKOSIT)
(45%) SEL DARAH
PROSES
PENGEMPARAN MERAH
(ERITROSIT)



KOMPONEN PLASMA DARAH DAN FUNGSI UTAMA SETIAP KOMPONEN

KOMPONEN FUNGSI UTAMA
AIR
• 90 %
PROTEIN PLASMA • Medium pengangkutan dan pelarut (gas respirasi, ion,

BAHAN TERLARUT hasil pencernaan & bahan perkumuhan)
• Nutrien – Glukosa
• Bahan buangan – Urea • Fibrinogen – Pembekuan darah
• Albumin – Mengawal tekanan osmosis darah
dan gas respirasi • Globulin – Sejenis antibodi dalam pertahanan badan

• Nutrien – tenaga, pertumbuhan & pengekalan kesihatan
• Bahan buangan – bahan toksik perlu disingkirkan

daripada badan
• Gas oksigen – respirasi sel

HORMON DAN ENZIM Hormon – Mengawal aktiviti fisiolagi dalam badan
Enzim – Proses metabolisme sel

KOMPONEN DARAH MANUSIA SEL
DARAH
55% 1. Air (90%) MERAH
<1% 2. Protein : Fibrinogen,
PLATLET
Albumin & Globulin
3. Bahan terlarut :

Nutrien & Bahan
buangan
4. Hormon & enzim SALUR

DARAH

Platlet

Leukosit (Sel darah SEL
putih) DARAH
PUTIH

45% Eritrosit (Sel darah PLASMA
merah)

CIRI SEL DARAH MERAH

Membran plasma yang kenyal

BERBENTUK CAKERA DWICEKUNG

JLP/I besar Pertukaran gas respirasi lebih cekap

TIADA NUKLEUS PADA PERINGKAT MATANG
Lebih banyak hemoglobin dapat dimuatkan

DIHASILKAN DALAM SUMSUM TULANG

Di sternum Di tulang rusuk

Hidup dalam tempoh 120 hari. Dimusnahkan di hati atau limpa (fagositosis)

PENGHASILAN SEL DARAH MERAH

SUMSUM TULANG

SEL DARAH
MERAH

SUMSUM SEL DARAH LIMFOSIT
TULANG PUTIH MONOSIT
EOSINOFIL
STERNUM BASOFIL
NEUTROFIL
TULANG
RUSUK PLATLET

BENTUK CAKERA DWICEKUNG

FUNGSI SEL DARAH MERAH

SETIAP ERITROSIT
Mengandungi hemoglobin (pigmen merah menyebabkan darah berwarna merah)

HEMOGLOBIN

Mengandungi kumpulan hem (mengandungi Berpadu dengan oksigen oksihemoglobin
atom ferum merupakan tapak) (tekanan separa oksigen tinggi)

OKSIHEMOBLOBIN

Membebaskan oksigen di tisu atau sel Apabila tekanan separa oksigen di sel
adalah rendah

POLIPEPTIDA MOLEKUL HEMOGLOBIN

KUMPULAN
HEM

ATOM OKSIGEN
FERUM BERPADU
SEBAGAI DENGAN
TAPAK FERUM

CIRI DAN FUNGSI PLATLET
CIRI PLATLET

Terhasil daripada serpihan atau cebisan sitoplasma sel yang berasal
daripada sumsum tulang

CIRI PLATLET

Tempoh hayat lebih kurang seminggu

FUNGSI

Terlibat dalam pembekuan darah

PENGHASILAN PLATLET

SUMSUM TULANG

SEL DARAH
MERAH

SUMSUM SEL DARAH LIMFOSIT
TULANG PUTIH MONOSIT
EOSINOFIL
STERNUM BASOFIL
NEUTROFIL
TULANG
RUSUK PLATLET

PLATLET TERLIBAT DALAM PEMBEKUAN DARAH

SEL DARAH DINDING PLATLET PEMBEKUAN
MERAH SALUR YANG FIBRIN
DARAH TERGUMPAL
PLATLET PECAH


Click to View FlipBook Version