The words you are searching are inside this book. To get more targeted content, please make full-text search by clicking here.
Discover the best professional documents and content resources in AnyFlip Document Base.
Search
Published by larserik.lundin, 2017-07-12 13:34:02

test6

test6

Balans i utrikes- och
säkerhetspolitiken - svårt
men nödvändigt - Europe

ebook author

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken -
svårt men nödvändigt - Europe

Under den senare halvan av åttiotalet var jag stationerad som svensk
diplomat i Bonn. Den tyske utrikesministern Hans Dietrich Genscher
dominerade totalt vår uppmärksamhet när det gällde tysk utrikes- och
säkerhetspolitik. Ett av hans viktigaste valspråk var att det gällde att föra en
balanserad politik. För att bedriva en bra östpolitik måste man ha en bra
västpolitik och vice versa.
Detta sätt att tänka strider naturligtvis ofta mot hur media arbetar.
Uppmärksamheten på en enda fråga för dagen är ofta den väg som
journalister måste välja.

På motsvarande sätt kan man observera att det även i utrikespolitiken
verkar löna sig att satsa på en pro lfråga, det må vara att hantera
nanskrisen, migrationen, verka för mänskliga rättigheter eller bättre
försvar eller motverka terrorism.

Ibland kan politiska ledare också ha svårt att samtidigt uppmärksamma en
rad olika politiska mål. Detta är särskilt tydligt i krissituationer.

På tjänstemannanivå är det i olika organisatoriska kulturer naturligtvis
mycket vanligt att man bildar en åsiktsgemenskap med likasinnade och
diskuterar aktuella frågor utifrån ett visst gemensamt synsätt.

Att tillämpa ett balanserat sätt att se är ofta något som man måste lära sig
den hårda vägen. Misstag begås och vi blir kritiserade för att ha
underskattat en viss typ av problem.

Ibland är det också uppenbart att för att göra något e ektivt från mitt
synsätt krävs en förståelse för andras mål. Om de kan göra något för att
genomföra sina mål kan det ibland hjälpa mig. Om de kan ta mer hänsyn
till hur jag arbetar kan det ibland underlätta måluppfyllelse också för deras
del.

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken - svårt men nödvändigt - Europe

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken -
svårt men nödvändigt - Europe

När man diskuterar EU och säkerhetspolitiken under en längre period (och
i mitt fall är det under 20 års tid) märker man att pro lfrågorna avlöser
varandra. Politiska ledare kritiseras med viss regelbundenhet för att inte ha
tillräckligt uppmärksammat ett visst problem. Numera tillkommer i ökad
utsträckning undersökande journalistik som försöker förklara sådana
misstag i termer av inkompetens eller korruption.

För att ha ett balanserat synsätt behöver man emellertid en referensram
och kanske en strategi. En sådan kan man bara utveckla genom att lära sig
hur saker och ting fungerar från ett mer övergripande perspektiv. Till viss
del måste sådan kunskap tillägnas under universitetsstudier och tidigare.
Jag glömmer aldrig hur rektorn på Chalmers talade om för oss elever på
Hvitfeldtska läroverket i Göteborg att vi borde lära oss historia och språk
om vi tänkte söka till hans tekniska högskola. Resten kunde läras ut på
Chalmers. Även inom naturvetenskapen på universitetet i Göteborg ansåg
redan på slutet av 60-talet framträdande professorer att ett
tvärvetenskapligt synsätt var mycket viktigt. Sedan behövdes det givetvis
personalutbildning. Och politiker lär väl sig ofta genom att delta i
utredningsarbete. Men någon form av grund för ett tvärvetenskapligt
tänkande behövs redan i skolan.

Debatten om en allomfattande ansats i säkerhetspolitiken, eller som
den heter på engelska “a comprehensive approach” är ganska tröttande
efter ett tag för många. Det är ansträngande att tänka på ett allomfattande
s ä t t under en längre tid. Förr eller senare känner man behovet att
koncentrera sig på det som måste göras just nu. Det måste nnas en gräns
för alla samordningsmöten. Men återigen är det fråga om balans.

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken - svårt men nödvändigt - Europe

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken -
svårt men nödvändigt - Europe

I min bok om “EU and Security” från 2015 försöker jag, som bilden visar,
anlägga ett balanserat synsätt på Europa och säkerheten. Det nns till
exempel olika organisatoriska kulturer som alla kräver politisk
uppmärksamhet och tillräckliga personalresurser.

Det behövs till att börja med ett geografiskt perspektiv. Det måste vara
balanserat på alla nivåer för att ta hänsyn till hela spektrat av problem som
uppstår från lokal till global nivå. En tidig insikt under 90-talet efter det
kalla kriget var t.ex. behovet att tänka gränsöverskridande. Och den
nuvarande diskussionen om utrikespolitiken domineras i rätt hög grad av
insikten att utrikespolitiken är en funktion av inrikespolitiken. Utrikespolitik
och säkerhetspolitik kan inte enbart diskuteras med sikte på situationen
utanför landets gränser.

Vi behöver ett tematiskt perspektiv där vi kan se hur olika aspekter på
säkerhet och utveckling måste ta hänsyn till rättsstatens principer inklusive
mänskliga rättigheter. Dessa synsätt måste hela tiden vägas av mot
varandra. Behovet av ett balanserat tematiskt sätt att se innefattar också
kon iktcykeln som oftast är huvudperspektivet i försvarspolitiken, När vi
sedan diskuterar ödessäkerhet närmar vi oss de betraktelsesätt som
tillämpas av en rad andra företrädare för säkerhetspolitiken, det må gälla
handel, energi, cyber, miljö eller hälsa. Alla dessa aspekter kräver
uppmärksamhet och faktiskt: expertis. Men samtidigt räcker det inte med
inomvetenskaplig kunskap. Det måste också nnas de som knyter ihop och
balanserar de olika perspektiven.

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken - svårt men nödvändigt - Europe

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken -
svårt men nödvändigt - Europe

Vi behöver ett multilateralt perspektiv på alla nivåer från att arbeta
tillsammans på fältet till att samverka inom ramen för internationella
organisationer. Här gäller det att tänka mindre egoistiskt och mindre i
termer av marknadsandelar. Den engelska termen “visibility” är viktig men
får inte överskugga behovet av ett synsätt som innebär att internationella
organisationer måste hjälpa varandra. I de esta fall kan de i alla händelser
endast katalysera framsteg: den lokala befolkningen måste för det mesta
göra 90-99 procent av arbetet. Att FN behöver stöd av EU för att fungera
mer effektivt är en sanning inte bara när det gäller klimatfrågorna.

Vi behöver för det fjärde ett övergripande krishanteringsperspektiv som
går längre än vad som görs inom ramen för totalförsvaret (som 11
september 2001 illustrerar). Detta är en del av bakgrunden till behovet av
en nationell säkerhetsstrategi. Min erfarenhet är att militära ledare i många
länder ofta konstaterar att deras insatser omintetgjorts genom bristande
civil uppföljning (Libyen). En övergripande krishantering måste fungera inte
bara på svensk utan också på europeisk och global nivå. (Ett europeiskt
9/11, en global pandemi). Alla geografiska, tematiska, multilaterala experter
behövs i verkliga krissituationer hjälp av experter på krishantering –
återigen detta är något som många fått lära sig den hårda vägen – alltför
sent.

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken - svårt men nödvändigt - Europe

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken -
svårt men nödvändigt - Europe

Den enkla men trista sanningen är nog att nansministrar efter 2008 fått
igenom besparingar när det gäller personal på alla nivåer som inte på
något sätt står i proportion till de ekonomiska resurser som denna
personal är satt att hantera på ett e ektivt sätt. Miljarder spenderas t ex i
biståndsmedel utan att föregås av ordentlig planering. Jag tänker med
bedrövelse på den kollega som var satt att hantera ett stort antal projekt
för att främja mänskliga rättigheter i tredje länder. Av de professionella
biståndsadministratörerna ck han höra att det gällde ha så stora och få
projekt som möjligt för att de skulle kunna genomföras. Men det hade
mycket lite att göra med hans verklighet: MR-projekt kräver mycken
eftertanke – före och storskalighet är ofta inte ett sätt att e ektivt
katalysera framsteg på ett område där kvalitet ofta är mycket viktigare än
kvantitet.

Balans i utrikes- och säkerhetspolitiken - svårt men nödvändigt - Europe


Click to View FlipBook Version