Svensk-ryska kontakter, Åsas o Anki Ws referat, 7 mars 2017.doc

Svenska kontakter med ryssar –
hur ska vi förbättra samarbetet

Referat från seminarium på ABF, Stockholm 7 mars 2017 av
Åsa Murray (Galina Timtjenko) och Anki Wetterhall

Seminariet syftade till att finna vägar för att förbättra samarbetet mellan
svenska och ryska civilorganisationer. Det finns problem som de NGO-lagar
som införts i Ryssland under president Putin samt försämrat ekonomiskt stöd i
Sverige till samarbete med ryska civilsamhället. Men det finns också
möjligheter vilket visats inom kultur, forskning, miljö, journalistik, turism och
folk-till-folk kontakter.
Till seminariet hade följande personer inbjudits: Galina Timtjenko,
chefredaktör för ryskspråkiga nättidningen Meduza i Riga, tidigare i många år
chef för den Moskvabaserade nättidningen Lenta.nu, Lars Ingelstam, professor
emeritus, Tim Andersson, ordförande i Sverigedelen av
journalistorganisationen Barents Press samt Siri Sandquist från Lajvverkstaden
i Västerås.
Samtalsledare var Olof Kleberg från OSSE-nätverket. Arrangörer av seminariet
var OSSE-nätverket, ABF, Stockholm, Östgruppen, Olof Palme International
Center, Sällskapet för studier av Ryssland, Öst och Centraleuropa samt
Centralasien, Forum Eurasien, SILC samt Internationella Kvinnoförbundet för
Fred och Frihet. Trots snövädret kom över 90 intresserade till seminariet.

1

Seminariet var fullsatt. I talarstolen här Tim Andersson, Barents Press

Galina Timtjenko

Galina Timtjenko, chefredaktör för den ryskspråkiga nättidskriften Meduza i
Riga och tidigare chef för den Moskvabaserade nättidningen Lenta.ru fick efter
en introduktion av seminariet av Olof Kleberg möjlighet att berätta om den
politiska situationen i Ryssland. Hon började med att presentera tidningen
Meduza som är ett nyhets- och debattorgan som funnits i två år. Nu har man
nått upp till 5,5 miljoner läsare per månad, 70 procent av dem finns i Ryssland.

När Krimkriget bröt ut 2014 fick fria medier i Ryssland ännu svårare att verka.
Galina Timtjenko avskedades som chef för Lenta.ru som hon länge varit chef
för. Orsaken var, menade hon, rapporteringen från Euromajdan i Ukraina och
annekteringen av Krim. Av Lentas journalister sa 74 upp sig i protest.

Hon flyttade då till Riga och startade Meduza med ett tjugotal av sina förra
medarbetare från Moskva.

Nu råder varken krig eller fred i Ryssland, menade Galina . Efter
Krimannekteringen var trycket hårt mot oberoende journalister och
människorättsförsvarare. Några fredsdemonstrationer har hållits och aktivister
har satts i fängelse. Åklagare har kallat dem för ”terrorister” även om ”brottet”
bara har varit att skriva en kritisk artikel. Även att samla in pengar till något
angeläget socialt ändamål kallas för ”politisk aktivitet”.

Situationen har nu förändrats med blandade signaler. På något sätt har
repressionen lättat något, men samtidigt kan man knappast arbeta ideellt alls.
Något som kan vara bra för er att veta som vill få kontakt med ryska
organisationer, påpekade hon. Det är nog lättare att få kontakt med enskilda
personer än med organisationer.

Som exempel på civilsamhällets svårigheter nämnde hon konflikten i den ryska
PENklubben. Ledningen uteslöt journalisten Sergej Parchomenko sedan han
kritiserat PEN för att inte engagera sig för den ukrainska regissören Oleg
Sentsov som dömts till ett tjugoårigt fängelsestraff i Ryssland för terroristbrott.
Ett antal PEN-medlemmar, bland annat nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj,
har begärt utträde ur organisationen.

Som ett andra, mer positivt exempel tog hon upp den oppositionelle advokaten 2
Aleksej Navalnyjs granskningar av korruptionen bland de politiska ledarna.
Dessa granskningar sprider han som videofilmer på Youtube och via andra

Galina Timtjenko beskrev svårigheterna för oberoende grupperingar

kanaler. Just nu har han sänt ut en video, som redan setts av många, en timma
lång, om premiärminister Medvedevs stora innehav av egendomar. De är enligt
Navalnyj värda 70 miljarder rubel, ca 7 miljarder dollar.

Ryssland befinner sig i ett läge av inlärd hjälplöshet och apati, menade Galina
Timtjenko. Inget är svart och vitt längre. Alla organisationer som vill fortsätta
att existera måste ha kontakt med den politiska ledningen. Det gäller numer
även kulturinstitutioner och kulturföreningar.

Ett exempel är något som kallades ”Open Library” i S:t Petersburg, ett bibliotek
där man hade möten med kända kulturpersonligheter och hade fri diskussion.
Men så småningom hittade polisen dit och förbjöd verksamheten. Det
självständiga Europauniversitetet i staden, ledande ryskt universitet inom
samhällsvetenskaper och humaniora, hotas av stängning.

Men vi i Ryssland behöver kulturutbyte och skolutbyte, underströk Galina.
Även samarbete inom hälsovården borde vara möjligt. Just nu är en
sjukhusreform på gång som avser att skapa jättesjukhus och ta bort nära vård i
bostadsområdena.

3

Efter hennes inlägg kritiserades hon av en upprörd Putinanhängare som
anklagade henne för ensidig svartmålning. Andra i publiken tog upp
möjligheten att utveckla samarbete inom kultur och utbildning.

Lars Ingelstam

Lars Ingelstam presenterade sin rapport Grannlaga - kontakter med ryssar och i
Ryssland. Relationen med Ryssland är en av Sveriges största säkerhetspolitiska
frågor. Trots det har, enligt Ingelstam, diskussionen hittills endast fokuserat på
hur Sverige kan förstärka sin militära kapacitet. Ingelstam har därför genomfört
en studie om svenska kontakter med ryssar och Ryssland.

Det är en faktaspäckad och informativ utredning som visar hur en mångsidig
satsning på avspänningsåtgärder mellan Sverige och Ryssland kan se ut. Den
pekar på en mängd olika kontaktfält som kan förskjuta tonvikten i svensk
säkerhetspolitik från den alltmer ökande satsningen på militära insatser till en
säkerhetspolitik som bygger på bredare insatser förankrade i en mer långsiktigt
hållbar syn på mänsklig säkerhet. Ingelstam började med att betona att denna
utredning inte hade någon uppdragsgivare eller finansiering. Syftet är att ge en
bredare syn på förtroendeskapande och förebyggande säkerhetspolitiska
åtgärder, skapa goda grannrelationer i allmänhet, motverka fördomar och
kulturell isolering. Några informanter till utredningen berör frågan om
regimförändring men varken dess eller utredningen har detta som uttalat syfte.

Bakgrunden till denna utredning var att det säkerhetspolitiska läget försämrats,
särskilt sedan 2014, att säkerhetspolitiken borde tolkas bredare, inte bara
geopolitiskt och militärt samt att Sveriges och svenskars inställning till
Ryssland är mer kritisk och avvaktande än ryssarnas inställning till Sverige..

I rapporten tar Ingelstam upp de kontakter och samarbeten som redan finns
mellan Sverige och Ryssland inom olika områden och som redovisas nedan.

Miljö

Inom miljöområdet finns en hel del samarbeten som t ex HELCOM, ett
samarbetsprojekt inom Östersjöregionen med fokus på miljö, Östersjöstaternas
råd, CBSS, Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO. Förutom detta finns
kontakter inom forskning om miljö.

Det finns dock inte så många samarbetsprojekt mellan miljöorganisationer inom
det civila samhället. Det fanns flera under "biståndsperioden 1991-2007".

4

Högre utbildning/studentutbyte/forskning

Nu finns ca 800 svenska studenter som studerar ryska i Sverige. Försvarets
tolkskola har varit en viktig institution. Tidigare utbildade den många som
skulle kunna tolka krigsfångar. I Ryssland finns ca 600 studenter som studerar
svenska. Det är dock få svenskar som studerar i Ryssland. Ett hinder för
utländska studenter att studera i Sverige är den studieavgift som nu finns.
Handelshögskolan i Stockholm genomför utbildning i St Petersburg med
tonvikt på ledarskapsutbildning. Moscow School of Civic Education är ett annat
exempel på samarbete. Denna är till stor del en svenska skapelse.

Forskning om Ryssland bedrivs på Uppsala universitet vid Centrum för
Rysslandsstudier, Östekonomiska Institutet, SITE (Stockholm Institute of
Transition Economics) vid Stockholms Handelshögskola, Södertörns Högskola,
FOI, UI som bl a har Ryssland och Eurasiaprogram. Dessutom finns
organisationen Sällskapet för studier av Ryssland, Öst-och Centraleuropa samt
Centralasien. Övriga forskningssamarbeten som borde finnas, som finns men
som skulle kunna förbättras är t ex KVA, Kungl. Vetenskapsakademin och
IVA, Kungl. Ingenjörsakademin, Baltic Science Network, Baltic University
Programmes samt inom polarforskning.

Lars Ingelstam underströk att det finns många möjligheter att stärka 5
kontakterna med ryssar

Kultur

Ingelstam menar att inom detta område behöver mycket göras. Kulturutbytet
har påverkats relativt lite av den försvårade situationen i Ryssland. Sverige ger
inte mycket ekonomiskt bidrag. Visserligen finns kulturråd i Moskva och en
kulturansvarig i St Petersburg men deras arbete går mer ut på att främja svensk
kultur i Ryssland. Det borde finnas mycket att göra inom film, design, litteratur,
musik o s v. F.n. är projektmedlen för kulturutbyte mindre än 1 miljon och det
borde vara det tiodubbla. Rysk kultur i Sverige borde öka. Östersjöfestivalen
nämndes som ett återkommande evenemang med den ryske dirigenten Valerij
Gergiev som en viktig del. Ingelstam nämnde dock det tveksamma med
Gergievs roll som propagandist för Putin.

Myndighetskontakter

Det förekommer en hel del samarbeten mellan svenska och ryska myndigheter
som t ex kring budgetprocesser, domstolsverksamhet, gränssamarbeten som
tull, polis, kustbevakning och sjöräddning. Samarbete kring kärnsäkerhet är
ytterligare ett exempel.

Handel

Inom handel är det inte så mycket samarbete längre. Exporten till Ryssland har
minskat, främst beroende på minskad köpkraft men också på sanktionerna.
Svensk industri har gott rykte i Ryssland men många företag drar sig för att
investera i Ryssland p.g.a. krånglig byråkrati men också för den utbredda
korruptionen. Det finns dock handelskontakter genom handelsavdelningen på
svenska ambassaden i Moskva och Business Sweden.

Sociala sektorn

Det fanns en hel del kontakter inom denna sektor 1991 - 2007 men nu finns
endast några mindre projekt kvar. Ett som pågår och som Sverige stödjer är
Early Intervention Institute som arbetar med barn i svårigheter.

Svensk turism i Ryssland är begränsad och rysk turism i Sverige, som varit
omfattande, har minskat p.g.a. ekonomin.

Vänorter

Det finns 26 vänortsavtal med ryska städer men mycket få är nu aktiva.
Tidigare kunde svenska kommuner få bidrag från Sidas program Kommunala
Partnerskap men dessa försvann efter 2007. Det förbereds nu en nystart 2017
med försök till samarbeten mellan åtta svenska kommuner/regioner och ryska

6

motsvarigheter. Detta sker inom ramen för ICLD (Internationellt Centrum för
Lokal Demokrati) och omfattar miljö/energi/hållbarhet eller inkludering av
personer med funktionsnedsättning. Det ska dock endast pågå i 18 månader.
Från rysk sida är intresset stort.

Organisationer som har samarbeten med Ryssland

Civil Rights Defenders, Östgruppen, kyrkor, Palmecentret, SILC, Childhood.
Dessutom finns visst samarbete vad gäller adoptioner, idrott, miljö och schack.

Ingelstam menade att dessa utbyten är viktiga för utveckling inom demokrati
och mänskliga rättigheter, berikande ömsesidighet, motverkan mot att
fiendebilder byggs upp samt som en del av en bred säkerhetspolitik. F n ges 40
miljarder till militären plus 26 nya under fem år men ännu inga förstärkningar
till den civila sektorn.

------

I den efterföljande frågestunden fick Lena Jonson, f d kulturråd i Moskva,
frågan hur hon ser att kulturkontakter skulle kunna utvecklas. Hon menade at
det är svårt nu att göra det man vill p.g.a. myndigheterna i Ryssland.
Studentutbyte är viktigt. Lena Jonson menade dock att kanske det viktigaste just
nu är vad som kan göras i Sverige. Mycket borde göras för att väcka intresset
för Ryssland till exempel inom det kulturella området. Det kan t ex handla om
mer bevakning om rysk kultur i media. Fler ryssar bör bjudas in till olika
arrangemang. Detta kan i sin tur skapa intresse hos svenska aktörer att skapa
kontakter i Ryssland. Samverkan aktör-till-aktör kan ge goda konsekvenser.

Siri Sandquist

Som ett exempel på ett lyckat samarbete beskrev Siri Sandqvist från
Lajvverkstaden i Västerås arbetet med rollspel på ryska barnhem. Med stöd från
Svenska Institutet samarbetar Lajvverkstaden med en liknande grupp i Moskva
som arbetar med rollspel på barnhem över hela Ryssland. Siri Sandquist
underströk att båda parter hade ömsesidig nytta av samarbetet - vi är ut och vi
lär oss. Man har skrivit rollspel tillsammans. Det gäller att vara öppen men inte
försöka bryta varandras värderingar.

Tim Andersson

Barents Press är ett nätverk som funnits sedan 1995 och är ett regionalt 7
samarbete mellan norska, svenska, finska och ryska journalister. Från svensk
sida är det Norrbotten och Västerbotten som ingår. De fyra nätverken arbetar
ideellt, har ett kontinuerligt samarbete och fokuserar på journalistik. Barents

Press har en internationell styrelse med underföreningar. I Sverige har Barents
Press ca 60 medlemmar.

Huvudkontoret ligger i Murmansk och Barents Press driver en hel del
gemensamma projekt samt ordnar seminarier och studieresor. Syftet är att skapa
kontakter på såväl individuell som organisatorisk nivå för att främja samarbete
och intresse mellan länderna i Barentsområdet. Tim Andersson nämnde att det
förstås finns en del problem som t ex visumreglerna, bristande intresse för så
kallade mjuka frågor, hotbilden, språkproblem, risk för ryssar att bli betraktade
som utländska agenter mm.

-------------

I den efterföljande diskussionen framfördes bl a att Barents Press - idéen skulle
kunna föras vidare till andra områden t ex mellan journalister i andra delar.
Sverige kommer att bli ordförande i Barentsrådet från hösten 2017 och då borde
Sverige bli betydligt aktivare än tidigare. Ryska riksförbundet i Sverige har
olika evenemang som kan främja intresse för Ryssland och som inte är
beroende av ekonomiska bidrag. Varför inte ha ett utbyte mellan präster (med
tanke på den konservativa kvinnosynen inom ryska ortodoxa kyrkan).
Utbildning av ryska journalister i Kalmar, FOJO, nämndes också.

Samtalsledaren Olof Kleberg sammanfattade några av de förslag som kommit
upp under kvällen:

- Studieavgifter för utländska studenter bör avskaffas och forskningsutbytet bör
öka

- Visumregler bör lätta från såväl svensk som rysk sida
- Ökat kulturutbyte, inte minst med ett stort stipendieprogram och ökad kännedom

om rysk kultur i Sverige
- Ökat antal vänorter, gärna med inriktning på barn och ungdom
- Mer samarbete mellan journalister även i andra regioner än i Barents

Åsa Murray (Galina Timtjenko) och Anki Wetterhall

Foton: Tim Andersson

8