The words you are searching are inside this book. To get more targeted content, please make full-text search by clicking here.

POS Penjagaan Pesakit Dewasa dengan Kecelaruan Pertuturan Motor

Discover the best professional documents and content resources in AnyFlip Document Base.
Search
Published by designergroup.asi, 2023-09-18 00:59:31

POS Penjagaan Pesakit Dewasa dengan Kecelaruan Pertuturan Motor

POS Penjagaan Pesakit Dewasa dengan Kecelaruan Pertuturan Motor

PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 42 Lampiran 2 BORANG AKUAN KEBENARAN UNIT TERAPI PERTUTURAN-BAHASA HOSPITAL ______________________ Saya _________________________ No Kad Pengenalan _________________ **pesakit / penjaga/ ibubapa/ suami/ isteri/ anak kepada pesakit bernama ______________________ No Kad Pengenalan ______________________, dengan ini memahami perjanjian dan peraturan seperti di dalam lampiran. Saya bersetuju mengikut semua peraturan yang dinyatakan. Saya juga **bersetuju/ tidak bersetuju untuk membenarkan **gambar/ video/ audio sesi direkodkan untuk tujuan klinikal dan pendidikan. Saya tidak akan mengambil sebarang tindakan undang-undang ke atas penggunaan bahan tersebut. Ditandatangani oleh, ____________________________ Nama: No Kad Pengenalan: Tarikh: Tandatangan Saksi, Nama : No Kad Pengenalan: Tarikh: TIADA SAKSI Tandatangan Pemberi Penerangan, Nama : Jawatan : No Kad Pengenalan: Tarikh: Tandatangan Penterjemah (jika ada) Nama : No Kad Pengenalan: Tarikh: Bahasa yang digunakan :


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 43 Lampiran 2 PERJANJIAN DAN PERATURAN PERKHIDMATAN PEMULIHAN PERTUTURAN-BAHASA 1. Janji temu akan dibatalkan jika pesakit tiba lewat 30 minit dari masa janji temu dan tarikh baru akan diberikan. 2. Pesakit/ ibu bapa/ penjaga perlu menepati masa janji temu dan tiba sekurangkurangnya ____minit sebelum masa janji temu untuk melancarkan proses pendaftaran. 3. Surat rujukan hanya sah laku dalam tempoh enam (6) bulan dari tarikh surat dikeluarkan. 4. Pesakit perlu mendapatkan surat rujukan baru sekiranya gagal hadir janji temu dalam tempoh enam (6) bulan dari tarikh akhir atau tiga (3) kali berturut-turut. 5. Penjaga/ ibu bapa perlu menemani pesakit kanak-kanak atau pesakit dewasa yang memerlukan bantuan semasa sesi terapi dijalankan kecuali diminta untuk tidak berbuat demikian. 6. Penjaga/ ibu bapa dan pesakit perlu mematuhi peraturan di dalam bilik terapi. Peraturan adalah seperti berikut: a. Makanan tidak dibenarkan kecuali diminta untuk berbuat demikian (untuk kes-kes tertentu sahaja). b. Tidak dibenarkan untuk mengambil gambar atau membuat rakaman video/ audio. Telefon bimbit perlu diletakkan dalam mode senyap bagi mengelakkan sebarang gangguan sepanjang sesi terapi dijalankan. c. Penjaga/ ibu bapa perlu melibatkan diri secara aktif dalam aktiviti terapi yang dijalankan kecuali diminta untuk tidak berbuat demikian. 7. Pegawai berhak menukar tarikh janji temu atas sebab-sebab tertentu. 8. Pesakit/ penjaga perlu memaklumkan kepada pegawai/ staf klinik sekiranya tidak dapat hadir sesi terapi dan mendapatkan tarikh janji temu yang baru. 9. Pegawai boleh mempertimbangkan untuk menamatkan sesi terapi sekiranya pada masa yang sama pesakit didapati mendapatkan Perkhidmatan Pemulihan Pertuturan-Bahasa di tempat lain.


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 44 Lampiran 3 ADULT CASE HISTORY FORM SPEECH-LANGUAGE THERAPY UNIT HOSPITAL ……………………………………………… COMPLAINT : A. PATIENT’S BACKGROUND Sex: Male Female Race: Malay Chinese Indian Others_________ Marital status: Single Married Widowed Divorced Spouse / carer: …………………….. Occupation: Government Private Self employed Unemployed Education: PHD/Masters Degree Diploma/ STPM SPM PMR No qualification Language Preferance: Malay English Mandarin Tamil Others B. GENERAL MEDICAL HISTORY 1. Past medical history 2. Description of current problems Name : __________________________________________Date : _____________________ I.C No /Age : ______________________________________RN: ______________________ Language Used : _________________________________ Onset : Congenital Acquired


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 45 3. Confirming investigation including surgery done 4. Medication (s) 5. Family history of the same / related problem? 6. Other professional involvement 7. Hearing and vision status C. SOCIAL HISTORY Smoker: Yes No Alcohol: Yes No Expose to noise: Yes No Preferred Activities:____________________________________________________ D. OTHERS Administered by: ______________________________


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 46 Lampiran 4 BORANG PENILAIAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR (FREED, 2020)


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 47


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 48


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 49


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 50


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 51


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 52


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 53


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 54


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 55


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 56


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 57


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 58 Lampiran 5 PANDUAN KOMUNIKASI AUGMENTATIF DAN ALTERNATIF (AAC) PERKHIDMATAN PEMULIHAN PERTUTURAN-BAHASA Jenis-jenis AAC Contoh-contoh AAC 1. AAC tanpa bantuan (unaided) Bukan verbal a. Bahasa Isyarat Malaysia b. Bahasa Malaysia KodTangan c. Interpretasi gerakan badan d. Menunjuk(Pointing) e. Sistem pergerakan berbantu 2. AAC dengan bantuan (aided) AAC bantuan berteknologi rendah(peralatan yang tidak memerlukan program elektronik) a. Papan huruf (Alphabet boards) b. Buku/Carta komunikasi manual c. Picture Exchange Communication d. System (PECS) e. Picture Communication Symbols f. Sokongan visual (Visual support) g. Graphic organizer h. Jadual visual (Visual schedule) i. Adaptive paper j. Pictures/Photograph with orthography AAC bantuan berteknologi sederhana (peralatan yang menggunakan bateri) a. Electronic device from Attainment Company b. QuickTalker12 c. Little Step-by-Step Communicator d. iTalk2 e. GoTalk Pocket f. GoTalk One g. GoTalk Express 32 h. GoTalk 9+ i. GoTalk 4+ AAC bantuan berteknologi tinggi a. Speech generating device b. Computer system for AAC c. Electronic tablet (iPad, iPod, Kindle, d. Samsung tablet, etc) e. Portable word processor f. Text to speech g. Speech to text h. AAC device i. Device by PrentkeRomich Company j. Device by Tobii Technology k. Device by Lingraphica l. Device by Tactus Therapy


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 59 m. Device Saltillo Corporation n. Device by Dynavox o. Device by Forbes Rehab Services Inc p. Device by Luminaud Inc. q. Device by AbleNet r. Device by Adaptive switch Laboratories s. Device by BigKeysKeybowrds t. Device by IntelliTools u. Device by Invotek Inc v. Device by LC Technologies w. Device by ZYGO Industries x. Device by Origin Instruments y. Device by Applied Human Factors 3. Sensory Functions a. Functional gaze control abilities b. Auditory scanning techniques c. Supportive communicative partner assistant 4. Motor Functions a. Switches b. Automatic switch scanning JENIS-JENIS SIMBOL DALAM SISTEM AAC Pemilihan sistem simbol a. Transparent These symbols visually resemble their referents and are easily guessable (McClure & Rush, 2007). For example, a picture of a “cup” represents a “cup”. 1. Objects photos 2. Parts of the object 3. Colored photos 4. Black & White b. Translucent Additional information is needed for these types of symbols to be guessable (McClure & Rush, 2007). For example, a picture of a “cup” represents a “drink”. Cup for “drink” Toothbrush for “brushing” Food for “eat” c. Opaque The symbols do not visually resemble their referents, and are not obvious, but often abstract (McClure & Rush, 2007). For example, a picture of a “cup” represents a “snack”. Cup for “snack” Toothbrush for “toothache”


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 60 Lampiran 6 SENARAI SEMAK PEMATUHAN PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR PERKHIDMATAN PEMULIHAN PERTUTURAN-BAHASA I. PENILAIAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR BIL TINDAKAN MARKAH 1- dilaksana 0- X dilaksana CATATAN 1 Menerima pesakit yang telah mendaftar dan menyemak rekod pesakit 2 Mendapatkan akuan kebenaran pesakit/penjaga 3 Mengambil sejarah kes pesakit 4 Menjalankan penilaian 5 Menganalisis dan interpretasi hasil penilaian 6 Menentukan diagnosis 7 Memaklumkan hasil penilaian dan memberi konsultasi kepada pesakit/penjaga 8 Mengenalpasti keperluan rujukan/maklumbalas kepada profesional lain 9 Menilai keperluan, merancang matlamat dan pelan intervensi pesakit. 10 Merancang matlamat dan pelan intervensi pesakit 11 Menetapkan janji temu rawatan susulan untuk intervensi 12 Melengkapkan dokumentasi. JUMLAH MARKAH


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 61 II. INTERVENSI PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR BIL TINDAKAN MARKAH 1- dilaksana 0- X dilaksana CATATAN 1 Menerima pesakit, menyemak rekod pesakit dan mendapatkan status kemajuan pesakit dari pesakit/penjaga 2 Memaklum dan menerangkan matlamat intervensi kepada pesakit/penjaga 3 Menjalankan intervensi mengikut matlamat yang telah dirancang 4 Menilai pencapaian matlamat intervensi tercapai. 5 Memaklumkan hasil intervensi kepada pesakit/penjaga dan beri program latihan di rumah 6 Beri program latihan di rumah 7 Merekod hasil intervensi dan pencapaian pesakit 8 Menilai keperluan rujukan kepada profesional lain yang berkaitan 9 Memberi konsultasi kepada pesakit/penjaga. 10 Melakukan penilaian semula/ tambahan sekiranya perlu 11 Melengkapkan dokumentasi 12 Menamatkan rawatan JUMLAH MARKAH PERATUSAN PEMATUHAN: Markah Bahagian I + Markah Bahagian II X 100 = ………………………% 24 markah


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 62 Lampiran 7 BORANG PENGUMPULAN DATA PENGUKURAN KUALITI PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR PERKHIDMATAN PEMULIHAN PERTUTURAN-BAHASA KAWALAN DAN PENAMBAHBAIKAN KUALITI Skop : POS Penjagaan Pesakit Dewasa dengan Kecelaruan Pertuturan Motor Nama Hospital: Bulan / Tahun : Indikator : Pematuhan kepada Prosedur Operasi Standard (POS) Standard : 100% Numerator (N) Bilangan rekod pesakit dengan kecelaruan pertuturan motor yang dinilai 100% mematuhi Prosedur Operasi Standard (POS) Denominator (D) Jumlah rekod pesakit dengan kecelaruan pertuturan motor yang dinilai Bulan / Tahun Numerator (N) Denominator (D) Pencapaian Disediakan oleh: Ketua Unit


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 63 9. GLOSARI Glosari Penerangan Disartria Kecelaruan pertuturan neurogenik bercirikan keabnormalan kekuatan, kepantasan, jarak, keteguhan, ton, atau ketepatan pergerakan yang diperlukan dalam proses pernafasan, penghasilan suara, resonans, artikulasi atau prosodi” semasa menghasilkan pertuturan. Apraksia Pertuturan Gangguan pertuturan neurologi yang menunjukkan keupayaan yang lemah untuk merancang atau memprogramkan arahan sensorimotor yang diperlukan untuk mengarahkan pergerakan yang menghasilkan pertuturan normal secara fonetik dan prosodik. Perbezaan Diagnosis (Differential Diagnosis) Senarai kemungkinan keadaan atau penyakit yang boleh menyebabkan gejala kepada individu/pesakit. Ia berdasarkan fakta yang diperoleh daripada simptom, sejarah perubatan, keputusan asas makmal dan pemeriksaan fizikal. Artikulasi Merujuk kepada penghasilan bunyi. Penghasilan bunyi melibatkan koordinasi pergerakan bibir, lidah, gigi, lelangit (bahagian atas mulut) dan sistem pernafasan (paru-paru). Terdapat juga banyak saraf dan otot yang berbeza terlibat semasa penghasilan bunyi pertuturan. Prosodi Merujuk kepada variasi melodi, intonasi, jeda, tekanan, keamatan, dan kualiti vokal semasa menghasilkan pertuturan. Penggunaan kepelbagaian kenyaringan, kelantangan dan kepanjangan dalam menyampaikan emosi, penekanan maklumat bahasa (sbg. cth. maksud, jenis ayat, sempadan sintaktik); pertuturan yang semulajadi yang memberi kesan ke atas prosodi. Pertuturan Motor Pergerakan otot yang diperlukan untuk penghasilan pertuturan. Kefahaman/ kejelasan Sebutan (Speech Intelligibility) Ia adalah tahap di mana pendengar (yang dikenali / tidak dikenali) boleh memahami pertuturan seseorang; kebiasaannya merujuk kepada peratusan perkataan betul yang dikenalpasti oleh pendengar. Resonans Merujuk kepada kualiti suara yang terhasil daripada getaran bunyi dalam farinks (tekak), rongga mulut (mulut) dan rongga


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 64 hidung (hidung). Keseimbangan getaran bunyi di kawasan ini menentukan kualiti pertuturan dan suara. Groping Apabila mulut mencari kedudukan yang diperlukan untuk menghasilkan bunyi pertuturan. Fonasi Ia adalah penghasilan bunyi vokal dan pertuturan. Merujuk kepada pembukaan dan penutupan glotis yang cepat, berkala melalui pemisahan dan penetapan pita suara, yang disertai dengan nafas di bawah tekanan paru-paru, dengan membentuk sumber bunyi vokal. Komunikasi Berfungsi Merujuk kepada kemahiran asas komunikasi yang mana seseorang individu secara spontan dan bebas menyampaikan kehendak dan keperluannya serta bersosial dengan orang lain dengan lebih effektif.


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 65 10. RUJUKAN 1. Allison, K. M., Cordella, C., Iuzzini-Seigel, J., & Green, J. R. (2020). Differential diagnosis of apraxia of speech in children and adults: A scoping review. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 63(9), 2952– 2994. https://doi.org/10.1044/2020_JSLHR-20-00061 2. American Speech-Language-Hearing Association. (2016a). Code of ethics [Ethics]. Available from www.asha.org/policy/. 3. American Speech-Language-Hearing Association. (2016b). Scope of practice in speech-language pathology [Scope of practice]. www.asha.org/policy/ 4. American Speech-Language-Hearing Association. Dysarthria in Adults. [Clinical Topics] Available from https://www.asha.org/practice-portal/clinical-topics/dysarthria-in-adults/ 5. American Speech-Language-Hearing Association. Acquired Apraxia of Speech. [Clinical Topics]. Available from https://www.asha.org/practice-portal/clinicaltopics/acquired-apraxia-of-speech/#collapse_8 6. Austermann Hula, S. N., Robin, D. A., Maas, E., Ballard, K. J., & Schmidt, R. A. (2008). Effects of feedback frequency and timing on acquisition, retention, and transfer of speech skills in acquired apraxia of speech. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 51(5), 1088– 1113. https://doi.org/10.1044/1092-4388(2008/06-0042) 7. Ballard, K. J. (2001). Response generalization in apraxia of speech treatments: Taking another look. Journal of Communication Disorders, 34(1–2), 3– 20. https://doi.org/10.1016/S0021-9924(00)00038-1 8. Ballard, K. J., Tourville, J., & Robin, D. A. (2014). Behavioral, computational, and neuroimaging studies of acquired apraxia of speech. Frontiers in Human Neuroscience, 8, 1–9. https://doi.org/10.3389/fnhum.2014.00892 9. Bislick, L. P., McNeil, M., Spencer, K. A., Yorkston, K. M., & Kendall, D. L. (2017). The nature of error consistency in individuals with acquired apraxia of speech and aphasia. American Journal of Speech-Language Pathology, 26, 611–630. 10. Bose, A., Square, P. A., Schlosser, R., & van Lieshout, P. (2001). Effects of PROMPT therapy on speech motor function in a person with aphasia and apraxia of speech. Aphasiology, 15(8), 767- 785. https://doi.org/10.1080/02687040143000186


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 66 11. Brendel, B., & Ziegler, W. (2008). Effectiveness of metrical pacing in the treatment of apraxia of speech. Aphasiology, 22(1), 77– 102. https://doi.org/10.1080/02687030600965464 12. Clark, H. M., & Solomon, N. P. (2012). Muscle tone and the speech-language pathologist: Definitions, neurophysiology, assessment, and interventions. Perspectives on Swallowing and Swallowing Disorders (Dysphagia), 21, 9–14. 13. Darley, F. L., Aronson, A. E., & Brown, J. R. (1969b). Differential diagnostic patterns of dysarthria. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 12, 246–269. 14. Darley, F. L., Aronson, A. E., & Brown, J. R. (1975). Motor speech disorders. Philadelphia, PA: Saunders. 15. De Swart, B. J., Willemse, S. C., Maassen, B. A. M., & Horstink, M. W. I. M. (2003). Improvement of voicing in patients with Parkinson's disease by speech therapy. Neurology, 60, 498–500. 16. Duffy, J. R. (2013). Motor speech disorders: Substrates, differential diagnosis, and management. St. Louis, MO: Elsevier. 17. Duffy, J. R. (2019). Motor speech disorders: Substrates, differential diagnosis, and management (4 th Ed.). St. Louis, MO: Elsevier. 18. Duffy, J. R., Utianski, R. L., & Josephs, K. A. (2020). Primary progressive apraxia of speech: From recognition to diagnosis and care. Aphasiology. Advance online publication. https://doi.org/10.1080/02687038.2020.1787732 19. Dworkin, J. P., Abkarian, G. G., & Johns, D. F. (1988). Apraxia of speech: The effectiveness of a treatment regimen. Journal of Speech and Hearing Disorders, 53(3), 280–294. https://doi.org/10.1044/jshd.5303.280 20. Freed, D. B., Marshall, R. C., & Frazier, K. E. (1997). Long-term effectiveness of PROMPT treatment in a severely apractic-aphasic speaker. Aphasiology, 11 (4– 5), 365–372. 21. Freed, D.B.(2020). Motor Speech Disorders: Diagnosis and Treatment (3 rd Ed.). San Diego, Plural Publishing. 22. Guadagnoli, M. A., & Lee, T. D. (2004). Challenge point: A framework for conceptualizing the effects of various practice conditions in motor learning. Journal of Motor Behavior, 36(2), 212– 224. https://doi.org/10.3200/JMBR.36.2.212-224


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 67 23. Haley, K. L., Cunningham, K. T., Jacks, A., Richardson, J. D., Harmon, T., & Turkeltaub, P. E. (2020). Repeated word production is inconsistent in both aphasia and apraxia of speech. Aphasiology. Advance online publication. https://doi.org/10.1080/02687038.2020.1727837 24. Haley, K. L., Jacks, A., de Riesthal, M., Abou-Khalil, R., & Roth, H. L. (2012). Toward a quantitative basis for assessment and diagnosis of apraxia of speech. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 55(5), S1502– S1517. https://doi.org/10.1044/1092-4388(2012/11-0318) 25. Haley, K. L., Jacks, A., Richardson, J. D., & Wambaugh, J. L. (2017). Perceptually salient sound distortions and apraxia of speech: A performance continuum. American Journal of Speech-Language Pathology, 26(2S), 631– 640. https://doi.org/10.1044/2017_AJSLP-16-0103 26. Henry, M. L., Hubbard, H. I., Grasso, S. M., Mandelli, M. L., Wilson, S. M., Sathishkumar, M. T., Fridriksson, J., Daigle, W., Boxer, A. L., Miller, B. L., & GornoTempini, M. L. (2018). Retraining speech production and fluency in nonfluent/agrammatic primary progressive aphasia. Brain, 141(6), 1799– 1814. https://doi.org/10.1093/brain/awy101 27. Holland, A., Milman, L., Munoz, M., & Bays, G. (2002, June). Scripts in the management of aphasia [Paper presentation]. World Federation of Neurology Aphasia and Cognitive Disorders Section Meeting, Villefranche, France. 28. Howard, S., & Varley, R. (1995). III: EPG in therapy using electropalatography to treat severe acquired apraxia of speech. European Journal of Disorders of Communication, 30(2), 246–255. https://doi.org/10.3109/13682829509082535 29. Katz, W. F., Bharadwaj, S. V., & Carstens, B. (1999). Electromagnetic articulography treatment for an adult with Broca’s aphasia and apraxia of speech. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 42(6), 1355– 1366. https://doi.org/10.1044/jslhr.4206.1355 30. Katz, W. F., McNeil, M. R., & Garst, D. M. (2010). Treating apraxia of speech (AOS) with EMA-supplied visual augmented feedback. Aphasiology, 24(6–8), 826– 837. https://doi.org/10.1080/02687030903518176 31. Kent, R. D., Kent, J. F., & Rosenbek, J. C. (1987). Maximum performance tests of speech production. Journal of Speech and Hearing Disorders, 52, 367–387. 32. Kuehn, D. P. (1997). The development of a new technique for treating hypernasality. American Journal of Speech-Language Pathology, 6, 5–8.


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 68 33. Maas, E., Robin, D. A., Austermann Hula, S. N., Freedman, S. E., Wulf, G., Ballard, K. J., & Schmidt, R. A. (2008). Principles of motor learning in treatment of motor speech disorders. American Journal of Speech-Language Pathology, 17(3), 277– 298. https://doi.org/10.1044/1058-0360(2008/025) 34. Martin, V. C., Kubitz, K. R., & Maher, L. M. (2001). Melodic intonation therapy. Perspectives on Neurophysiology and Neurogenic Speech and Language Disorders, 11(3), 33–37. https://doi.org/10.1044/nnsld11.3.33 35. Mauszycki, S. C., & Wambaugh, J. L. (2008). The effects of rate control treatment on consonant production accuracy in mild apraxia of speech. Aphasiology, 22(7– 8), 906–920. https://doi.org/10.1080/02687030701800818 36. Mauszycki, S. C., & Wambaugh, J. L. (2011, May). Acquired apraxia of speech: A treatment overview. The ASHA Leader, 16(5), 16– 19. https://doi.org/10.1044/leader.FTR2.16052011.16 37. McNeil, M. R., Robin, D. A., & Schmidt, R. A. (2009). Apraxia of speech: Definition and differential diagnosis (2nd ed.). In M. R. McNeil (Ed.), Clinical management of sensorimotor speech disorders (pp. 249–268). Thieme. 38. Odell, K. H. (2002). Considerations in target selection in apraxia of speech treatment. Seminars in Speech and Language, 23(4), 309– 324. https://doi.org/10.1055/s-2002-35803 39. Ramig, L. O., Bonitati, C., Lemke, J., & Horii, Y. (1994). Voice treatment for patients with Parkinson disease: Development of an approach and preliminary efficacy data. Journal of Medical Speech-Language Pathology, 2, 191–209. 40. Rosenbek, J., Lemme, M., Ahern, M., Harris, N., & Wertz, T. (1973). A treatment for apraxia of speech in adults. Journal of Speech and Hearing Disorders, 38(4), 462–472. https://doi.org/10.1044/jshd.3804.462 41. Schor, A., Aichert, I., & Ziegler, W. (2012). A motor learning perspective on phonetic syllable kinships: How training effects transfer from learned to new syllables in severe apraxia of speech. Aphasiology, 26(7), 880– 894. https://doi.org/10.1080/02687038.2012.660458 42. Simpson, M. B., & Clark, A. R. (1989). Clinical management of apractic mutism. In P. Square-Storer (Ed.), Acquired apraxia of speech in aphasic adults (pp. 241– 266). Taylor & Francis. 43. Sparks, R., & Holland, A. (1976). Method: Melodic intonation therapy for aphasia. Journal of Speech and Hearing Disorders, 41(3), 287– 297. https://doi.org/10.1044/jshd.4103.287


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 69 44. Sparks, R., Helm, N., & Albert, M. (1974). Aphasia rehabilitation resulting from melodic intonation therapy. Cortex, 10(4), 303– 316. https://doi.org/10.1016/S0010-9452(74)80024-9 45. van der Merwe, A. (2011). A speech motor learning approach to treating apraxia of speech: Rationale and effects of intervention with an adult with acquired apraxia of speech. Aphasiology, 25(10), 1174– 1206. https://doi.org/10.1080/02687038.2011.582246 46. Wambaugh, J. L., & Mauszycki, S. C. (2010). Sound production treatment: Application with severe apraxia of speech. Aphasiology, 24(6–8), 814– 825. https://psycnet.apa.org/doi/10.1080/02687030903422494 47. Wambaugh, J. L., Kalinyak-Fliszar, M. M., West, J. E., & Doyle, P. J. (1998). Effects of treatment for sound errors in apraxia of speech and aphasia. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 41(4), 725– 743. https://doi.org/10.1044/jslhr.4104.725 48. Wambaugh, J. L., Nessler, C., Wright, S., & Mauszycki, S. (2014). Sound production treatment: Effects of blocked and random practice. American Journal of Speech-Language Pathology, 23(2), 225– 245. https://doi.org/10.1044/2014_AJSLP-13-0072 49. Wambaugh, J. L., Nessler, C., Wright, S., Mauszycki, S., & DeLong, C. (2016). Sound production treatment for acquired apraxia of speech: Effects of blocked and random practice on multisyllabic word production. International Journal of SpeechLanguage Pathology, 18(5), 450– 464. https://doi.org/10.3109/17549507.2015.1101161 50. Wertz, R. T., LaPointe, L. L., & Rosenbek, J. C. (1984). Apraxia of speech in adults: The disorder and its management. Grune & Stratton. 51. Wulf, G., & Lewthwaite, R. (2016). Optimizing performance through intrinsic motivation and attention for learning: The OPTIMAL theory of motor learning. Psychonomic Bulletin & Review, 23(5), 1382– 1414. https://doi.org/10.3758/s13423-015-0999-9 52. Yorkston, K. M., Beukelman, D. R., Strand, E., & Hakel, M. (2010). Management of motor speech disorders in children and adults. Austin, TX: Pro-Ed. 53. Youmans, G., Youmans, S. R., & Hancock, A. B. (2011). Script training treatment for adults with apraxia of speech. American Journal of Speech-Language Pathology, 20(1), 23–37. https://doi.org/10.1044/1058-0360(2010/09-0085)


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 70 54. Ziegler, W., Aichert, I., & Staiger, A. (2010). Syllable- and rhythm-based approaches in the treatment of apraxia of speech. Perspectives on Neurophysiology and Neurogenic Speech and Language Disorders, 20(3), 59– 66. https://doi.org/10.1044/nnsld20.3.59 55. Zumbansen, A., Peretz, I., & Hébert, S. (2014). Melodic intonation therapy: Back to basics for future research. Frontiers in Neurology, 5, 1– 11. https://doi.org/10.3389/fneur.2014.00007


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 71 JAWATANKUASA INDUK PEMBENTUKAN PROSEDUR OPERASI STANDARD BAHAGIAN SAINS KESIHATAN BERSEKUTU KEMENTERIAN KESIHATAN MALAYSIA Penasihat : PUAN FARINA BINTI ZULKERNAIN Pengarah Bahagian Sains Kesihatan Bersekutu Kementerian Kesihatan Malaysia Pengerusi : TUAN HAJI MUSTAFAH BIN MD NOR Timbalan Pengarah Kanan Bahagian Sains Kesihatan Bersekutu Kementerian Kesihatan Malaysia Timbalan Pengerusi : TUAN HAJI ROSLAN BIN ABDUL AZIZ Timbalan Pengarah Bahagian Sains Kesihatan Bersekutu Kementerian Kesihatan Malaysia Setiausaha 1 : ENCIK MUTHURAMAN A/L SELLATHURAI PATHAR Ketua Penolong Pengarah Kanan Bahagian Sains Kesihatan Bersekutu Kementerian Kesihatan Malaysia Setiausaha 2 : PUAN NORHIDAYAH BINTI MUSA Ketua Penolong Pengarah Bahagian Sains Kesihatan Bersekutu Kementerian Kesihatan Malaysia Fasilitator : PUAN NOOR ZAHIRAH BINTI HUSAIN Ketua Fasilitator Pegawai Optometri Hospital Kuala Lumpur : PUAN FARAH WAHIDA BINTI HASHIM Pegawai Optometri Hospital Selayang : PUAN SITI SURIANI BINTI CHE HUSSIN Pegawai Pemulihan Perubatan (Audiologi) Hospital Kuala Lumpur : PUAN ROZILA BINTI SUMARDI Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) Hospital Sungai Buloh


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 72 JAWATANKUASA TEKNIKAL PROSEDUR OPERASI STANDARD PERKHIDMATAN PEMULIHAN PERTUTURAN-BAHASA Pengerusi : PUAN WAHIDA BINTI MOHD ABDUL WAHAB Ketua Profesion Perkhidmatan Pemulihan Pertuturan-Bahasa Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) U52 Hospital Kuala Lumpur Kementerian Kesihatan Malaysia Ahli-Ahli : ENCIK MOHD FAZMI BIN FATELOL Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) U44 Hospital Teluk Intan Kementerian Kesihatan Malaysia PUAN NORAZIZAH BINTI KADIL Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) U44 Hospital Sultanah Nora Ismail, Batu Pahat, Johor Kementerian Kesihatan Malaysia PUAN ROZILA BINTI SUMARDI Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) U44 Hospital Sungai Buloh Kementerian Kesihatan Malaysia PUAN ANIDA BINTI YUSUP Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) U44 Hospital Sultan Abdul Halim, Sungai Petani, Kedah Kementerian Kesihatan Malaysia PUAN ERNIE HELIZA BINTI YUSOF Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) U44 Hospital Tuanku Ja’afar, Seremban, Negeri Sembilan Kementerian Kesihatan Malaysia


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 73 JAWATANKUASA KERJA PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR Ketua : ENCIK MOHD AZMARUL BIN A AZIZ Pensyarah & Terapis Pertuturan-Bahasa Pusat Pengajian Sains Kesihatan Universiti Sains Malaysia Ahli-ahli : PUAN ANALIZA ANIS BINTI AB AZIZ Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) U44 Hospital Putrajaya Kementerian Kesihatan Malaysia ASSIST. PROF. DR. RAHAYU BINTI MUSTAFFA KAMAL Pensyarah Kanan Kuliyyah Sains Kesihatan Bersekutu Universiti Islam Antarabangsa


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 74 Sekalung Penghargaan • Semua Pegawai Pemulihan Perubatan (Pertuturan) yang bertugas di bawah fasiliti Kementerian Kesihatan Malaysia. • Kepada setiap individu atau organisasi yang telah memberikansumbangan secara langsung atau tidak langsung dalammenjayakan penghasilan prosedur operasi standard ini.


PROSEDUR OPERASI STANDARD PENJAGAAN PESAKIT DEWASA DENGAN KECELARUAN PERTUTURAN MOTOR 75


Click to View FlipBook Version