The words you are searching are inside this book. To get more targeted content, please make full-text search by clicking here.
Discover the best professional documents and content resources in AnyFlip Document Base.
Search
Published by azazu.coria, 2021-11-01 00:53:26

NOTA BAB 6

BIO BAB6 F4 PDF

BAB 6
PEMBAHAGIAN SEL

6.1 PEMBAHAGIAN SEL

SEL BADAN SENTIASA TUMBUH, MEMBAHAGI DAN MATI

Sel mati perlu diganti Sel badan menghasilkan sel baharu melalui
proses pembahagian sel

PEMBAHAGIAN SEL MELIBATKAN 2 PERINGKAT
Kariokinesis : Pembahagian nukleus Sitokinesis : Pembahagian sitoplasma

SEL BADAN ORGANISMA DIBAHAGI KEPADA

Sel soma Sel pembiakan/Gamet

KARIOKINESIS
SITOKINESIS

SEL ORGANISMA

SEL SOMA CIRI SEL GAMET

Sel badan selain sel gamet DEFINISI Sel pembiakan
Cth : kulit, otak, saraf, Cth : sperma dan ovum
darah, otot dan lain-lain

Proses mitosis SEL Proses meiosis
TERHASIL
MELALUI

KROMOSOM DIPLOID BILANGAN KROMOSOM HAPLOID
KOROMOSOM Sel dengan satu kromosom
Sel mempunyai pasangan
(tiada pasangan)
kromosom
Setiap sel mengandungi :
Setiap sel mengandungi : • 1 set kromosom (n)
• 2 set kromosom (2n) • Dalam sel gamet manusia,
• Dalam sel soma manusia,
n = 23
2n = 46

• SETIAP MANUSIA ADA 23 PASANG KROMOSOM ATAU 46 JUMLAHNYA

SEL SOMA – KROMOSOM DIPLOID

DIBESARKAN DIBESARKAN

KULIT SEL EPITELIUM NUKLEUS DALAM SATU SEL

DI SUSUN

KROMOSOM DI DALAM NUKLEUS KROMOSOM DIPLOID (2n = 46)

SEL GAMET – KROMOSOM HAPLOID

DIBESARKAN

DIBESARKAN SEL OVUM NUKLEUS DALAM SATU SEL
OVARI

DI SUSUN

KROMOSOM DI DALAM NUKLEUS KROMOSOM HAPLOID ( n = 23)



KROMOSOM HAPLOID (SEL GAMET) DAN
DIPLOID (SEL SOMA)

DALAM SEL DIPLOD, SATU SET KROMOSOM BERASAL DARIPADA

Induk jantan (kromosom paternal) Induk betina (kromosom maternal)

KEDUA-DUA KROMOSOM PATERNAL DAN KROMOSOM MATERNAL
MEMPUNYAI CIRI STRUKTUR YANG SERUPA

Pasangan kromosom disebut “kromosom homolog”

KROMATIN
Kromosom yang menyerupai bebenang halus yang panjang

KROMOSOM
HOMOLOG

SAMA SAIZ
SAMA BENTUK

KROMOSOM WARNA MATA
HOMOLOG 1 kromosom dari paternal
1 kromosom dari maternal
MEMBAWA
INFORMASI RAMBUT
1 kromosom dari paternal
YANG 1 kromosom dari maternal
SAMA ATAU
GEN YANG

SAMA

KROMOSOM KROMOSOM KROMATID
HOMOLOG BUKAN HOMOLOG KEMBAR

KROMOSOM HISTON

KROMATIN NUKLEOSOM
(bebenang (DNA + Histon)
halus panjang)
DNA

PEMBENTUKAN KROMOSOM

sel diploid sel diploid
2n = 46 2n = 46

sel diploid
2n = 46

sel haploid sel diploid
n = 23 2n = 46

sel haploid
n = 23

6.2 KITAR SEL DAN MITOSIS

KITAR SEL Untuk menghasilkan 2 sel
anak
Turutan kejadian melibatkan penggandaan
DNA serta pembahagian sel

KITAR SEL TERDIRI DARIPADA

Interfasa (penggandaan DNA) Fasa M(pembahagian sel)

Interfasa terdiri daripada fasa

G₁ (sel membesar) S (replikasi DNA) G₂ (sel terus membesar &

bersedia untuk Fasa M)

KITAR INTERFASA
SEL
M phase

FASA M

INTERFASA

Sel membesar FASA G₁

Komponen sel seperti mitokondria & jalinan
endoplasma dihasilkan

PROTEIN UNTK KEGUNAAN KITAR SEL
Disintesis pada ketika ini

NUKLEUS KELIHATAN BESAR
Kromosom adalah dalam bentuk kromatin

INTERFASA

Sintesis DNA FASA S
berlaku
DNA dalam nukleus menjalani replikasi

SETIAP KROMOSOM MENGGANDA MENJADI DUA KROMATID SEIRAS
Dikenali sebagai ‘Kromatid kembar’

KEDUA-DUA KROMATID

Salinan molekul DNA yang sama Berpaut pada sentromer

FASA S – SALINAN MOLEKUL DNA SAMA

REPLIKASI SENTROMER
DNA

KROMATID KEMBAR

INTERFASA

FASA G₂

Sel terus membesar Sel kekal aktif secara metabolik

SEL MENGUMPUL TENAGA

Membuat persiapan terakhir untuk Memasuki peringkat
pembahagian sel seterusnya

SELEPAS PERINGKAT INTERFASA
Sel akan memasuki fasa M



FASA M

FASA M TERDIRI DARIPADA

Mitosis Sitokinesis

MITOSIS MELIBATKAN 4 FASA

Profasa Metafasa Anafasa Telofasa

DEFINISI MITOSIS
Proses pembahagian nukleus sel induk menjadi dua nukleus

SETIAP NUKLEUS MENGANDUNGI BILANGAN KROMOSOM DAN KANDUNGAN
GENETIK SAMA DENGAN NUKLEUS INDUK

FASA M SITOKINESIS
MITOSIS

FASA M

INTERFASA SITOKINESIS

INTERFASA PROFASA METAFASA ANAFASA TELOFASA 2 SEL ANAK
TERHASIL

PROFASA

Kromatin mula memendek DI DALAM NUKLEUS Dapat dilihat di bawah
dan menebal bagi mikroskop cahaya
Membentuk
struktur kromosom

KROMOSOM KELIHATAN TERDIRI DARIPADA 2 BEBENANG SEIRAS

Disebut ‘kromatid kembar’ Kedua-dua kromatid terikat di sentromer

Nukleolus turut MEMBRAN NUKLEUS TERURAI Gentian gelendong
menghilang mula terbentuk
Sentriol berpindah ke
kutub bertentangan

PROFASA

MEMBRAN PLASMA

GENTIAN GELENDONG TERBENTUK

SENTRIOL BERGERAK KE
KUTUB BERTENTANGAN
SITOSOL
SENTROMER MENGIKAT
KROMATID KEMBAR
NUKLEOLUS MULA
MENGHILANG
KROMATID KEMBAR

MEMBRAN NUKELUS TERURAI

METAFASA

Sentriol berada di kutub sel yang bertentangan
Gentian gelendong menetapkan kromosom pada
satah khatulistiwa
Kromosom tersusun dalam satu barisan di satah khatulistiwa

Metafasa berakhir apabila sentromer mula membahagi

METAFASA

SATAH KHATULISTIWA

GENTIAN GELENDONG
MENETAPKAN KROMOSOM
DI SATAH KHATULISTIWA

SENTRIOL BERADA DI KUTUB
SEL BERTENTANGAN

SENTROMER
SITOSOL
MEMBRAN PLASMA

ANAFASA

SENTROMER MEMBAHAGI DUA
Kromatid kembar berpisah

GENTIAN GELENDONG MEMENDEK DAN MENGECUT
Kromatid kembar tertarik ke kutub sel yang bertentangan

ANAFASA BERAKHIR
Apabila kromatid sampai ke kutub sel

GENTIAN ANAFASA
GELENDONG
MEMENDEK, KROMATID KEMBAR TERPISAH DI SENTROMER DAN
MENGECUT TERTARIK KE KUTUB SEL

MEMBRAN PLASMA BELAHAN PENCERUTAN SITOSOL

TELOFASA

Kromatid sampai di Dikenali sebagai Di Setiap
kutub bertentangan kromosom anak kutub sel

Nukleolus Kromosom berbentuk Mempunyai satu
terbentuk bebenang halus kromatin set kromosom

semula semula lengkap & seiras

Gentian Membran Diikuti oleh
gelendong nukleus baharu sitokinesis
menghilang
terbentuk

GENTIAN GELENDONG TELOFASA KROMOSOM ANAK
MENGHILANG (DALAM BENTUK
NUKLEOLUS TERBENTUK SEMULA KROMATIN HALUS
SEMULA)

MEMBRAN NUKLEUS BELAHAN SENTROMER
BAHARU TERBENTUK PENCERUTAN

ANAFASA

TELOFASA
PROFASA

METAFASA

MITOSIS DALAM HAIWAN

Sentrosom Gentian gelendong Sentriol di Kutub sel Kromatid
Kembar
Berpisah

Nukleus Kromatin Satah
menebal Khatulistiwa
INTERFASA dikenali
Kromatid
kembar

PROFASA

MITOSIS DALAM TUMBUHAN

INTERFASA PROFASA METAFASA ANAFASA TELOFASA

INTERFASA PROFASA METAFASA

ANAFASA TELOFASA SITOKINESIS

FASA M
i)Mitosis
ii) sitokinesis

PERBEZAAN MITOSIS DAN SITOKINESIS ANTARA
SEL HAIWAN DENGAN SEL TUMBUHAN

SEL TUMBUHAN TIDAK MEMPUNYAI SENTRIOL

Namun begitu, masih berupaya membentuk Semasa mitosis
gentian gelendong

Pembahagian sitoplasma SITOKINESIS

Selepas nukleus terbentuk pada akhir
telofasa

SITOKINESIS
Berbeza antara sel haiwan dan sel tumbuhan

SITOKINESIS DALAM SEL HAIWAN

Bermula apabila Di bahagian Diantara dua
membran tengah sel nukleus
plasma
mencerut

Terputus Menyebabkan Mikrofilamen di
menjadi dua sel sel mencerut tempat

anak pencerutan
mengecut



SITOKINESIS DALAM SEL TUMBUHAN

Bermula apabila Bercantum Plat sel dikelilingi
vesikel yang membentuk plat sel di membran plasma dan
dibentuk bahagian tengah sel bahan dinding sel baharu

Akhir sitokinesis, Plat sel berkembang ke arah luar Terbentuk di
gentian selulosa sehingga bercantum dengan ruang antara
dihasilkan oleh sel membran plasma
plat sel

Untuk menguatkan Dua sel anak Setiap sel anak
dinding sel baharu terbentuk adalah diploid

PERKEMBANGAN KEPERLUAN MITOSIS
EMBRIO DAN
PERTUMBUHAN • Mitosis memastikan :
ORGANISMA • Pertambahan sel yang pesat dapat

CICAK berlaku

KECEDERAAN PADA • Melalui mitosis :
MANUSIA • Penjanaan semula untuk menghasilkan

HIDRA ekor baharu sekiranya ekor terputus

• Mitosis menghasilkan :
• Sel baharu dan menggantikan sel-sel mati

atau rosak

• Mitosis membantu :
• Menghasilkan individu baharu melalui

pembentukan tunas

APLIKASI MITOSIS DALAM BIDANG PERUBATAN
DAN PERTANIAN

BIDANG • Teknik pengkulturan tisu tumbuhan digunakan
PERTANIAN
• Dapat menghasilkan anak-anak pokok melalui
pengkulturan sel-sel induknya

• Tanpa proses persenyawaan

TERAPI SEL • Menggunakan sel stem daripada sumsum tulang
STEM • Merawat rawan yang rosak

TEKNIK • Menggunakan sel stem daripada haiwan

PENGKULTURAN • Kemudian dikultur di dalam makmal untuk
menghasilkan daging

KEPERLUAN MITOSIS

6.3 MEIOSIS

Berlaku dalam testis (jantan/lelaki dan
ovari (betina/perempuan))

Proses MEIOSIS Berlaku dalam
pembahagian sel organ pembiakan

Menghasilkan gamet yang mempunyai bilangan kromosom
separuh (haploid) daripada bilangan kromosom sel induknya

(diploid)

KEPERLUAN MEIOSIS

MEIOSIS MEMBENTUK GAMET MELALUI PROSES
Gametogenesis

MEIOSIS MEMASTIKAN BILANGAN KROMOSOM DIPLOID SENTIASA KEKAL

Semasa pembiakan seks Dikekalkan dari satu generasi ke satu
generasi

MEIOSIS MENGHASILKAN VARIASI GENETIK
Dalam spesies yang sama

MEIOSIS DIBAHAGIKAN KEPADA 2 PERINGKAT
PEMBAHAGIAN SEL

MEIOSIS І

Profasa І Metafasa І Anafasa І Telofasa І

Profasa ІІ MEIOSIS ІІ Telofasa ІІ

Metafasa ІІ Anafasa ІІ



MEIOSIS I MEIOSIS II

PROFASA І

KROMATIN MEMENDEK DAN MENEBAL
Membentuk kromosom yang jelas kelihatan

KROMOSOM HOMOLOG BERPASANGAN (SINAPSIS) MEMBENTUK

Bivalen atau Tetrad iaitu 4 kromatid bagi kromosom homolog

PROSES PINDAH SILANG

Pertukaran bahan genetik antara Menghasilkan kombinasi gen
kromatid bukan seiras berlaku baharu pada kromosom

PROFASA І

KIASMA
Tempat di mana kromatid bersilang

PADA AKHIR PROFASA І
Membran nukleus dan nukleolus mula menghilang

PADA AKHIR PROFASA І

Kedua-dua sentriol bergerak ke Gentian gelendong terbentuk
kutub sel bertentangan antara sentriol

PROFASA I - MEIOSIS

MEMBRAN NUKLEUS DAN NUKLEOLUS GENTIAN GELENDONG TERBENTUK
MULA MENGHULANG ANTARA SENTRIOL

KROMATID BUKAN SEIRAS

SENTROMER

KIASMA ( TEMPAT DIMANA
KROMATID BERSILANG DAN
PINDAH SILANG BERLAKU)

membentuk KROMATID SEIRAS/KROMATID
KEMBAR
SINAPSIS
(KROMOSOM HOMOLOG BERPASANGAN) BIVALEN/TETRAD ( EMPAT
KROMATID BAGI KROMOSOM
HOMOLOG)


Click to View FlipBook Version