BAB 6
PEMBAHAGIAN SEL
6.1 PEMBAHAGIAN SEL
SEL BADAN SENTIASA TUMBUH, MEMBAHAGI DAN MATI
Sel mati perlu diganti Sel badan menghasilkan sel baharu melalui
proses pembahagian sel
PEMBAHAGIAN SEL MELIBATKAN 2 PERINGKAT
Kariokinesis : Pembahagian nukleus Sitokinesis : Pembahagian sitoplasma
SEL BADAN ORGANISMA DIBAHAGI KEPADA
Sel soma Sel pembiakan/Gamet
KARIOKINESIS
SITOKINESIS
SEL ORGANISMA
SEL SOMA CIRI SEL GAMET
Sel badan selain sel gamet DEFINISI Sel pembiakan
Cth : kulit, otak, saraf, Cth : sperma dan ovum
darah, otot dan lain-lain
Proses mitosis SEL Proses meiosis
TERHASIL
MELALUI
KROMOSOM DIPLOID BILANGAN KROMOSOM HAPLOID
KOROMOSOM Sel dengan satu kromosom
Sel mempunyai pasangan
(tiada pasangan)
kromosom
Setiap sel mengandungi :
Setiap sel mengandungi : • 1 set kromosom (n)
• 2 set kromosom (2n) • Dalam sel gamet manusia,
• Dalam sel soma manusia,
n = 23
2n = 46
• SETIAP MANUSIA ADA 23 PASANG KROMOSOM ATAU 46 JUMLAHNYA
SEL SOMA – KROMOSOM DIPLOID
DIBESARKAN DIBESARKAN
KULIT SEL EPITELIUM NUKLEUS DALAM SATU SEL
DI SUSUN
KROMOSOM DI DALAM NUKLEUS KROMOSOM DIPLOID (2n = 46)
SEL GAMET – KROMOSOM HAPLOID
DIBESARKAN
DIBESARKAN SEL OVUM NUKLEUS DALAM SATU SEL
OVARI
DI SUSUN
KROMOSOM DI DALAM NUKLEUS KROMOSOM HAPLOID ( n = 23)
KROMOSOM HAPLOID (SEL GAMET) DAN
DIPLOID (SEL SOMA)
DALAM SEL DIPLOD, SATU SET KROMOSOM BERASAL DARIPADA
Induk jantan (kromosom paternal) Induk betina (kromosom maternal)
KEDUA-DUA KROMOSOM PATERNAL DAN KROMOSOM MATERNAL
MEMPUNYAI CIRI STRUKTUR YANG SERUPA
Pasangan kromosom disebut “kromosom homolog”
KROMATIN
Kromosom yang menyerupai bebenang halus yang panjang
KROMOSOM
HOMOLOG
SAMA SAIZ
SAMA BENTUK
KROMOSOM WARNA MATA
HOMOLOG 1 kromosom dari paternal
1 kromosom dari maternal
MEMBAWA
INFORMASI RAMBUT
1 kromosom dari paternal
YANG 1 kromosom dari maternal
SAMA ATAU
GEN YANG
SAMA
KROMOSOM KROMOSOM KROMATID
HOMOLOG BUKAN HOMOLOG KEMBAR
KROMOSOM HISTON
KROMATIN NUKLEOSOM
(bebenang (DNA + Histon)
halus panjang)
DNA
PEMBENTUKAN KROMOSOM
sel diploid sel diploid
2n = 46 2n = 46
sel diploid
2n = 46
sel haploid sel diploid
n = 23 2n = 46
sel haploid
n = 23
6.2 KITAR SEL DAN MITOSIS
KITAR SEL Untuk menghasilkan 2 sel
anak
Turutan kejadian melibatkan penggandaan
DNA serta pembahagian sel
KITAR SEL TERDIRI DARIPADA
Interfasa (penggandaan DNA) Fasa M(pembahagian sel)
Interfasa terdiri daripada fasa
G₁ (sel membesar) S (replikasi DNA) G₂ (sel terus membesar &
bersedia untuk Fasa M)
KITAR INTERFASA
SEL
M phase
FASA M
INTERFASA
Sel membesar FASA G₁
Komponen sel seperti mitokondria & jalinan
endoplasma dihasilkan
PROTEIN UNTK KEGUNAAN KITAR SEL
Disintesis pada ketika ini
NUKLEUS KELIHATAN BESAR
Kromosom adalah dalam bentuk kromatin
INTERFASA
Sintesis DNA FASA S
berlaku
DNA dalam nukleus menjalani replikasi
SETIAP KROMOSOM MENGGANDA MENJADI DUA KROMATID SEIRAS
Dikenali sebagai ‘Kromatid kembar’
KEDUA-DUA KROMATID
Salinan molekul DNA yang sama Berpaut pada sentromer
FASA S – SALINAN MOLEKUL DNA SAMA
REPLIKASI SENTROMER
DNA
KROMATID KEMBAR
INTERFASA
FASA G₂
Sel terus membesar Sel kekal aktif secara metabolik
SEL MENGUMPUL TENAGA
Membuat persiapan terakhir untuk Memasuki peringkat
pembahagian sel seterusnya
SELEPAS PERINGKAT INTERFASA
Sel akan memasuki fasa M
FASA M
FASA M TERDIRI DARIPADA
Mitosis Sitokinesis
MITOSIS MELIBATKAN 4 FASA
Profasa Metafasa Anafasa Telofasa
DEFINISI MITOSIS
Proses pembahagian nukleus sel induk menjadi dua nukleus
SETIAP NUKLEUS MENGANDUNGI BILANGAN KROMOSOM DAN KANDUNGAN
GENETIK SAMA DENGAN NUKLEUS INDUK
FASA M SITOKINESIS
MITOSIS
FASA M
INTERFASA SITOKINESIS
INTERFASA PROFASA METAFASA ANAFASA TELOFASA 2 SEL ANAK
TERHASIL
PROFASA
Kromatin mula memendek DI DALAM NUKLEUS Dapat dilihat di bawah
dan menebal bagi mikroskop cahaya
Membentuk
struktur kromosom
KROMOSOM KELIHATAN TERDIRI DARIPADA 2 BEBENANG SEIRAS
Disebut ‘kromatid kembar’ Kedua-dua kromatid terikat di sentromer
Nukleolus turut MEMBRAN NUKLEUS TERURAI Gentian gelendong
menghilang mula terbentuk
Sentriol berpindah ke
kutub bertentangan
PROFASA
MEMBRAN PLASMA
GENTIAN GELENDONG TERBENTUK
SENTRIOL BERGERAK KE
KUTUB BERTENTANGAN
SITOSOL
SENTROMER MENGIKAT
KROMATID KEMBAR
NUKLEOLUS MULA
MENGHILANG
KROMATID KEMBAR
MEMBRAN NUKELUS TERURAI
METAFASA
Sentriol berada di kutub sel yang bertentangan
Gentian gelendong menetapkan kromosom pada
satah khatulistiwa
Kromosom tersusun dalam satu barisan di satah khatulistiwa
Metafasa berakhir apabila sentromer mula membahagi
METAFASA
SATAH KHATULISTIWA
GENTIAN GELENDONG
MENETAPKAN KROMOSOM
DI SATAH KHATULISTIWA
SENTRIOL BERADA DI KUTUB
SEL BERTENTANGAN
SENTROMER
SITOSOL
MEMBRAN PLASMA
ANAFASA
SENTROMER MEMBAHAGI DUA
Kromatid kembar berpisah
GENTIAN GELENDONG MEMENDEK DAN MENGECUT
Kromatid kembar tertarik ke kutub sel yang bertentangan
ANAFASA BERAKHIR
Apabila kromatid sampai ke kutub sel
GENTIAN ANAFASA
GELENDONG
MEMENDEK, KROMATID KEMBAR TERPISAH DI SENTROMER DAN
MENGECUT TERTARIK KE KUTUB SEL
MEMBRAN PLASMA BELAHAN PENCERUTAN SITOSOL
TELOFASA
Kromatid sampai di Dikenali sebagai Di Setiap
kutub bertentangan kromosom anak kutub sel
Nukleolus Kromosom berbentuk Mempunyai satu
terbentuk bebenang halus kromatin set kromosom
semula semula lengkap & seiras
Gentian Membran Diikuti oleh
gelendong nukleus baharu sitokinesis
menghilang
terbentuk
GENTIAN GELENDONG TELOFASA KROMOSOM ANAK
MENGHILANG (DALAM BENTUK
NUKLEOLUS TERBENTUK SEMULA KROMATIN HALUS
SEMULA)
MEMBRAN NUKLEUS BELAHAN SENTROMER
BAHARU TERBENTUK PENCERUTAN
ANAFASA
TELOFASA
PROFASA
METAFASA
MITOSIS DALAM HAIWAN
Sentrosom Gentian gelendong Sentriol di Kutub sel Kromatid
Kembar
Berpisah
Nukleus Kromatin Satah
menebal Khatulistiwa
INTERFASA dikenali
Kromatid
kembar
PROFASA
MITOSIS DALAM TUMBUHAN
INTERFASA PROFASA METAFASA ANAFASA TELOFASA
INTERFASA PROFASA METAFASA
ANAFASA TELOFASA SITOKINESIS
FASA M
i)Mitosis
ii) sitokinesis
PERBEZAAN MITOSIS DAN SITOKINESIS ANTARA
SEL HAIWAN DENGAN SEL TUMBUHAN
SEL TUMBUHAN TIDAK MEMPUNYAI SENTRIOL
Namun begitu, masih berupaya membentuk Semasa mitosis
gentian gelendong
Pembahagian sitoplasma SITOKINESIS
Selepas nukleus terbentuk pada akhir
telofasa
SITOKINESIS
Berbeza antara sel haiwan dan sel tumbuhan
SITOKINESIS DALAM SEL HAIWAN
Bermula apabila Di bahagian Diantara dua
membran tengah sel nukleus
plasma
mencerut
Terputus Menyebabkan Mikrofilamen di
menjadi dua sel sel mencerut tempat
anak pencerutan
mengecut
SITOKINESIS DALAM SEL TUMBUHAN
Bermula apabila Bercantum Plat sel dikelilingi
vesikel yang membentuk plat sel di membran plasma dan
dibentuk bahagian tengah sel bahan dinding sel baharu
Akhir sitokinesis, Plat sel berkembang ke arah luar Terbentuk di
gentian selulosa sehingga bercantum dengan ruang antara
dihasilkan oleh sel membran plasma
plat sel
Untuk menguatkan Dua sel anak Setiap sel anak
dinding sel baharu terbentuk adalah diploid
PERKEMBANGAN KEPERLUAN MITOSIS
EMBRIO DAN
PERTUMBUHAN • Mitosis memastikan :
ORGANISMA • Pertambahan sel yang pesat dapat
CICAK berlaku
KECEDERAAN PADA • Melalui mitosis :
MANUSIA • Penjanaan semula untuk menghasilkan
HIDRA ekor baharu sekiranya ekor terputus
• Mitosis menghasilkan :
• Sel baharu dan menggantikan sel-sel mati
atau rosak
• Mitosis membantu :
• Menghasilkan individu baharu melalui
pembentukan tunas
APLIKASI MITOSIS DALAM BIDANG PERUBATAN
DAN PERTANIAN
BIDANG • Teknik pengkulturan tisu tumbuhan digunakan
PERTANIAN
• Dapat menghasilkan anak-anak pokok melalui
pengkulturan sel-sel induknya
• Tanpa proses persenyawaan
TERAPI SEL • Menggunakan sel stem daripada sumsum tulang
STEM • Merawat rawan yang rosak
TEKNIK • Menggunakan sel stem daripada haiwan
PENGKULTURAN • Kemudian dikultur di dalam makmal untuk
menghasilkan daging
KEPERLUAN MITOSIS
6.3 MEIOSIS
Berlaku dalam testis (jantan/lelaki dan
ovari (betina/perempuan))
Proses MEIOSIS Berlaku dalam
pembahagian sel organ pembiakan
Menghasilkan gamet yang mempunyai bilangan kromosom
separuh (haploid) daripada bilangan kromosom sel induknya
(diploid)
KEPERLUAN MEIOSIS
MEIOSIS MEMBENTUK GAMET MELALUI PROSES
Gametogenesis
MEIOSIS MEMASTIKAN BILANGAN KROMOSOM DIPLOID SENTIASA KEKAL
Semasa pembiakan seks Dikekalkan dari satu generasi ke satu
generasi
MEIOSIS MENGHASILKAN VARIASI GENETIK
Dalam spesies yang sama
MEIOSIS DIBAHAGIKAN KEPADA 2 PERINGKAT
PEMBAHAGIAN SEL
MEIOSIS І
Profasa І Metafasa І Anafasa І Telofasa І
Profasa ІІ MEIOSIS ІІ Telofasa ІІ
Metafasa ІІ Anafasa ІІ
MEIOSIS I MEIOSIS II
PROFASA І
KROMATIN MEMENDEK DAN MENEBAL
Membentuk kromosom yang jelas kelihatan
KROMOSOM HOMOLOG BERPASANGAN (SINAPSIS) MEMBENTUK
Bivalen atau Tetrad iaitu 4 kromatid bagi kromosom homolog
PROSES PINDAH SILANG
Pertukaran bahan genetik antara Menghasilkan kombinasi gen
kromatid bukan seiras berlaku baharu pada kromosom
PROFASA І
KIASMA
Tempat di mana kromatid bersilang
PADA AKHIR PROFASA І
Membran nukleus dan nukleolus mula menghilang
PADA AKHIR PROFASA І
Kedua-dua sentriol bergerak ke Gentian gelendong terbentuk
kutub sel bertentangan antara sentriol
PROFASA I - MEIOSIS
MEMBRAN NUKLEUS DAN NUKLEOLUS GENTIAN GELENDONG TERBENTUK
MULA MENGHULANG ANTARA SENTRIOL
KROMATID BUKAN SEIRAS
SENTROMER
KIASMA ( TEMPAT DIMANA
KROMATID BERSILANG DAN
PINDAH SILANG BERLAKU)
membentuk KROMATID SEIRAS/KROMATID
KEMBAR
SINAPSIS
(KROMOSOM HOMOLOG BERPASANGAN) BIVALEN/TETRAD ( EMPAT
KROMATID BAGI KROMOSOM
HOMOLOG)