perbezaan peranan dan PEMIKIRAN
TOKOH pramerdeka serta pasca
merdeka dalam sistem ejaan dan
KEGRAMATISAN TATABAHASA
FATIN NABILAH BINTI MUHAMMAD IZZAT
BM1 PPISMP
BMMB1084&BMMB1074
BIODATA DIRI
PROGRAM : PROGRAM PERSEDIAAN IJAZAH SARJANA MUDA
PERGURUAN (PPISMP)
NAMA SISWA GURU : FATIN NABILAH BINTI MUHAMMAD IZZAT
TAHUN DAN SEMESTER : TAHUN 1 SEMESTER 1
ANGKA GILIRAN : 2022052340010
NO. KAD PENGENALAN : 040211-12-0202
KUMPULAN/UNIT : BAHASA MELAYU 1 (SK)
ISI KANDUNGAN
1.KONSEP BAHASA 2. TOKOH 3. PERANAN TOKOH 4. SUMBANGAN
MELAYU MODEN PRAMERDEKA PRAMERDEKA TOKOH
PRAMERDEKA
5.TOKOH 6.PERANAN TOKOH 7.SUMBANGAN 8.PERBANDINGAN
PASCAMERDEKA PASCAMERDEKA TOKOH MERDEKA PERANAN DAN
PEMIKIRAN KEDUA
TOKOH
9.PENUTUP 10. RUJUKAN
PENGENALAN
BAHASA MELAYU MODEN BERMULA PADA ABAD KE-19 HASIL KARANGAN ABDULLAH
MUNSYI
BERKEMBANG PESAT SELEPAS NEGARA MENCAPAI KEMERDEKAAN
TERDAPAT TOKOH YANG MENGEMBANGKAN BAHASA MELAYU
BANYAK PERUBAHAN BERLAKU ATAS PERANAN TOKOH-TOKOH BAHASA MELAYU
KEGRAMATISAN BAHASA BERGANTUNG KEPADA PENULISAN YANG MUDAH UNTUK
DIFAHAMI DAN PENGGUNAAN TATABAHASA YANG BETUL. MELALUI KEGRAMATISAN
BAHASA, PEMBACA AKAN LEBIH BERASA LEBIH MENARIK UNTUK MEMBACA
PENULISAN TERSEBUT.
TOKOH
-ZAMAN PRAMERDEKA
-ZAMAN PASCAMERDEKA
TOKOH PRAMERDEKA
Abdullah Abdul Kadir Munshi
NAMA PENUH: ABDULLAH BIN ABDUL KADIR MUNSYI
LAHIR: 1796M DI KAMPUNG MASJID MELAKA
MENINGGAL DUNIA: 1854M DI JEDDAH
JAWATAN: PENYALIN DOKUMEN KEPADA SIR STAMFORD RAFFLES
KETURUNAN: ARAB DAN INDIA
GELARAN MUNSYI DISANDANG PADA USIA 11 TAHUN
https://www.youtube.com/watch?v=hGmlOjCW9nE
PERANAN
JURUTULIS SIR STAMFORD RAFFLES
MENGAJAR BAHASA MELAYU KEPADA ASKAR-ASKAR INDIA DAN
BRITISH
MENGUMPUL BAHAN SASTERA MELAYU LAMA UNTUK RAFFLES
MEMBAWA PULANG KE ENGLAND SERTA MENGKAJI ADAT CINA
DAN MASYARAKAT JAKUN
MENTERJEMAHKAN KARYA LAIN KEDALAM BAHASA MELAYU
SUMBANGAN
KARYA
KARYA LAIN
HIKAYAT KISAH PELAYARAN 1.SYAIR SINGAPURA TERBAKAR (1830)
2.DAWAII AL-KULUB (1838)
ABDULLAH ABDULLAH 3.SYAIR KAMPUNG GELAM TERBAKAR
(1847)
4.KISAH PELAYARAN ABDULLAH KE
NEGERI JEDDAH (1854) TIDAK TAMAT
TOKOH PASCAMERDEKA
dR. ASMAH HAJI OMAR
NAMA PENUH: HAJAH ASMAH HAJI OMAR
TARIKH LAHIR: 5 MAC 1940
TEMPAT LAHIR:JITRAH, KEDAH DARUL AMAN
JAWATAN SEKARANG: PROFESOR DAN PENYANDANG KURSI ZA’BA,
UNIVERSITI PENDIDIKAN SULTAN IDRIS (UPSI), TANJONG MALIM,
PERAK DARUL RIDZUAN, 1 DISEMBER 2001 – 30 NOVEMBER 2003.
JAWATAN LAIN
Jawatan Akademik
Penolong Pensyarah, Jabatan Pengajian Melayu, Universiti Malaya, 1963-
1966.
Pensyarah, Jabatan Pengajian Melayu, Universiti Malaya, 1966 – 1972.
Profesor Madya, Jabatan Pengajian Melayu, Universiti Malaya, 1972 – 1976.
Profesor Linguistik Melayu, Jabatan Pengajian Melayu, Universiti Malaya, 2
Januari 1976 hingga 5 Mac 1995. Bersara pada 5 Mac 1995; dilantik semula
mulai 7 Mac 1995 selama 3 tahun. Kontrak baru mulai 9 Mac 1998 selama 2
tahun hingga 8 Mac 2000.
Penyelia Tesis peringkat sarjana dan kedoktora (1970 – 2001).
Profesor, Fakulti Bahasa, Universiti Pendidikan Sultan Idris (UPSI), 1 Ogos 2001
– 30 November 2003.
Profesor dan Penyandang Kursi Peradaban Melayu Za’ba, UPSI, 1 Disember
2001 – 30 November 2003.
Profesor Emeritus Bahasa Melayu, Universiti Malaya, Konvokesyen 2000.
JAWATAN LAIN
Jawatan Pentadbiran
Pembantu Akademik kepada Naib Canselor dalam Pelaksanaan Dasar
Bahasa Kebangsaan di Universiti Malaya, 1969 – 1972.
Timbalan Naib Canselor (Perjawatan), Universiti Malaya, Disember
1983 – November 1986.
Pengarah Pusat Bahasa, Universiti Malaya, Mac 1972 – November
1983; 1 April 1988 – 31 Mac 1990; 1 April 1990 – 31 Mac 1992; 1
April 1992 – 5 Mac 1997; 7 Mac 1995 – 5 Mac 1998; 9 Mac 1998 – 8
Mac 2000.
Pengarah, Institut Peradaban Melayu, UPSI, 1 Disember 2001 – 30
November 2003.
Profesor Adjung Sekolah Sains Kognitif dan Pendidikan, Universiti
Utara Malaysia, 2001 – 2002.
PERANAN
PENGLIBATAN DALAM MABBIM
KAJIAN MANUSKRIP LAMA DAN KARYA AGUNG BANGSA MELAYU
PENYELIDIKAN DALAM BIDANG BAHASA
SUMBANGAN
KARYA
SETIA DAN SANTUN NAHU MELAYU BAHASA DAN ALAM
BAHASA (2002)
MUTAKHIR BAHASA MALAYSIA PEMIKIRAN MELAYU
(1980, 1982 & 1992) SAINTIFIK (1987) (1986 & 1988)
SUMBANGAN
KARYA LAIN
1.Morfologi – Sintaksis Bahasa melayu (Malaya) dan
Bahasa Indonesia: Satu Perbandingan Pola (1968).
2.The Iban Language of Sarawak: A Grammatical
Description (1969).
3.Essays on Malaysian Linguistics, (1975 & 1993).
4.Pengajaran Bahasa Malaysia dalam Konteks
Perancangan Bahasa Kebangsaan (1978).
5.The Malay Peoples of Malaysia and Their Languages
(1993).
6.Malay in its Sociocultural Context (1988).
7.Rekonstruksi Fonologi Bahasa Melayu Induk (1995).
8.Kaedah Penyelidikan Bahasa di Lapangan (2001).
pemikiran tokoh
(BAHASA MELAYU)
AS
PEK MUNSYI A
BDULLAH ASMAH HA
JI OMAR
SISTEM Menggunakan tulisan Menggunakan tulisan
TULI
SAN jawi pedoman bahasa Melayu
pemikiran tokoh
(BAHASA MELAYU)
AS
PEK MUNSYI A
BDULLAH ASMAH HA
JI OMAR
KATA PI
NJAMAN Lebih banyak menggunakan Lebih banyak menggunakan
kata pinjaman dari Arab dan kata pinjaman dari Inggeris
Jawa
pemikiran tokoh
(BAHASA MELAYU)
AS
PEK MUNSYI A
BDULLAH ASMAH HA
JI OMAR
PENGGUNAAN Tidak menggunakan huruf Penggunaan huruf
HDUARNUFH
BUERSUAFR besar dan kecil kerana besar dan huruf
karya ditulis dalam tulisan kecil dengan betul
KECIL
jawi
pemikiran tokoh
(BAHASA MELAYU)
A
SPEK MUNSYI
ABDULLAH ASMAH H
AJI OMAR
SINT
AKSIS Penggunaan ayat yang menggunakan ayat yang
panjang yang mudah difahami oleh
pembaca
menyukarkan pembaca
untuk membacanya
pemikiran tokoh
(BAHASA MELAYU)
AS
PEK MUNSYI A
BDULLAH ASMAH HA
JI OMAR
BAHASA MELAYU Masih terikat dengan Menggunakan bahasa
penggunaan bahasa Melayu Melayu moden
klasik
pemikiran tokoh
MUNSYI ABDULLAH ASMAH HAJI OMAR
Banyak menggunakan Tanda sempang
tanda sempang digugurkan
kata sempang
PENUTUP
Kesimpulannya, bahasa melayu telah berkembang seiring dengan peredaran
zaman. Perkembangan ini berlaku atas sumbangan tokoh-tokoh terdahulu.
Perubahan ini telah membantu orang ramai untuk menggunakan bahasa Melayu
dengan mudah. . Bahasa melayu ini perlulah digunakan dengan betul kerana
bahasa ini memiliki kedudukan yang sangat tinggi dalam kalangan orang melayu.
Kita perlulah memainkan peranan masing-masing dalam memartabatkan bahasa
melayu supaya bahasa kebangsaaan kita dipandang tinggi sehingga ke persada
dunia.
RUJUKAN
Karim Harun. (2017). Nahu bahasa Melayu abad ke-17. Dewan Bahasa dan Pustaka.
Nik Safiah Karim, Farid M. Onn, Hashim Hj.Musa & Abdul Hamid Mahmood. (2015).
Tatabahasa dewan edisi ketiga. Dewan Bahasa dan Pustaka
Shamsul Aizuwani Nawi, Suhasni Dollah & Zurihan Yussoff. (2020). Pengenalan sejarah
perkembangan bahasa Melayu. Nusamas.
Asmah Hj Omar. (2014). Za'ba ahli fikir dan ahli bahasa. Dewan Bahasa dan Pustaka.
Hashim Musa. (2006). Sistem tulisan dalam bahasa Melayu. Dewan Bahasa dan Pustaka.
Ismail Dahaman. (2019). Sistem ejaan rumi kemas kini. Dewan Bahasa dan Pustaka.
James T. Collins. (2018) . Malay, world language: A short history. Dewan Bahasa dan
Pustaka.
Sidang Pengarang. (2020). Pedoman umum ejaan jawi bahasa Melayu dewan. Dewan
Bahasa dan Pustaka.
SEKIAN TERIMA
KASIH
SEJARAH MEMANG PAHIT TAPI ITU YANG
MENDEWASAKAN