Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersmål

p­ recisera sin framställning, som i hooyo aad ayaan u ixtiraamaa (jag visar stor respekt för
mamman) och Waxaan ahay gurandambays la kool kooliyo (Jag är det yngsta bortskämda
barnet i familjen). Sättet som eleven väljer orden är också kvalitetshöjande och passan­
de, vilket bidrar till att texten får ett bra flyt och eleven uttrycker sig med god språklig
variation.
Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedöms motsvara nivån i
ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder.
Elevexempel 6

Asalaaamu calaykum !
Magacay waa X. Waxaan daganahay X oo ku taala Istockoolm oo ah magaala madaxa
Swiidhen. Aniga waxaan jira 15 sano, waxaan ku dhashay isbitaalka Karoliinska
oo Istockoolm ku yaala. Qoyskeeyga wuxuu ka koobanyahay 5 qof. Aniga oo ah X,
hooyadayda X, aabahay X, walaashay X iyo walaashayda X 25 jir aay jirta, waa ay
guursatay oo waxa ay u guurtay X. Hooyaday iyo aabahay waxa ay ka imaadeen
Soomaaliya 1989. Rinkeby waan jeclahay maadaama garoon kubadeed oo fiican ayey
leedahay iyo saxiibo badan oo soomaaliya ka yimid ayaa degan X.
Aniga waxaa igu muhiim ah inaan wax Fiican barto sida aan shaqo fiican mustaqbalka
ka helo. Markaas waa inaan iskoolka wax badan ka barto.
Waxaan ka helaa banooniga cagta, waxaan ka helaa inaan ciyaaro iyo inaan ka
fiirsado TV:ga,waa an jecalahay marka aan saaxiibadayda la ciyaaro banooni iskoolka
dabadeed. Koox banooni ah waan u ciyaaraa, magaca kooxda waxa waaye XX.
Mustaqbalkayga wili ma dooranin waxa aan ka shaqayn doono. Laakiin marka aan
sagaalaad dhamayo oo aan galo dugsiga sare waxaan dooranayaa dariiqa natuurka.
Hadda waxaan u malaynayaa in aad naftayda wax ka barateen !

Kommentarmaterial till ­kunskapskraven i modersmål 51

5. Avslutningsord

Det här materialet har lyft fram hur lärare kan tolka och förstå kunskapskraven
­genom att analysera olika aspekter av dem. Detta är ett arbete som lärare utför både
­systematiskt och intuitivt när de gör bedömningar av elevers kunskaper.

Det kommer aldrig att vara möjligt att en gång för alla slå fast exakt vilka kunska­
per eller prestationer som krävs för att motsvara ett specifikt värdeord. Vad innebär
det egentligen att ha ”mycket goda kunskaper” om något? Det skulle kräva en beskriv­
ning av alla upptänkliga situationer som kan uppstå, och likaså en beskrivning av alla
m­ öjliga elevprestationer för att entydigt kunna besvara den frågan.

Vad man däremot kan göra är att försöka ringa in vilka bedömningsaspekter som
man kan utgå från i bedömningen. I detta arbete är samtal kollegor emellan centralt.
När lärare gör systematiska analyser av kunskapskraven och därefter diskuterar dem
inom professionen blir det möjligt att utveckla en större samsyn och ett gemensamt
språk för att beskriva kunskapsnivåer och prestationer.

Det är inte ett arbete som kan utföras centralt för att därefter överlämnas till de
verksamma lärarna. Skolverket utfärdar kunskapskraven och erbjuder därefter olika
slags stöd för att arbeta vidare med dem. Men det är lärarna som gör bedömningarna
i praktiken. Deras kunskap om styrdokumenten, eleverna och om undervisningens
f­aktiska innehåll är det som ytterst kan göra bedömningen säker och rättvis.
Material från Skolverket som kan vara till hjälp vid bedömningar:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/
grundskolan/laroplan-for-grundskolan-1.164001
www.skolverket.se/prov-och-bedomning

52 Kommentarmaterial till ­kunskapskraven i modersmål

ISBN: 978-91-7559-050-9