PC 2021 NEW

Vad innehåller en dator?

Vad innehåller egentligen en dator och vad har de olika delarna för
uppgifter? I följande överblick tänker vi försöka svara på just detta.
Givetvis kan den här texten också användas som grund för dig som är i
färd att bygga en egen dator eller byta ut någon av din dators
komponenter.

Överblicken syftar till att förklara innehållet hos en stationär dator, inte hos en bärbar
dator/laptop. Uppbyggnaden av de båda datortyperna är dock väldigt lika i form av vilka
komponenter de innehåller. Den största skillnaden – och varför vi väljer att gå igenom den
stationära datorn – är att en bärbar dator allt som oftast är betydligt mer låst och svår att ta
sig in i för att byta ut eller uppgradera komponenter.

Vi kommer gå igenom datorns komponenter i den ordning man oftast väljer ut dem då man
ska bygga en dator. Alla delar samspelar med varandra och har olika funktioner. Vissa
komponenter har större roller medan andra har mindre funktioner och en del delar behövs
faktiskt inte alls om man absolut inte behöver funktionen de tillför.

Översikten innehåller följande kapitel

1 Datorns chassi 7 Hårddiskar och lagring

2 Moderkortet 8 CD/DVD-läsare (optiska enheter)

3 Processorn och processorkylaren 9 Nätaggregat

4 Internminnen (RAM) 10 Monitor
0
5 Grafikkort 11 LAN / Wi-Fi-kort
0
(RAM) 12 Tangentbord / mus
0
6 Ljudkort

1

Överblick

Vi börjar med att ge en överblick i form av en insyn i en relativt vanlig stationär dator.
Beroende på vad en dator är ämnad användas till kan de se väldigt olika ut – både på
insidan och utsidan. I princip alla vanliga stationära datorer är dock uppbyggda av i stort
sett samma grundkomponenter. Komponenterna skiljer sig dock givetvis i prestanda, men
mer om detta längre fram i artikeln.

2

1 Datorns chassi

En dators chassi beskrivs bäst som dess kropp, det vill säga dess hölje. Ett datorchassi
kapslar in samtliga delar datorn består av. Det finns en stor mängd olika chassin på
marknaden och vissa är bättre lämpade för vissa typer av datorer. Har man till exempel en
dator avsedd att spela de senaste spelen på är det nödvändigt att chassit har bra
ventilation i form av fläktar och utrymme för att inte komponenterna i datorn ska bli för
varma. Används datorn istället endast för ordbehandling klarar man sig med både ett
mindre och sämre ventilerat (och därigenom också oftare tystare) chassi.

Olika chassin klarar också av olika typer av moderkortsstorlekar, olika mängder hårddiskar
(för lagring) och olika mängder expansionskort (till exempel grafikkort). Det är därför
väldigt viktigt att man vid val av datorchassi också funderar kring vad datorn kommer att
användas till och vilka komponenter man vill använda sig av.

3

2 Moderkortet

Om chassit är datorns kropp kan moderkortet närmast liknas vid dess nerv- och
blodsystem. På moderkortet monteras alla datorns komponenter, antingen direkt på
moderkortet eller via kablar. Moderkortet håller sedan koll på att all information skickas till
rätt komponenter och att samspelet mellan dem fungerar som det ska.
Moderkort finns i olika storlekar och med olika layouter. Beroende på storlek klarar
respektive moderkort också av olika antal komponenter. I princip alla moderkort idag har
en processorsockel för montering av processor, internminnesplatser för montering av
internminne samt en eller flera SATA-portar (alternativt IDE-portar) för anslutning av
hårddiskar. Antalet expansionskortplatser varierar dock stort beroende på moderkortets
fysiska storlek. De finns även moderkort som klarar av fler processorer än en. Samt de
som har många fler än två stycken internminnesplatser (som kortet på bilden nedan har).

Precis som vid val av chassi gäller det att välja ett moderkort som passar tillsammans med
de övriga delarna i datorn. Olika moderkort klarar i regel endast av en eller ett par olika
typer av processorer, internminnen och hårddiskanslutningar. Just för hårddiskar är det
idag SATA-kontakten (se bilden ovan) tillsammans med de nyare
anslutningarna M.2 och mSATA som i regel används för att koppla in hårddiskar till
moderkortet. Den tidigare standarden för hårddiskar, IDE, har idag i princip helt ersatts
av SATA, M.2 och mSATA.

4

3 Processorn och processorkylaren

Processorn är datorns hjärta. Den monteras direkt på moderkortet och står för de
huvudsakliga beräkningar som görs och tar sig an nästan allt arbete du ber datorn utföra.
När det gäller grafiska beräkningar (till exempel spel eller filmkodning) får dock processorn
hjälp av grafikkortets processor som är specialiserad på just grafikhantering.
Processorkylare
För att processorn ska orka med alla beräkningar och uppgifter ackompanjeras den oftast
av en kylningsanordning (enkelt benämnd kylare). Processorkylare finns i en oändlig
mängd varianter med allt från passiva sådana (helt utan fläktar) till flera kilo tunga
metallkonstellationer med många fläktar. Beroende på vad datorn används till brukar även
processorkylaren ändra utseende. En speldator med den senaste processorn kräver
många gånger en större kylare som är bättre på att leda bort värme från processorn.
Medans en dator som inte används till annat än lättare internetsurfande oftast klarar sig
bra med den minsta möjliga kylaren. I regel kan man säga att desto snabbare en
processor arbetar desto mer orkar den med, men samtidigt utvecklar den också mer
värme. Dock finns här en del undantag beroende på hur mycket ström en processor
behöver för att utföra en viss mängd beräkningar.

Processor
Processorer finns i en uppsjö varianter och som nämnt ovan är varje moderkort
konstruerat för att passa just en viss typ av processor. Därför är det väldigt viktigt att både
moderkort och processor är producerade för att passa varandra, både fysiskt och
mjukvarumässigt.

Till vänster sitter processorn monterad i sin så kallade sockel (fästanordning). Till höger har en
processorkylare monterats ovanpå processorn för att hålla dess temperatur nere.

5

En processors hastighet brukar oftast redovisas i GHz (gigahertz) eller MHz (megahertz).
1 MHz berättar att processorn klarar av att utföra 1 miljon beräkningar på en sekund.
Medan 1 GHz istället berättar att processorn klarar av att utföra en miljard beräkningar på
en sekund. En dator med en processor som arbetar i hastigheten 3.2 GHz klarar alltså av
att utföra 3.2 miljarder beräkningar på en sekund. Rätt imponerande!

6

4 Internminnen (RAM)

Datorns hårddisk är den komponent som primärt används för att spara och lagra data
såsom program och filer av olika slag. Data som lagras på hårddisken skrivs också
permanent till denna och stannar kvar även om datorn inte får någon ström. Datorns
internminne lagrar, precis som en vanlig hårddisk, också data. Skillnaden är att den data
som lagras i internminnet är sådan som används endast för tillfället, den lagras alltså inte
permanent.
Om du till exempel startar ett program laddas delar av programmets filer in till
internminnet.
Varför görs då detta? Jo, för att internminnet arbetar ofantligt mycket snabbare än en
vanlig hårddisk.
Det går alltså mycket snabbare för datorns processor att fråga internminnet om en fil och
få filen än vad det tar om frågan ställs till datorns hårddisk.

Som användare har du inte speciellt mycket att säga till om när det gäller vilka filer som
lagras i internminnet för tillfället, utan datorns bestämmer själv vilka filer den anser
används mest.

Till vänster sitter två stycken internminnen monterade på ett moderkort. Till höger är minnet bortplockat från moderkortet. Notera den
lilla ”gluggen” på minnets kontakt. Denna gör att man inte kan sätta minnet åt fel håll.

Internminnets storlek
Beroende på vad en dator används till behöver den en större eller mindre mängd
internminne. Minnesmängden skrivs antingen i GB (gigabyte) eller MB (megabyte). 1GB
förklarar för oss att minnet har möjlighet att lagra just en gigabyte data. Jämför detta med
en vanlig bildfil som är cirka 5MB (megabyte). En sådan bildfil tar alltså upp 0.005GB av
internminnes storlek.

En minimigräns för minnesmängd idag är 2GB. Även om minst 4GB oftast är att föredra
klarar sig en del enklare datorer okej med bara 2GB mängd internminne, speciellt om
datorn endast används till att till exempel ordbehandling och internetanvändning. Används
däremot datorn till film- eller bildredigering eller om många program används samtidigt

7

kommer man dessvärre inte särskilt långt på varken 2GB eller 4GB då minnesmängden
snabbt fylls upp av program och filer.
När detta sker börjar datorn mellanlagra data och filer direkt på hårddisken vilket gör att
processorn behöver fråga både internminnet om en fil och hårddisken om en annan.
Denna process gör att datorn ofta upplevs som väldigt seg och långsam.
Internminnet och strömförsörjning
Internminnen behöver också konstant strömförsörjning för att de filer som skrivs till dem
ska stanna kvar. Stängs datorn av försvinner alltså allt som för tillfället lagras i
internminnet. Inga filer försvinner dock om detta sker utan allt som finns lagrat i
internminnet finns även som kopior på datorns vanliga hårddisk (så länge man sparat det
man arbetar med). Internminnet används alltså endast för att det ska gå snabbare att nå
filerna.

8

5 Grafikkort

Ett grafikkort i en dator har, som namnet antyder, som huvuduppgift att hantera grafisk
data. Detta kan vara allt från spel till video-redigering och 3D-programering. Alla datorer
behöver någon form av grafikkort (eller rättare sagt grafikprocessor) för att överhuvudtaget
kunna visa bild på en skärm då datorns vanliga processor inte klarar av detta själv. Många
processorer kommer idag med en inbyggd grafikprocessorfunktion som tillsammans med
skärmkontakter och kretsar på moderkortet klarar av att hantera lättare grafikuppgifter. Ska
däremot en dator användas för att spela nya, grafiktunga spel behöver processorn oftast
hjälp av ett mer påkostat grafikkort.
Ett grafikkort monteras direkt på moderkortet i någon av dess expansionskortplatser. Den
vanligaste anslutningen för grafikkort idag är PCI-Express.

Till vänster ett enklare PCI-Express grafikkort från Nvidia. Till höger ett Radeon R9 295X2 från ATI. Nvidia-grafikkortet kostar i
skrivande stund 350kr medan ATI-grafikkortet går på cirka 7.000kr.

Beroende på vilken typ av spel eller andra uppgifter grafikkortet ska används till finns en
mängd olika grafikkort att välja på. Allt från de mest grundläggande grafikkorten som både
arbetar svalt och helt utan extra fläktar till halvgigantiska pjäser med tre stycken stora
fläktar och en enorm strömförbrukning. De större grafikkorten genererar också betydligt
mer värme (trots de extra fläktarna). De mår därför bäst av att befinna sig i ett datorchassi
med god kylning.

9

6 Ljudkort

De flesta moderkort har idag ett ljudkort inbyggt redan från början. Dessa ljudkort fungerar
i regel mycket bra och de flesta användare bemödar sig därför inte att införskaffa ett
ytterligare (om än bättre) ljudkort till sin dator. Ska en dator användas för vanlig
musiklyssning och spelande via datorhögtalare är vinningen av ett ytterligare ljudkort
många gånger inte särskilt stor.

Ett ljudkort med PCI-Express-kontakt. Notera att
denna typ av PCI-Express-kontakt skiljer sig från
grafikkortets. Detta då PCI-Express-kontakter
finns i några olika varianter beroende på hur
mycket data de inkopplade komponenterna
behöver kunna skicka. Ljudkortet skickar alltså
långt ifrån lika mycket data som grafikkortet.

Används datorn däremot till
musikproduktion eller ska
kopplas in till ett påkostat ljudsystem kan ett bättre ljudkort vara en god investering. Detta
med anledningen att ett mer påkostat ljudkort helt enkelt låter ljudet skickas ut ur datorn
med bättre bibehållen ljudkvalitet. En ytterligare anledning för en datoranvändare att
investera i ett bättre ljudkort än det inbyggda är för att motverka brus och andra ljud som
kan uppstå om datorn till exempel inte är kopplad till ett jordat eluttag.
Precis som hos grafikkorten kopplas de flesta ljudkort idag in via en PCI-Express-kontakt
direkt på datorns moderkort.

10

7 Lagring och hårddiskar

Datorns hårddisk är dess minne. På hårddisken lagras alla filer och program som datorn
arbetar med. Till skillnad från internminnet behöver en hårddisk inte ström för att ha data
sparad. Har därför en fil väl lagts på hårddisken (eller skrivits till, som man också säger)
ligger den kvar där tills den tas bort av användaren. Detta oavsett om hårddisken får ström
eller ej.

Två huvudtyper av hårddiskar – mekaniska och SSD
Det finns två huvudtyper av hårddiskar; mekaniska och SSD (Solid State Drive). SSD-
hårddiskar är den nyare av de två. Dessa hårddiskar saknar helt rörliga delar och kan
närmast liknas vid väldigt snabba USB-minnen. Just snabbheten är också den största
fördelen mot de mekaniska hårddiskarna. Att läsa och skriva filer från och till en SSD-
hårddisk går betydligt snabbare än att göra detsamma till en mekanisk hårddisk. Detta
kommer sig av att mekaniska hårddiskar (som namnet antyder) har rörliga delar i sig.
En mekanisk hårddisk består faktiskt av ett antal skivor/diskar inkapslade i ett metall skal.
När data skrivs eller läses från hårddisken behöver ett läshuvud röra sig till rätt del av rätt
disk i hårddisken.

Denna rörelse, plus det faktum att skivorna inte kan snurra för snabbt utan risk att gå
sönder gör de mekaniska hårddiskarna betydligt långsammare än SSD-hårddiskar. SSD-
hårddiskarna består istället utav ett antal så kallade flashminnen konstruerade av
transistorer som direkt kan kommas åt av datorns processor utan att några fysiska
förflyttningar (som till exempel förflyttande av ett läshuvud) behöver göras.

Hårddisken lagringsutrymme och pris
De båda hårddisk-formaten existerar dock fortfarande sida vid sida. Främst av
anledningen att SSD-hårddiskar är dyrare än mekaniska om man ser till vilken mängd
lagring man får för samma pengar. En mekanisk hårddisk med ett lagringsutrymme på 6TB
kostar till exempel cirka 2.500kr. En SSD-hårddisk med 500GB lagringsutrymme får du för
kring 1.500kr. Men då är också SSD-hårddisken betydligt snabbare på alla sätt.

SSD-hårddiskar är även helt tysta då de inte innehåller några rörliga delar samt utvecklar
också väldigt lite värme. Som nämnt ovan varierar också mängden lagring stort mellan
olika hårddiskar och ökar ständigt. För tio år sedan var det relativt ovanligt med hårddiskar
med över 500G lagringsutrymme.

Idag finns det hårddiskar med lagringsutrymme på upp till 10TB (10.000GB).

11

Hårddiskens storlek
Avslutningsvis finns det även en del olika fysiska storlekar när det gäller hårddiskar.
Mekaniska hårddiskar existerar i både 3.5”- och 2.5”-storlekar medan SSD-hårddiskar
finns både i 2.5”-formatet samt i de nyare M.2– och mSATA-formaten. 2.5”– och 3.5”-
hårddiskar kopplas alla in via någon av moderkortets SATA-kontakter
medan M2 och mSATA-hårddiskar ansluts till respektive kontakttyp direkt på moderkortet.
Detta för att kunna ge ännu snabbare överföringshastigheter. Den tidigare
kontaktstandarden (IDE) är idag i princip helt utfasad, undantaget riktigt gamla datorer.

Till vänster två stycken mekaniska hårddiskar, båda med SATA-kontakt. Underst en 3.5”, överst en 2.5”. Till höger en SSD-hårddisk från Intel med
storleken 2.5”. Även denna kopplas in via SATA-gränssnittet.

12

8 CD/DVD-läsare (optiska enheter)

En komponent som börjar bli mer och mer ovanlig i datorer är optiska läsare, alltså CD–
och/eller DVD-läsare (och brännare). Detta kommer sig av flera anledningar men främst
då de oftast inte behövs längre. Numera går det precis lika bra att till
exempel installera Windows från ett USB-minne och de allra flesta spel går att köpa digitalt
och ladda ner, istället för att köpa dem på skiva.
Ibland är dock en CD/DVD-läsare bra att ha. Framförallt om datorn ska användas till
filmvisning eller om du har för avsikt att bränna mycket skivor. Istället för att montera
en CD/DVD-läsare inuti datorn väljer många idag att köpa en extern CD/DVD-spelare som
kopplas in via USB och alltså endast behöver plockas fram då den faktiskt behövs. Detta
sparar framförallt plats i datorchassit och på så vis kan man använda ett mindre chassi till
sin dator.
CD/DVD-läsare och brännare används för att både läsa information från CD– och DVD-
skivor och även för att skriva (bränna) information till dem. Idag klarar i princip
alla CD/DVD-läsare även av att skriva information till skivor. Inkoppling av en
intern CD/DVD-läsare sker oftast via en SATA-kabel till en ledig SATA-kontakt på
moderkortet. Tidigare användes IDE-kablar för inkoppling men dessa har i princip helt
ersatts av SATA. Detta då SATA-kablarna både är mindre, smidigare och klarar högre

Till vänster en klassisk intern CD/DVD-läsare/brännare från HP. Den kopplas in till datorns moderkort via en SATA-kabel.
Till höger en extern USB DVD-brännare från Samsung.

13

9 Nätaggregat

Datorns nätaggregat är en av dess viktigaste delar. Det försörjer alla datorns komponenter
med ström. Allt från processor, moderkort och internminnen till hårddiskar och DVD-
brännare. Det ger även ström till anslutna tillbehör såsom USB-minnen, tangentbord och
möss.

Beroende på vad en dator används till behövs olika starka nätaggregat. Desto mer data
datorns komponenter behöver bearbeta, desto mer ström behöver de i regel. En dator som
till exempel har fler än ett grafikkort behöver oftast ett nätaggregat som har en hög
strömeffekt (watt). Förlitar sig datorn istället på processorn och moderkortets inbyggda
grafik och inte används till några tyngre aktiviteter klarar den sig bra med ett svagare
nätaggregat.

Olika nätaggregat har också olika så kallad verkningsgrad. Verkningsgraden berättar hur
mycket av den faktiska ström nätaggregatet tar åt sig som förs vidare till datorns
komponenter. Har nätaggregatet en låg verkningsgrad förbrukar det mycket ström men
skickar betydligt mindre till datorns komponenter. Den ström som försvinner i
konverteringen från väggen till datorns komponenter blir istället till värme.

Ett nätaggregat med hög verkningsgrad producerar istället inte lika mycket värme utan ger
en bättre och stabilare överföring av strömmen till datorns komponenter. I regel brukar
priset på ett nätaggregat stiga hand i hand med dess verkningsgrad. Även nätaggregatets
watt-nivå (dess effekt) ökar i takt med att priset ökar. Ett nätaggregat behöver dock inte
nödvändigtvis vara bra bara för att det har en hög watt-nivå. Är verkningsgraden väldigt
låg kommer mycket av nätaggregatets strömstyrka försvinna i form av värme. Det bästa är
således en kombination av den watt-nivå som datorns komponenter behöver tillsammans
med en hög verkningsgrad.

Nätaggregat finns i några olika storlekar. Från de mindre så kallade SFX-nätaggregaten
(Small Form Factor) till de normalstora ATX-nätaggregaten (Advanced Technology
eXtended). Det finns även några andra storleksstandarder för uppgiftsspecifika datorer, till
exempel servrar.

14

Avslutningsvis ska det även nämnas att många nätaggregat är modulära. Detta innebär att
några, och ibland samtliga, kablar som går ut till datorns olika komponenter är möjliga att
ta bort från nätaggregatet om man inte behöver dem. Det är till exempel ingen mening att
ha kablar och kontakter för 8 hårddiskar om du endast har en hårddisk i din dator.
Möjligheten att ta bort onödiga kablar medför att det blir mindre överflödigt material i
datorns chassi. Detta ger både chassit bättre luftgenomströmning samt öppnar upp för
möjligheten att använda ett mindre chassi att bygga sin dator i.

Ett modulärt nätaggregat (CX430M) (M står för just modulärt) från tillverkaren Corsair.

15

10 Monitor

Montor är den del av datorn som spelar en roll som en bild- eller utgångsvisare. Det finns
tre typer av bildskärmar tillgängliga. Den första kallas monitorröret, den andra kallas LCD-
skärmen och den tredje benämns lysdioden.

16

11 LAN/Wi-Fi-kort

.

Vad är LAN eller Wi-Fi-kort? Båda dessa datormaskiner är användbara för anslutning
mellan datorer till en LAn- eller Wi-Fi-anslutning.

17

12 Tangentbord/mus

Tangentbord eller mus är två hårdvara enheterdatorer som är inmatningsenheter. Båda
dessa enheter är också externa enheter så att även om din dator inte har en eller båda
installerade, fungerar den fortfarande. Liksom med andra delar har denna datordel också
en mängd välkända varumärken och priset är också varierande.

18