Normkreativitet

NORMK R E AT I V I T E T
I FÖRSKOLAN

– om normkritik och vägar till likabehandling

T E X T: Karin Salmson & Johanna Ivarsson
I L LU S T R AT I O N E R & F O R M : Emili Svensson

FÖRLAG AB

Normkreativitet i förskolan
— om normkritik och vägar till likabehandling

© Karin Salmson & Johanna Ivarsson

Formgivning: Emili Svensson
Illustrationer: © Emili Svensson
Första upplagan, första tryckningen
Tryck Lettland 2015

ISBN: 978-91-87413-11-7

Dela tankar och inspiration på Facebookgruppen Normkreatvitet i förskolan
och hitta info på www.normkreativitet.se. Författarna föreläser och utbildar gärna
i normkreativt arbetssätt! Kontakta dem via förlaget på [email protected].

Normkritik är ett relativt nytt kunskapsområde, liksom normkreativitet,
det vill säga handlingar och förhållningssätt i syfte att förändra normerna.

Det här är också, i skrivande stund, den första boken i sitt slag.
Därför tar vi gärna emot dina tankar och åsikter om innehåll och övningar.
Hör av dig till oss via förlaget på [email protected] med eventuell feedback!



Författarna vill rikta ett varmt tack till Anette Bergmasth, Anna Lundén,
Jasna Kumric, Linn Alenius, Lottie Sköld och Sofie Olovsson,

för värdefull feedback under manusarbetet, samt till Linnea Lundborg och
Åsa Sterner för språkgranskning och korrektur. Ett särskilt tack till Maria Hulth

och Marie Tomičić för djupgående läsning som lyft boken ett extra steg!

Vi vill också tacka de forskare som nämns i boken, som underlättat vårt arbete
och fördjupat vår kunskap. Även tack till Ibn Rushd, Judiska församlingen i
Stockholm, Malmö romska idécenter samt Sametinget som varit till hjälp för
att ta fram för förskolan relevanta högtider och beskrivningar av olika
trosuppfattningar och kulturer.

I boken finns det en hel del citat. Dem har vi samlat på oss i vårt arbete och
de kommer från förskolepedagoger, lärare, barn och föräldrar samt människor

som arbetar normkreativt med barn utifrån ett normkritiskt perspektiv.

INNEHÅLL

Välkommen in i en normkreativ värld! ..........................10
Bokens upplägg ..........................................................14
Om övningarna .........................................................15

DEL 1

Kapitel 1: Varför ska vi arbeta med normer? ..................... 22
Kapitel 2: Förskolans normbygge .................................... 34
Kapitel 3: Makt & motstånd ........................................ 54
Kapitel 4: Likabehandlingsplanen ................................... 64
Kapitel 5: Lässtunden som normbyggare .......................... 74

DEL 2

Kapitel 6: Åldersnormer ............................................... 90
Kapitel 7: Kropps- & funktionsnormer .......................... 110
Kapitel 8: Sexualitetsnormer ....................................... 136
Kapitel 9: Familjenormer ............................................ 160
Kapitel 10: Etnicitetsnormer ........................................ 176
Kapitel 11: Genusnormer ........................................... 194
Kapitel 12: Könsnormer ............................................. 222
Kapitel 13: Tros- & religionsnormer ............................. 232
Kapitel 14: Socioekonomiska normer ............................. 250
FÖRSKOLEÅRETS HÖGTIDSKALENDER ............. 260

DEL 3

Kapitel 15: Hjälpfaktorer ........................................... 266
Kapitel 16: Riskfaktorer ............................................. 286
Kapitel 17: Fysiska & sociala rum ............................... 294
Kapitel 18: Kreativitet som smittar & förändring över tid 304
Efterord: Varför det brinner i hjärtat & knutarna ............. 312
Litteraturtips ........................................................... 314
Om oss som har skrivit boken ................................... 324
CHECKLISTA FÖR BEMÖTANDE ............................ 326
CHECKLISTA FÖR BOKHYLLAN .............................. 328

VÄLKOMMEN IN I EN NORMKREATIV VÄRLD!

Att arbeta med normer är roligt! Vi kliver in i en dimen-
sion där vi får syn på saker vi inte sett förut. Nya
insikter ger oss ny energi och vi upptäcker att många
små förändringar gör stor skillnad. Det normkritiska
perspektivet låter oss vara kreativa, lämna det invan-
da och tänka nytt. Att vara normkreativa, helt enkelt.

DE T N O R M K R I T I S K A P E R S P E K T I V E T på förskolan
handlar om att ha ett barnperspektiv. Varje barn ska
få möjlighet att utvecklas som individ, så att begrän-
sade normer och förväntningar inte styr barnets utveckling.
Varje unge ska få större handlingsfrihet och fler möjlighe-
ter. Det normkritiska perspektivet är en viktig del av försko-
lans demokratiska arbete.

I bokens undertitel skriver vi ”vägar till likabehandling”.
Det gör vi för att det finns många vägar. Det handlar inte
om ett rätt sätt, utan att öppna upp för en process på er
förskola eller för dig som yrkesmänniska där målet är att
få en levande likabehandlingsplan, som tillåter alla att vara
lika olika. Att arbeta kreativt med normer i vardagen hand-
lar inte bara om att det är kul, utan är direkt kopplat till
grundtankarna med likabehandlingsplanen.

Människor är olika och närmar sig nya områden på olika
vis, en del med energi och nyfikenhet, andra med osäker-
het. Någon med ett ”Äntligen!” medan vissa suckar lite och
undrar hur detta nya ska kunna få plats i en redan överfylld
vardag. Poängen med de kunskaper och förhållningssätt
som boken samlar är att de ska inspirera och hjälpa er som
pedagoger att uppnå redan existerande mål. De ska vara
ett verktyg i vardagen för att göra det ni redan gör, vill eller
försöker göra i ert arbete på förskolan.

10 Normkreativitet i förskolan

En del som läser boken vet säkert vad det normkritiska per-
spektivet innebär. För andra är det helt nytt. Ytterligare en
del har ett hum, men undrar hur kunskapen ska översättas till
vardagen på förskolan. Vi hoppas att boken kan ge er energi
och inspiration, oavsett var ni står. Kanske börjar energin
spira i ett nytt sätt att ta sig an arbetet på förskolan. Kanske
får ni känslan av att vara med och bidra till något som faktiskt

Välkommen in i en normkreativ värld! 11

kan påverka både barnens och vår gemensamma framtid till
det bättre. Eller så kan boken helt enkelt skänka den simpla
storheten i att skratta tillsammans i en samarbetsövning och
se att alla barnen är med, på lika villkor. Vår erfarenhet ef-
ter att ha arbetat ute i förskolor och med pedagoger under
många år är att de flesta behöver mer kunskap om hur ett
normkritiskt perspektiv kan ta sig uttryck i praktiken. Inte
så konstigt eftersom det är ett relativt nytt kunskapsområde
och inte lika etablerat som genus- och jämställdhetsarbetet.
Därför har vi lagt stort fokus just på olika praktiska övningar,
för vi tror att den normkreativa förändringen börjar i hand-
ling, när vi börjar göra på nya sätt.

Normkritiken är ett perspektiv som hjälper oss att se nor-
mer och deras konsekvenser. För att förändra normer
krävs det dock handling, och det är vad vi kallar för
normkreativitet.

Vi hoppas att den här boken ska ge nya redskap för varda-
gen. Men vi kan inte ge en handlingsplan för varje enskild
verksamhet eller övningar som passar för varje barngrupp,
utifrån just de barnens behov. Olika förskolor brottas med
olika saker, och det uppstår alltid nya situationer och ställ-
ningstaganden. Med er kunskap och erfarenhet om barn-
gruppen hoppas vi att den här boken ska ge er inspiration
till hur just ni ska kunna arbeta utifrån ett normkreativt
förhållningssätt på er förskola.

Det normkritiska perspektivet är det som hjälper oss att
få syn på och granska existerande normer och är ett nöd-
vändigt första steg, men det är sedan som det riktigt roliga
börjar: kreativiteten. Vi brukar kalla steg två för normkreati-
vitet. Det är normkreativiteten som leder oss in i förändring

12 Normkreativitet i förskolan

av normer och det normsystem vi har idag. En utmaning i Pst! Är du nyfiken
arbetet med normer är att så fort vi belyser dem så förstärks på vilka vi är som
de. Talar vi till exempel om hur det fungerar för en viss skrivit boken kikar
grupp människor på förskolan, har vi ju plötsligt sorterat in du längst bak!
barn efter just det som vi försöker komma bort ifrån. Ibland
tittar vi på normer som ännu inte blivit aktiva för barnen.
Det är till exempel inte alls säkert att barn delar in varandra
efter hudfärg på samma sätt som vuxna gör, eller delar in
kärlek i olika typer. Då blir det extra viktigt hur vuxna han-
terar den eller det som utmanar en norm, att normutma-
ningen får vara självklar istället för att problematisera den.
Vi är dock övertygade om att vi inte har något annat val
än att prata om och lyfta upp olika normer och grupper i
samhället till dess att de normer vi har idag har vidgats och
förändrats. Vår förhoppning är ju att framtidens förskole-
pedagoger en dag ska titta tillbaka på den här boken som
en lustig kvarleva.

För egen del kan vi säga att det normkreativa arbetet har
gett oss en otrolig drivkraft, samtidigt som det både utma-
nar och ständigt utvecklar oss. Vi som har skrivit den här
boken brinner för att alla barn ska få känna att de duger
precis som de är, att de accepterar andra som de är och får
möjlighet att utvecklas utan begränsningar. Under åren har
vi fått möjlighet att fördjupa vår kunskap i de här frågorna,
samtidigt som vi fått en massa erfarenheter både av vad som
sker när vi inte jobbar normkreativt och vad som kan hända
när vi gör det. Just därför kändes det nästan som ett måste
att skriva den här boken, eftersom vi tillsammans med er
som arbetar på förskolan vill vara med och bidra till en bätt-
re framtid, för alla barn.

Med hopp om en givande läsning!
Karin Salmson & Johanna Ivarsson, Skåne, våren 2015

Välkommen in i en norBmokkreenastiuvpvpälrälgdg! 13

Övningarna är framtagna BOKENS UPPLÄGG:
i samverkan med förskole­
pedagoger.

I slutet av kapitlen finns BO K E N Ä R U P P D E L A D i en inledande del (kapitel 1–5)
det både övningar för där vi tar upp grunderna för det normkritiska per-
personalgruppen och spektivet. Som ett exempel på hur vi enkelt kan arbeta
övningar som ni kan göra normkreativt på förskolan finns ett kapitel om lässtunden.
med barnen på förskolan.
I marginalerna hittar du I nästa del (kapitel 6–14) kliver vi ännu djupare in i det
praktiska tips och fakta. praktiska arbetet och tittar på hur arbetet med normerna i
förskolan kan se ut rent praktiskt. Dessa normer är främst
hämtade från diskrimineringslagen. Här finns också en
högtidskalender för förskoleåret.

I den tredje delen (kapitel 15–18) fokuserar vi på andra
faktorer som påverkar ert arbete med normkritik, såsom
riskfaktorer och vad som hjälper er generellt att vidga för-
skolans normer. Kapitel 18 handlar om implementering, att
införa kunskaperna i vardagen på förskolan. Vi avslutar med
ett efterord, litteratur- och resurstips samt två checklistor.

Vi är medvetna om att normerna vi tar upp är överlap-
pande. Familjenormer sitter ihop med sexualitetsnormer
som sitter ihop med könsnormer. Och kroppsnormer med
könsnormer och etnicitetsnormer, etcetera. Det innebär
att vi, trots att vi har valt att dela upp normerna i den här
boken för tydlighetens och läsbarhetens skull, behöver
jobba med alla normer och gärna göra det överlappan-
de. En del övningar kan därför passa för arbete med
flera normer.

14 Normkreativitet i förskolan

OM ÖVNINGARNA Kapitlen har olika många
övningar, vilket inte
Till de flesta kapitlen finns tips på aktiviteter och övningar. reflekterar normens rele-
Detta eftersom vi vet att förändring sker när vi använder vans. En del normer är
både kroppen och knoppen, och faktiskt gör. Därför är det helt enkelt enklare att
viktigt att ta steget från teori och kunskap in i handling. vidga via övningar. Andra
En del av övningarna riktar sig till er pedagoger, andra är normer kan arbetas med
det tänkt att ni ska göra med barnen. En del av övningarna via förhållningssätt och
passar de allra äldsta barnen, och en del kan anpassas efter agerande i vardagen,
mognadsnivå. När det gäller de barn som av olika anled- snarare än en övning.
ningar (som ålder eller en funktionsförutsättning) inte har
ett språk eller förmåga till så stor förståelse, handlar norm- När vi talar om ”yngre
kreativiteten framförallt om vårt eget förhållningssätt. Det barn” i boken menar vi
vill säga inte lika mycket om konkreta övningar tillsammans barn som av olika anled­
med barnen, som hur pedagogen är mot och pratar med ningar (ålder eller annat)
barnen. Då blir reflekstionövningarna samt checklista inte har fullt utvecklad
för bemötande i kapitel 2 ett viktigare verktyg än barnöv- reflektions- eller verbal
ningarna. Det kan ändå vara en god idé att titta på de olika förmåga.
teman som varje kapitel belyser och försöka hitta sånger,
ramsor och annat som kan fungera till de yngsta. I övningar som har med
kropp och beröring att
När det kommer till göra är det extra viktigt
övningarna i boken är det vik- att vi inte tvingar med
tigt att tänka på några saker. Dels att de barn som inte vill
anpassa övningarna för just er barngrupp delta. Är vägran att delta
— oavsett funktions-, koncentrations- eller kom- återkommande för vissa
munikationsförmåga behöver alla barn kunna barn är det något som
delta i övningen på något sätt (ibland med hjälp personalen kan behöva
av assistent). Dels att som vuxen delta i övningen titta på orsaker till, men
så mycket som möjligt. Dessutom är det viktigt att lösningen är hur som helst
ha en tydlig början och ett tydligt slut på övningen inte att tvinga ett barn till
med ett ihopsamlande samtal efteråt. Det sistnämn- fysisk kontakt.
da gäller oavsett om det går att ha längre samtal
med reflektioner eller endast en kort mening, ett
ord eller en ramsa. Tänk gärna på att också
försöka ta andemeningen från övningen
och lägga in det i det dagliga be-

mötandet av barnen.

Bokens upplägg 15

Vi vet att ni som läser är kreativa, eftersom förskolans verk-
samhet och barn i sig kräver kreativitet. Vi vet också att ni
har erfarenhet, en del av många år i förskolans värld, andra
från andra håll. Så vi tror att ni pedagoger på förskolan
tillsammans kan avgöra vilka övningar och aktiviteter som
passar just er barngrupp. Men tänk på att övningar alltid
ska anpassas så att alla kan delta likvärdigt, särskilt med tan-
ke på olika funktionsförutsättningar. Även här litar vi till
er kreativitet och att ni kan inspireras av våra olika förslag
genom boken. En annan sak att ha i bakhuvudet när ni väl-
jer övningar att göra, är att så länge barnen inte själva är
medvetna om vissa normer, som till exempel de kring kön
och vilka saker flickor och pojkar ”får” göra, är det bra om
vi låter barnen befinna sig i sin normfria värld så länge som
möjligt och inte via övningarna lyfter fram eller problema-
tiserar något som barnen ännu är omedvetna om.

Även om vi trycker på att handling är en viktig del av
att kliva in i normkreativitet är reflektion också en avgö-
rande ingrediens. Det behövs tid för att reflektera och
analysera, både enskilt och i grupp. För att reflektionen
inte ska försvinna är det bra att skriva ner den. När du
arbetar själv föreslår vi en reflektionsdagbok och när ni
arbetar i grupp bör reflektionerna sparas i en pärm. Det
gör att det arbete ni utför dokumenteras, kan utvärderas
och användas av er igen i er process samt i arbetet med
likabehandlingsplanen.

I den här boken använder vi hen när könsidentiteten inte
är känd eller inte relevant. Vi använder också en, som
ersättning för man.

16 Normkreativitet i förskolan

Bokens upplägg 17

18 Normkreativitet i förskolan

DEL 1

I bokens första del går vi igenom grunderna för det normkritiska
perspektivet och tittar på hur normer byggs på förskolan. Vi foku-
serar också på lässtunden som ett konkret och normkreativt sätt att
vidga normer via litteraturen.
Kapitel 1: Varför ska vi arbeta med normer?
Kapitel 2: Förskolans normbygge
Kapitel 3: Makt & motstånd
Kapitel 4: Likabehandlingsplanen
Kapitel 5: Lässtunden som normbyggare

Bokens upplägg 19



Kapitel 1
Varför ska vi arbeta med normer?

Diskrimineringslagen Kapitel 1 Varför ska vi arbeta med normer?
förbjuder diskriminering
som har samband med I det här kapitlet tittar vi på varför det normkritiska
kön, könsöverskridande perspektivet är så viktigt på förskolan. Och vad som
identitet eller uttryck, händer när vi inte arbetar med att vidga normer.
etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfatt- GE N O M A T T A R B E T A med normer i förskolan bidrar
ning, funktionsförutsätt- ni till att barn får utvecklas som de unika individer
ning, sexuell läggning de är, utan att begränsas av föreställningar om de
eller ålder. olika grupper de ingår i (som till exempel kön, funktion,
etnicitet). Dessutom bidrar arbetet till ett ökat handlings-
Normerna i boken bygger utrymme för alla, även de vuxna på förskolan. Det norm-
på diskrimineringslagen. kreativa arbetet är en del av demokratiarbetet på förskolan.
Men med tillägg för När ni arbetar med normer synliggör och konkretiserar ni
kroppsnormer, familjenor- de grundläggande demokratiska värdena såsom ”människo-
mer och socioekonomiska livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människ-
normer, som också är ors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de
relevanta för likabehand- svaga och utsatta”, som det står i läroplanen för förskolan.
lingsarbetet på förskolan. Och ni bidrar till att minska mobbning och diskriminering.

Normkritik handlar om att få syn på vilka osynliga regler
och förväntningar som styr oss. De här reglerna och för-
väntningarna är det som utgör normerna. De påverkar våra
val och vår utveckling, till exempel vad barn väljer att leka
med på förskolan eller idéer om vem som kan bli kär i vem.
Normerna styr också vad vi upplever som önskvärt och vad
som ger status, och vilka förväntningar vi har på andra och
oss själva. Konsekvensen av att normer finns kan lite förenk-
lat förklaras med att vi sorterar in människor i olika fack, där
de antingen ses som avvikare och utanför normen, eller som
någon innanför normen. Att vara ”inom norm” ger förde-
lar. Till exempel är det ingen som ifrågasätter förmågan att
vara en god förälder på grund av heterosexualitet, medan

22 Normkreativitet i förskolan

vissa fortfarande motsätter sig två föräldrar av samma kön, Enligt läroplanen för
just bara för att de är homosexuella. Och det är tyvärr enk- förskolan ska alla som
lare att få en anställning om du heter Klara Svensson än verkar i förskolan i den
om du heter Nahla Muhammad. Normkreativitet handlar dagliga verksamheten
om att med kreativt handlande göra normerna större och tydliggöra de grundläg-
bredare så att alla får plats, så att handlings- och utveck- gande värden som anges i
lingsutrymmet ökar för alla individer. förskolans läroplan, hålla
dem levande i arbetet med
Normer är inte absoluta. De förändras över tid och kan vara barnen samt klart ta av-
olika på olika platser på jorden. De är också olika på olika stånd från det som strider
nivåer. Vissa gäller övergripande för hela samhället, medan mot dessa värden. Med de
vissa normer gäller för en grupp: som att en förskolepeda- grundläggande värdena
gog ”är” en kvinna. Normer är ofta oklara, vi kan se det som menas: ”människolivets
att normer har en kärna som vi kan vara mer eller mindre okränkbarhet, individens
nära. När det gäller familjenormer är den biologiska kärn- frihet och integritet, alla
familjen närmast kärnan, medan till exempel adoptivfamil- människors lika värde,
jen står strax utanför och regnbågsfamiljen med samköna- jämställdhet mellan könen
de föräldrar är långt från kärnan. En människa är sällan samt solidaritet med svaga
helt utanför normerna, eller helt innanför. och utsatta.”
Lpfö 98, reviderad 2010

Normer är som outtalade regler som påverkar hur och Ett normkreativt förhåll-
vad vi gör, tänker eller förväntas göra samt påverkar vad ningssätt är intersektionellt,
som ger status och makt. Normerna blir tydliga främst när vilket betyder att vi för-
vi bryter mot dem och leder ofta till utanförskap av något håller oss till att människor
slag, och inte sällan till diskriminering. Normer finns både påverkas av flera olika
på en samhällelig nivå och i mindre grupper. Normer normer samtidigt. Det
sammanfaller ofta med det som majoriteten är eller gör. kan också kallas norm-
samverkan.
Att arbeta utifrån ett normkreativt förhållningssätt handlar
om att utgå från att det hela tiden finns flera aktiva normer,
alltså att ha det som kallas ett intersektionellt perspektiv.

Kapitel 1 Varför ska vi arbeta med normer? 23

Läroplanen för förskolan Det betyder att vi inte bara styrs av normer utifrån vilket
är verksamhetens led- kön vi har eller anses ha, utan att vi även påverkas av nor-
stjärna. Ett suveränt mer utifrån vilken etnicitet vi har, vilken sexuell läggning vi
verktyg att läsa och ta ut har, vilken tro vi har, etcetera. Det kan innebära en sak att
riktning med samt koppla vara en man med en funktionsnedsättning i vårt samhälle,
ihop med det ni gör med och en annan sak att vara en kvinna med en funktionsned-
barnen, varje dag. Var sättning. (När det kommer till handikappersättning är det
det länge sedan du läste till exempel vanligare att Försäkringskassan beviljar kvinnor
läroplanen? Eller är du det lägsta beloppet och män det högsta, enligt SCB 2013.)
mitt i en utbildning som I den här boken utgår vi i varje kapitel ifrån ett normområde,
ska leda dig in i förskolans men i verkligheten överlappar dessa normer varandra.
värld och har inte läst den
än? Då rekommenderar vi Ett normkreativt förhållningssätt tar hänsyn till att ett barn
att du plockar fram den. både kan vara tjej, etniskt svensk, heterosexuell och ha
en funktionsnedsättning eller att någon kan vara både
troende, transsexuell samt komma från en resursstark fa-
milj. Genom att vara medveten om många olika sidor hos
individen så kan vi bemöta människor på ett individuellt
plan och ta hänsyn till flera delar av livet samtidigt.

Den här boken hjälper RÄTTEN ATT VARA OLIKA
dig att levandegöra
likabehandlingsplanen En återkommande reaktion när vi jobbar med att vidga
som finns på er förskola. normer är frågan: ”Ska alla bli likadana nu eller?” Det är ett
Likabehandlingsplanen missförstånd. Att vidga normer handlar om att vi ska få vara
är ju er handlingsplan för olika, utan att någon höjer på ögonbrynen och utan att vi
arbetet med normer. Det behandlas sämre för att vi inte är på ett visst sätt. För det
kan därför vara en bra idé finns ju också många som aktivt väljer andra vägar än de
att plocka fram den för att som normen erbjuder, som trivs med den frihet och den
påminnas om vad som står styrka det kan ge att inte vara som ”alla andra”. Så ska det
i den, och fundera över naturligtvis få fortsätta vara. Liksom att det ska vara helt okej
vilka utmaningar den pre- att fortsätta följa normen om en vill det. Det vi ska ta bort
senterar och/eller om den är de negativa effekterna av annorlundaskapet. Och istället
behöver bearbetning.
24 Normkreativitet i förskolan

börja förutsätta och värdera olikhet, och se varje individ, Tycker du att saker är bra
barn och kollega, som en resurs utifrån hens egenskaper som de är? Att de normer
och erfarenheter. vi har är oproblematiska?
Känner du dig inte hemma
Ibland i diskussioner uppstår en känsla av att om du tillhör i de resonemang som förs
majoriteten och är inom norm, till exempel är en vit medel- i den här boken? Fundera
ålders heterosexuell kvinna med familj, är det ”fel” i sig. över hur du då ska kunna
Men det är det så klart inte. Däremot är det viktigt att vara uppfylla läroplanens mål
medveten om att du ingår i en majoritet, och att det som och syfte med de verktyg
kan framstå som självklart för dig inte behöver vara det för och den position som du
andra. Samt att du, när du uppfyller en norm, får ta del av har idag samt hur du ska
vissa privilegier, vare sig du vill det eller inte. Kanske har du arbeta i enlighet med
lättare att få en bostad, ett jobb eller ett leende i busskön. förskolans uppdrag. Prata
med någon kollega eller
Det kan så klart också vara påfrestande att inse att vi på olika verksamhetsansvarig om
vis bidrar till att förstärka eller utmana normer, när vi så att dina tankar och känslor.
säga bara ”är som vanligt”. Det kan handla om sådant som Att arbeta med de här
hur vi klär oss. På många förskolor har kvinnorna liknande frågorna är ju inte valfritt,
kläder och kroppsspråk. Om det arbetar några män på för- det handlar ju om att följa
skolan särskiljer sig deras sätt att uttrycka sig med kläder el- läroplanen och lagen.
ler kroppsspråk sannolikt från kvinnornas. Kanske kan det
finnas anledning att själv vara nyfiken på nya intresseområ-
den, sätt att klä sig, göra och vara? Ibland kan reaktioner på
normkritik komma från känslan av att förlora något. ”Ska
jag inte få sminka mig längre, bara för att jag är kvinna?!” Men
det är inte vad perspektivet handlar om, utan om att alla
som vill sminka sig ska ges möjlighet till det. Att lägga till,
inte ta bort. Och kanske leder den här processen samtidigt
till att fler vill utmana sig själva, och sina föreställningar om
vad som är möjligt – testa nytt och upptäcka nya sätt att vara
på som känns rätt, bra och utvecklande. Kanske vill någon
utforska känslan av att inte använda smink, om hen annars
alltid gör det? Kanske vill någon som alltid har byxor testa
att ha kjol?

Kapitel 1 Varför ska vi arbeta med normer? 25

Alla barn ska ges lika DAGENS NORMER LEDER TILL MOBBNING
värde och ingen får diskri-
minera ett barn. Även om fokus inte ligger på att kritisera har ordet normkri-
Barnkonventionen, artikel 2 tik relevans. Vi måste ställa oss kritiska till hur det fungerar
idag, av den enkla anledningen att normsystemet leder till
När vi pratar normer ska mobbning och diskriminering. Skolverket slog år 2009 i rap-
vi INTE lyssna på mag- porten Diskriminerad, trakasserad, kränkt? fast att diskrimine-
känslan! Den där första ring, trakasserier och kränkningar kan spåras till de normer
impulsen att rygga tillbaka som finns i förskolan (och skolor). Skolverket pekar på hur
inför det som upplevs som barnen socialiseras in i ett normsystem som bygger på idén
avvikande och annorlunda om normalitet kontra avvikelse. Vilket alltså leder till
måste motas bort med diskriminering, trakasserier och mobbning. När vi ser vissa
medvetenhet, nya erfaren- saker som ”normala” och andra som ”onormala” skapas både
heter och handlingar. gränser och hierarkier mellan olika sätt att vara. För att kun-
na definiera sig eller någon annan som innanför eller utan-
Normer påverkar både för en normgräns behöver också dessa gränser upprätthållas.
barn och vuxna. En del Vilket skapar en grogrund för mobbning och trakasserier.
normer får dock störst ef-
fekt på vårt vuxna liv, som Skolverkets rapport pekar också på att ett toleransper-
könsnormer vars grund spektiv inte har den goda effekt som vi först kanske tror.
läggs i barndomen och Det är detta perspektiv som generellt gäller i både förskola
ger effekt på sådant som och på skolor idag. Det kanske inte låter så fel att vara tole-
lön när vi är vuxna. rant. Problemet är att det finns en maktaspekt, som handlar
om att de inom en norm ska tolerera dem som är utanför.
Det skulle kunna kallas toleransmakt. Den som är inom
normen har makten och kan välja att tolerera den som är
utanför, eller inte. Tänk dig till exempel att du på förskolan
skulle förklara för barnen att familjer som har en pappa och
mamma, som lever ihop, är lika mycket värda som andra
familjer och därför ska tolereras! Eller att ett afrosvenskt
barn ska tolerera att det i samhället idag finns människor
som är vita. Att människor i rullstol ska tolerera att det finns
de som går på sina ben. Det är tankar så främmande att de
nästan blir komiska, vilket synliggör att det är den som är
innanför normen som har makten att tolerera, och att den
makten är så självklar att den ofta blir osynlig.

26 Normkreativitet i förskolan

TOLERANSMAKT
att ha makten att tolerera
eller att inte tolerera den
som är utanför normen.

TOLERANSRUM
där den som tolereras
”får vara” istället för att
inkluderas i normen.

Den som tolereras hamnar inte heller innanför normen,
utan i ett toleransrum som den som har tolerans-
makten bestämmer ramarna för. Den med makt kan ock-
så förändra förutsättningarna för rummet och ta tillbaka
sin tolerans. Just nu pågår till exempel en maktkamp kring

Kapitel 1 Varför ska vi arbeta med normer? 27

CHECKLISTA FÖR BOKHYLLAN

Kön & könsöverskridande identitet & uttryck JA NEJ ANTAL
  1. Finns böcker med en eller flera pojkar i huvudroll?

  2. Finns böcker med en eller flera flickor i huvudroll?

  5. Finns böcker där en pojke tar initiativ och löser problem?

  6. Finns böcker där en flicka tar initiativ och löser problem?

  7. Finns böcker där flickor är empatiska och omhändertagande?

  8. Finns böcker där pojkar är empatiska och omhändertagande?

  9. Finns böcker där flickor beskrivs med ord som snälla, söta eller fina?

10. Finns böcker där pojkar beskrivs med ord som snälla, söta eller fina?

11. Finns böcker där pojkar utmanar gränser och visar ilska?

12. Finns böcker där flickor utmanar gränser och visar ilska?

13. Finns böcker där flickor gråter och visar att de är ledsna?

14. Finns böcker där pojkar gråter och visar att de är ledsna?

15. Finns böcker där pojkar är modiga och uppfinningsrika?

16. Finns böcker där flickor är modiga och uppfinningsrika?

17. Finns böcker där pojkar är aktiva och handlingsorienterade?

18. Finns böcker där flickor är aktiva och handlingsorienterade?

19. Finns böcker där flickor har på sig kjol eller klänning?

20. Finns böcker där pojkar har på sig kjol eller klänning?

21. Finns böcker där flickor har på sig byxor?

22. Finns böcker där pojkar har på sig byxor?

23. Finns böcker där flickor har kläder i regnbågens alla färger?

24. Finns böcker där pojkar har kläder i regnbågens alla färger?

25. Finns böcker där flickor har långt hår och spännen eller tofsar?

26. Finns böcker där pojkar har långt hår och spännen eller tofsar?

Familj, sexuell läggning & vänskap FÖRLAG AB
27. Finns böcker som visar vänskap mellan flickor på ett positivt sätt?
JA NEJ ANTAL
28. Finns böcker som visar vänskap mellan pojkar på ett positivt sätt?

29. Finns böcker som visar vänskap mellan flickor och pojkar på ett
positivt sätt?

30. Finns böcker som visar en mamma som närvarande och
omhändertagande förälder?

31. Finns böcker som visar en pappa som närvarande och
omhändertagande förälder?

32. Finns böcker med barn som har en mamma och en pappa?

33. Finns böcker med barn som har flera mammor och/eller pappor?

34. Finns böcker med barn som har en förälder?

35. Finns familjer där barn och föräldrar har samma hudfärg?

36. Finns familjer där barn och föräldrar har olika hudfärg?

37. Finns böcker där barn bor på en plats hela tiden?

38. Finns böcker där barn bor på flera platser, t ex varannan vecka?

Funktion, etnicitet & ålder

39. Finns böcker som speglar barn utan funktionsnedsättning på ett
positivt och självklart sätt?

40. Finns böcker som speglar barn med funktionsnedsättning på ett
positivt och självklart sätt?

41. Finns böcker där barn och vuxna med etniskt svensk bakgrund
speglas på ett positivt och självklart sätt?

42. Finns böcker där barn och vuxna med etniskt utländsk bakgrund
speglas på ett positivt och självklart sätt?

43. Finns böcker där barn och unga speglas?

44. Finns böcker där gamla människor speglas?

Detta är ett första steg i en analys av er bokhylla. Efter att du räknat behöver du också titta på
hur olikheter gestaltas, om det sker på ett normvidgande sätt eller ej.