Inuti Collection-Outsider Art

Inuti Collection

Outsider Art

25 år

1

2

Inuti Collection

Outsider Art

Innehåll

1 Förord
2 90-tal
5 Inuti Collection - om samlingen
6 Tankar om teckning
11 Linda Persson, konstnär på Inuti Lilla Essingen 2000 - 2004
14 00-tal
17 Att återupptäcka tidigare lärdomar
20 Självporträtt 2009
22 Inuti Galleri
26 10-tal
29 Inuti 25 år – vi som var med och startade Stiftelsen Inuti

Content

1 Preface
2 90s
4 Inuti Collection – on the collection
6 Thoughts on Drawing
10 Linda Persson - artist at Inuti Lilla Essingen 2000 - 2004
14 00s
16 Relearning the lessons of the past
20 Self-portrait 2009
22 Inuti Gallery
26 10s
28 Inuti 25 years– those of us involved from the very start

Bild till vänster: Mikael Carlsson, studie av vatten, 2005, akvarell (detalj)

4
Fredrik i ateljén, 2007

Förord

Det är med stor glädje och stolthet vi under hösten och vintern 2021, för
första gången, får göra en omfattande presentation av Inuti Collection, på
tre olika platser: Ronneby konsthall, Inuti Galleri och i Husby konsthall.

Utställningarna sammanfaller med Stiftelsen Inutis 25-årsjubileum.

I denna katalog berättar vi hur Inuti startade, hur samlingen har byggts
upp, och belyser med två texter området Outsider Art. Vi presenterar även
intressanta verk som ingår i Inuti Collection.

Samlingen har ett konstnärligt värde och är samtidigt ett levande dokument
över svensk vård- och omsorgshistoria. Inte minst visar samlingen kreati-
vitet och skapande som berör vårt inre.

Preface

It is with great pride and joy that we at Inuti can for the first time ever,
during the fall and winter of 2021, undertake an extensive presentation
of Inuti Collection, at three separate venues no less: Ronneby Konsthall,
Inuti Galleri, and Husby Konsthall.

The exhibitions coincide with the 25th anniversary of the founding of The
Inuti Foundation.

In this catalogue, we tell the story of how Inuti was established, how the
collection has been built up over the years, as well as offer insight regarding
the field of Outsider Art. We also present a selection of interesting works
that are part of Inuti Collection.

The collection bears considerable artistic value and at the same time acts
as a living document over the history of Swedish care and welfare. Not least,
the collection puts a focus on a form of creativity that has the capacity to
move us on a truly profound level.

1

90-tal

Lena Östling, Skrotstilleben, 1997, akryl på duk, 62 x 75 cm

2
Monika Svahn, Utan titel, 1997, vaxkritor på papper, 21 x 29 cm

Charlotte Erlandson, Foster, 1999, brons, 24 x 19 x 5 cm

3

Monika Svahn, Figur, 1997, vaxkritor på papper, 23 x 19 cm

Inuti Collection– on the collection

By Peter Kinny, artistic mentor at Inuti

Inuti Collection is comprised today of more than 500 works by approx-
imately 80 artists. The collection consists of purchased works by artists
both inside and outside Inuti’s field of operations and to a large extent of
donations as well. It spans a wide variety of techniques such as painting,
sculpture, video, photography, mosaics and textile works.

Early on, Inuti received art in the form of gifts from various donors, often
from similar studios in Sweden and other countries that we have collabo-
rated with.

Artists that are no longer at Inuti have on occasion donated their works
to the collection. We have also received works from the estates of artists
who have passed away. Inuti has, in turn, promised to maintain and admi-
nistrate them in the best way possible. We achieve this by creating exhi-
bitions and renting out art to companies, schools, and representational
apartments. We protect the copyright of the artists’ works.

The donations often include several works by each individual artist. They
can be drawings, sketches, and variations on the same motif, and thereby
offer a broader presentation of the artist’s oeuvre.

Thanks to the donations, the collection is growing rapidly, and we hope
that it can entice researchers within the field of art and culture to discover
and study the material.

During the years 2011 - 2013, the collection acquired its present day
form, and we started purchasing works from artists that work within our
own organization. In our three studios; Inuti Lilla Essingen, Inuti Kungs-
holmen, and Inuti Västerbroplan, the artists have formed cooperatives,
and via these cooperatives we have received considerable help regarding
the acquisition of art works. This has allowed the Inuti Collection to grow
extensively.

To the cooperatives and to all those who have donated art works, we
would like to extend our warmest thanks.

Inuti Collection is one of the few collections in Sweden that includes
Outsider Art. There is an ever-increasing interest in the art that is created
at Inuti. We also see a growing interest in Outsider Art throughout the
world, and are proud to be able to contribute with the amazing art works
included in Inuti Collection.

4

Inuti Collection– om samlingen

Av Peter Kinny, konstnärlig handledare på Inuti

Inuti Collection består idag av mer än 500 verk av ett 80-tal konstnärer.
Samlingen består både av inköpta arbeten från konstnärer inom och
utanför Inutis verksamhet och till stor del av donationer. Den spänner
över ett flertal tekniker såsom måleri, skulptur, video, fotografi, mosaik
och textila verk.

Tidigt i Inutis historia fick vi konst som gåvor från olika håll, ofta från
liknande ateljéer i Sverige och andra länder som vi haft samarbete med.

Konstnärer som slutat arbeta hos oss har ibland donerat sina arbeten till
samlingen. Vi har även fått arbeten från avlidna konstnärers efterlevande.
Inuti har då lovat att behålla och förvalta dem på bästa sätt. Vi gör detta
genom att anordna utställningar och hyr även ut konst till företag, skolor
och representationsvåningar. Vi bevakar konstnärernas upphovsrätt.

Donationerna omfattar ofta flera arbeten av varje konstnär. Det kan
vara teckningar, skisser och varianter av samma motiv. Det ger en bredare
presentation av konstnärskapet.

Tack vare donationer växer samlingen snabbt och vi hoppas att den ska
locka forskare inom konst och kultur att upptäcka och studera materialet.

Under åren 2011 - 2013 fick samlingen den form den numera har, och vi
började göra inköp från konstnärer som arbetar inom vår verksamhet. I
våra tre ateljéer: Inuti Lilla Essingen, Inuti Kungsholmen och Inuti Väster-
broplan, har konstnärerna startat kooperativ, och via kooperativen har
vi fått stor hjälp med inköp av konst. På så sätt har Inuti Collection haft
möjlighet att bredda samlingen.

Till kooperativen och till alla som donerat konstverk vill vi framföra ett
stort och varmt tack.

Inuti Collection är en av få samlingar i Sverige som innehåller Outsider
Art. Intresset för den konst som skapas på Inuti ökar hela tiden. Vi ser även
ett ökat intresse för Outsider Art världen över och är stolta över att kunna
bidra med de fantastiska verk vi har i vår samling Inuti Collection.

5

Tankar om teckning

Att teckna är ett sätt att visa någon annan hur man minns saker. En frihet
att avbilda det man ser på sitt sätt. Ett sätt att planera. Att uttrycka unika
och obeskrivliga känslor. Det är ett sätt att förmedla en tanke till omvärlden.
Att tänka på papper.

Teckningen kommer så plötsligt, man lever igenom den tills det är över.
Handen får fram det den vill, det blir olika varje gång. I teckningen befinner
man sig på gränsen mellan vad man vet och vill och vad som ska bli till.

När man tecknar kan man koncentrera sig i sin egen värld. Man kan fantisera
bättre. Det är ett sätt att lugna ner sig. Teckning är en livsstil (för den som är
mottaglig för den). Teckning är en susning, en storm.

Ovanstående text är ett collage av tankar om teckning uttryckta i ord av
konstnärer på Inuti.

Stockholm 2021

Thoughts on Drawing

Drawing is a way to show someone else how you remember things. A freedom
to depict what you see in your own way. A way to plan. To express unique and
indescribable feelings. It is a way to convey a thought to your surroundings.
To think on paper.

The drawing comes very suddenly, you live through it until it’s over. The hands
says what it wants to, and it’s different every time. While drawing, you find
yourself on the boundary of what you know and desire and what will soon be.

When you draw, you can concentrate yourself into a world of your own. You
can imagine even better. It can be a way to calm down. Drawing is a way of
life (for those who are receptive to it). Drawing is a murmur, a storm.

The above text is a collage of thoughts on drawing expressed in words by
artists at Inuti.

Stockholm 2021

6

Bild till höger: Mikael Carlsson,Blad 2002, blyerts på papper, 42 x 30 cm

7

Christina Ununger, Utan titel, 1997,
blyerts på papper 29,5 x 41 cm

Arne Larsson, Seriemördaren Fredrik Sjöberg, 2000, teck-
ning 23 x 24 cm
8

Linda Persson, Semester i Turkiet, 2005, blyerts på papper, 50 x 35 cm

9

Jens Nilsson, Farlig, 2013, kol på papper 45 x 57 cm

Linda Persson– artist at Inuti Lilla Essingen 2000-2004

By Eva Olofsson, artistic mentor at Inuti

For Linda, painting was the most natural form of expression. She considered
it almost easier than breathing, and much simpler than meeting people.
From experience she had learnt that brief encounters were preferable,
and if they were too long things could get complicated. In her paintings
she would combine both the real and imaginary into compelling stories.
Her motifs could deal with football, fishes, witches or completely new
creatures spontaneously discovered by Linda and born out of haphazard
brushstrokes. All with a natural feel for colour and composition. She
enjoyed trying new things such as writing Chinese characters or knitting
exceptionally large meshes.

It was exciting to look on while she painted and see new forms emerge,
a bit like sitting on a rock in a rushing river. The best way of supporting
her was just to sit there and concentrate on her painting without actu-
ally commenting or doing much of anything. Helping her achieve a sense
of calm allowed her to focus, leading to a feeling of serenity spreading
throughout the studio accompanied only by the pleasant sound of her
quick brushstrokes.

Linda enjoyed traveling and engaging in activities such as football,
hiking, and spending time in the countryside, where she would never need
to worry about taking a cab to work. She would ponder existential ques-
tions such as whether her house still existed when she was away. How can
you be certain that things you cannot see actually exist? Or why everyone
reacts so strangely to her jokes.

Roger Cardinal, art historian and professor at the University of Kent at
Canterbury, wrote the following regarding Linda:

”Indeed it takes very little time for me to realise that she is actually speaking
quite clearly, and indeed speaking to me. Despite the inhibitions and confine-
ments that may be thought to have affected her, she is indeed capable of emit-
ting signals that I can receive and interpret. Hence, in a fundamental sense,
and even though we have never met, she is getting in touch with me, telling
me stories, offering me thoughts and reflections. The conditions of dialogue
are there, except in so far as the artist´s death means, sadly, that I cannot
reply to her meshes.”

Linda was born 1979 in Stockholm.
She died in a car accident in 2007.

10

Linda Persson, konstnär på Inuti Lilla Essingen 2000-2004

Av Eva Olofsson, konstnärlig handledare på Inuti

För Linda var måleriet det mest självklara. Det var nästan
enklare än att andas och mycket enklare än att träffa folk
även om det också var roligt, särskilt killar. Men vis av erfa-
renheten hade hon lärt sig att korta möten var bäst. Om de
blev längre kunde det bli för komplicerat. I sina målningar
vävde Linda ihop verkliga och påhittade saker. Det kunde
vara fotboll, fiskar, häxor eller helt nya varelser som föddes ur
slumpmässiga penseldrag och upptäcktes av Linda. Allt med
en naturlig känsla för färg och komposition. Hon provade
gärna nya saker som att skriva kinesiska tecken eller sticka
med jättestora maskor.

Det var spännande att titta på när hon målade och se hur
figurerna växte fram, lite som att sitta på en sten i en ström-
mande flod. Bäst stöd fick hon om man bara satt där och
själv koncentrerade sig på hennes målning utan göra något
eller säga särskilt mycket. Hon fick ro när hon hade hjälp
med fokuseringen. Då spred sig ett behagligt lugn och bara
penseldragen hördes i ateljén.

Linda tyckte om att resa och sport, som fotboll, eller att få Linda Persson i ateljén
rå sig själv på landet i ett litet begripligt sammanhang där
man inte behövde åka taxi för att komma till jobbet. Hon kämpade hårt för
att förstå hur allt hänger ihop, om huset hemma fanns kvar när hon inte var
där, hur man kan veta att saker som man inte kan se finns eller varför folk
reagerar så konstigt ibland när hon skojar.

Roger Cardinal, konsthistoriker och professor vid the University of Kent i
Canterbury, England, skrev så här om henne:

”Det tar faktiskt inte lång tid för mig att förstå att hon trots allt talar väldigt
tydligt, och dessutom talar till mig. Trots alla förhinder och begränsningar som
kanske kunde ha påverkat henne så förmår hon verkligen att skicka ut signaler
som jag kan ta emot och tolka. Följaktligen, på ett grundläggande sätt, trots att
vi aldrig har träffats, så når hon fram till mig, berättar sina historier för mig,
erbjuder mig sina tankar och formuleringar. Villkoren för en dialog finns där,
förutom det faktum att konstnärens död sorgligt nog innebär att jag inte kan
svara på hennes budskap.”

Linda föddes 1979 i Stockholm.
Hon omkom i en bilolycka 2007.

11

12

Linda Persson, Spöken, 2004, akryl på duk, 150 x 105 cm 13
Bild till vänster: Linda Persson, Händer, 2010, 20 x 29 cm, blyerts (detalj)

Emma Asplund, Flodhäst, 2009, betong, ca 40 x 15 x 15 cm

Patricia Sigurd, BH, 2010, pärlbroderi, 15 x 65 cm

00-tal

Buster Hollingworth, Flicka, 2010, mosaik, 20 x 20 cm
14 ”Flickan heter Anne och är väldigt fin”

”The girl’s name is Anne, and she is very pretty”

Stefan Nilsson, Påhittad astrologi, 2009- 2011, akryl på duk, 125 x 125 cm Stefan Nilsson process

Mattias Johansson, Utan titel, 2008,
tusch och akryl på papper, 90 x 80 cm

15

Momoko Takamatsu, Silvia, 2009, akryl på duk, 33 x 24 cm

Relearning the lessons of the past

I t seems that most people are denied the pleasure that comes from creating
and enjoying art. They feel that the art world and its grand institutions are
not for them and that they will not be able to understand or appreciate
the artwork they contain. This religion of culture with its own language and
imposing temples and cathedrals of art speaks to a wealthy elite, the culture
they worship a lifetime away from the everyday lives of most people.

Being an outsider or outlier, could be seen as a special position, outside
the mainstream, not following sheeplike the movement of the herd. In
truth the truly sane and wise have always been kept at a safe distance so
as to not contaminate the rest of society, asylums like leper colonies were
often places built at a distance, safely away from where people live.

This position of outsider can mean that the person involved has somehow
bypassed conformity, either through choice or situation, not inculcated
in the methods and madness of so-called everyday life. As artists they are
often self-taught, using creativity in its most natural of ways to express
themselves, not as part of a system that says art must be like this or that,
or to be sold, or liked or even seen, just creating for the pleasure of it.

Now that the art world is awakening again to this new, and to them,
undiscovered pool of artists, their cache and standing is growing, and
many contemporary artists have taken to aping and mimicking the art
of the outsider. The art world is cyclical, and it is worth considering the
lessons of the past when art brut or outsider art has held sway.

Visiting the recent Brutal Beauty exhibition at the Barbican in London one
is struck by the inclusion for the first time of works from Jean Dubuffet’s
Collection de l’Art Brut alongside his own. Dubuffet famously never wanted
to show his work alongside his Art Brut collection, was this because he did
not want to be seen as an Art Brut artist, or that he had been influenced by
it or that his work would lose both cultural and financial value by associa-
tion with it?

“I have never been influenced by Art Brut. I have been influenced by their
freedom, a freedom which has helped me a great deal.”

Jean Dubuffet

Viewing Dubuffet’s work alongside his art brut collection is a remarkable
and revelatory experience. One is struck by the control and artifice in his
work and the obvious inspiration and influence of art brut art and artists, it
is knowing, self-aware and slightly cold. This is even more apparent when
entering the spaces containing his art brut collection and experiencing
their powerful charge and energy, there was no coldness, no deliberate

16

Översättning av text Marc Steene - Relearning the lessons of the past

Att återupptäcka tidigare lärdomar

D et verkar som om de flesta människor är förnekade glädjen att skapa och
uppleva konst. De känner att konstvärlden och dess stora institutioner
inte finns till för dem och att de aldrig kommer att förstå eller uppskatta
de konstverk som ryms inom dess väggar. Denna kulturens religion med sitt eget
språkbruk, respektingivande tempel och katedraler talar till en välbeställd elit.
Kulturen som de dyrkar befinner sig ljusår ifrån de flesta människors vardag.

Att stå utanför, att vara en ”outsider”, kan ses som en unik position utanför
mainstream och en som inte fåraktigt följer flockens rörelser. Sanningen att
säga så har dessa kloka och visa personer alltid hållits på säkert avstånd för att
inte smitta resten av samhället. Anstalter som leprakolonier byggdes ofta på
säkert avstånd från andra människor.

Denna ställning som ”outsider” kan betyda att personen i fråga har undvikit
att anpassa sig, antingen av fri vilja eller av någon annan omständighet, och
inte inpräglats i de system och dårskaper som hör till den så kallade vardagen.
Som konstnärer är de ofta självlärda, de använder kreativiteten i dess mest
naturliga form för att uttrycka sig själva, inte som del av ett system som säger
att konst måste vara si eller så, eller att den ska säljas, eller bli omtyckt, eller
ens sedd, utan enbart för det rena nöjet i att skapa.

Nu när konstvärlden återupptäcker denna, för den, outforskade grupp konst-
närer höjs deras uttryckssätt och status, och många samtida konstnärer börjar
apa efter och härma outsiderns uttryck. Konstvärlden är cyklisk och det är
värt att reflektera över tidigare epoker då Art Brut och outsiderkonst hade stort
inflytande.

Vid ett besök på den nyligen visade utställningen Brutal Beauty vid Barbican
Art Gallery i London så slås en av att Jean Dubuffets ’Collection de l’Art Brut’ för
första gången presenteras bredvid hans egna verk. Det var välkänt att Dubuffet
aldrig ville visa sina verk bredvid denna samling. Var det för att han inte ville ses
som en Art Brut-konstnär, för att han hade blivit influerad av samlingen eller
för att hans egna verk skulle förlora i både kulturellt och ekonomiskt värde om
de associerades med den?

”Jag har aldrig influerats av Art Brut. Jag har influerats av deras frihet, en frihet
som har hjälpt mig mycket.”

Jean Dubuffet

Att se Dubuffets konstverk bredvid hans Art Brut-samling är en anmärknings-
värd och avslöjande upplevelse. En slås av kontrollen och hantverket i hans
konst och den uppenbara inspirationen och influenserna från Art Brut och dess
konstnärer. Den är kunnig, självmedveten och något kall. Detta blir uppenbart
när en kommer till de delar av utställningen som innehåller hans Art Brut-

17

artifice, just creation and creativity. It may seem a travesty, but I left the
exhibition feeling that Dubuffet is a plagiarist, somebody mimicking and
aping the work of true artists and that perhaps this was the reason he never
wanted to exhibit his work with his art brut collection?

One of the artists in Dubuffet’s art brut collection,
Gaston Chaissac, accused him of copying his work,
and as can be seen there is a remarkable similarity
between their work. Following this accusation
Dubuffet recategorised Chaissac’s work and removed
him from his Art Brut collection.

“After the plagiarism accusation, Dubuffet removed
Chaissac from the Art Brut collection. It was at this
time that he began an annex grouping, the New Inven-
tion Collection, for Chaissac’s works and other pieces
created by outsider artists who displayed a desire for
fame and other insider ambitions.” (Peiry, 2006)

Gaston Chaissac, Untitled, c. 1949, This shocking use of power, to eliminate another
lacquer paint on paper artist speaks volumes about Dubuffet’s ego and the
unfair and unequal power balance in the art world
between the insiders and the outsiders.

“Dubuffet talked about art brut. The phrase made a fortune, and I was
fleeced.”

Gaston Chaissac

The Brutal Beauty exhibition highlights the many issues associated with
exhibiting art from outside the mainstream, and a reminder that if given
the space and opportunity these works, so often kept in the dark and at a
distance, should take centre stage on their own terms without apology or
explanation. Their beauty and originality outshine all imposters.

Marc Steene

Founder and Director Outside In, UK
September 2021

References:
Peiry, Lucienne. Art Brut: The Origins of Outsider Art. 2nd English language ed. Paris:
Flammarion, 2006.
Borum, Jenifer P: www.outsiderartfair.com/artists/gaston-chaissac Published online

18

samling och upplever dess kraftfulla laddning och energi; där fanns ingen
kyla, inga uppenbara knep, bara skapande och kreativitet. Det kanske verkar
parodiskt men jag lämnade utställningen med en känsla av att Dubuffet är
en plagiator, någon som härmat och efterapat äkta konstnärers verk och som
kanske just därför aldrig ville ställa ut sina egna konstverk tillsammans med
sin Art Brut-samling?

En av konstnärerna i Dubuffets Art Brut-samling, Gaston Chaissac, anklagade
honom för att kopiera hans verk, och det går att se en anmärkningsvärd likhet
mellan deras konstverk.

”Efter anklagelsen om plagiering avlägsnade Dubuffet Chaissac från Art Brut-
samlingen. Det var vid denna tidpunkt som han startade en tilläggsgruppering,
’New Invention Collection’, för Chaissacs verk, samt för andra verk skapade av
outsiderkonstnärer som visade upp en önskan om berömmelse och andra insider-
ambitioner.” (Peiry, 2006)

Detta chockerande maktutövande säger mycket om Dubuffets ego och den
orättvisa och ojämna maktbalansen i konstvärlden mellan ”insiders” och
”outsiders”.

”Dubuffet talade om Art Brut. Frasen skapade en förmögenhet, och jag kände mig
lurad.”

Gaston Chaissac

Utställningen Brutal Beauty belyser flera frågeställningar kopplade till att visa
konst som skapats utanför mainstream, och är en påminnelse om att ifall de
ges utrymme och möjlighet borde dessa verk, som så ofta hålls i skymundan
och på avstånd, ta plats på sina egna villkor, utan ursäkter eller förklaringar.
Deras skönhet och originalitet överglänser alla inkräktare.

Marc Steene

Grundare och verksamhetsledare Outside In, UK
September 2021

Referenser:
Peiry, Lucienne. Art Brut: The Origins of Outsider Art. 2nd English language ed. Paris:
Flammarion, 2006.
Borum, Jenifer P: www.outsiderartfair.com/artists/gaston-chaissac Publicerad online

19

Självporträtt 2009 Cecilia Timdahl

Vi byggde varsin kub i chamotterad lera. Utifrån
kuben skars lera bort och lades till för att hitta
huvudets form. Konstnärerna fotograferades
från olika håll och vi hade också speglar för
att studera formerna i ansiktet. Ibland var det
svårt att se om en form var konvex eller konkav
så ibland blev det tvärtom. När lerhuvudet var
klart tog vi gipsformar och göt sedan i infärgad
betong.

Self-portrait 2009

We each built a cube out of chamotte clay.
With the cube as a starting point, clay was cut
away and added on to try and find the shape of
the head. The artists were photographed from
different angles and we also had mirrors in order
to study the forms in the face. Sometimes it was
hard to see if a shape was convex or concave,
so sometimes it became the opposite. When the
clay head was completed, we created a plaster
mould of it and cast it in colored concrete.

Magnus Östling

Kristoffer Ekelund

Patricia Sigurd

Emma Asplund Kristoffer Ekelund

[IV]
21

Chang Im Ohlsson Mikael Carlsson

Inuti Galleri invigdes 2016 och presenterar
konst, samtal och happenings inom Outsider
Art-fältet. Här visas såväl Inuti-konstnärer som
konstnärer som bjuds in via nationella och inter-
nationella nätverk.

Inuti Galleri was inaugurated in 2016 and
presents art, discussions and happenings
within the field of Outsider Art. Here, both Inuti
artists as well as artist invited via national and
international networks are exhibited.

Inuti Galleri visar den ryske konstnären Alexei Gerasimchuk 2019 under
Kulturnatt Stockholm.

Aivar Kurvits, Tankesmedjekatt - Think tank cat, datum okänt, olja
på duk, 35 x 27 cm

22

Ellinor Tingåker - Primus som ung 2018 Aivar Kurvits kommer med konsten från Estland för att ställa ut på Inuti Galleri 2020

Primus Mortimer Pettersson visades 2019 i samarbete med Primus-
rummet, Region Jämtland. Träskulptur, datum okänt, ca 25 cm.
Alexei Gerasimchuk, Utan titel, 2019, dataprint, 21 x 29,5 cm

Alexei Gerasimchuk, Utan titel, 2019, dataprint, 21 x 29,5 cm

Carl Bernalt, Gladiatorer, 2015, tuschpenna på papper, 176 x 44 cm (detalj)
Carl Bernalt, Me2ll4o, 2018, tuschpenna på papper, 29 x 164 cm

Carl Bernalt
Vet inte var jag fick idén ifrån men jag gillar ju verkligen olika
tävlingsprogram på tv. När jag började på Inuti ville jag rada upp
alla deltagare i Mello för att komma ihåg både personer, dräkter och
låtar. Jag kan flera av låtarna utantill. Senare blev det även bilder
från Gladiatorerna, Idol och nu senast Masked Singer. Längtar till de
nya säsongerna.
Carl Bernalt
I don’t know where I got the idea from, but I really love different
game shows on TV. When I started at Inuti, I wanted to line up all
the participants in the Eurovision Song Contest to remember the
people, costumes and songs. I know several of the songs by heart.
Later I also collected pictures from The Gladiators, Idol, and now
from Masked Singer. I can’t wait for the new seasons.

25

10-tal

Kristoffer Ekelund, Egyptisk stad ll, 2012, akryl , blandteknik, 80 x 80 cm

Hanna Björklund/ Kia Gardelius Mårtensson, Baglady, 2017, Ossian Rådmark, Svart sol, 2017, akryl på duk, 55 x 46 cm
textil/blandteknik, 35 x 95 x 20 cm

Hugo Karlssons film var del av ”Out by Art
-a video experiment in the Nordic Outsider
Art Community” 2017-18, ett experimen-
tellt och nyskapande filmprojekt av och
med nordiska konstnärer inom Outsider
Art. Filmerna hade premiär på Moderna
Museet i Stockholm 2018.
Hugo Karlsson’s film was part of ”Out by
Art – a video experiment in the Nordic
Outsider Art Community” 2017-18, an
experimental and pioneering film project
by and including nordic artists within
the field of Outsider Art. The films were
premiered at Moderna Museet in Stock-
holm in 2018.

26
Hugo Karlsson, You and Eye, 2017, skulptur och video, processbild samt visning på Moderna Museet

Niina Turunen, Rutsystem/ Nu blir det jättemycket Julia Göransson, Starka tjejer, 2018,
av allting, 2018, teckning på papper, 60 x 77 cm teckning på papper, 30 x 42 cm

Denna bild har jag gjort då och då genom livet, så ← I’ve worked with this image now and then throughout my life, for as long
länge jag kan minnas. När jag känner att ”nu börjar as I can remember. When I feel like everything’s getting too much”, I sit down
det bli jättemycket av allting” sätter jag mig och ritar and draw it. It makes me calm. I choose colors for the different fields in the
den. Den ger mig lugn. Jag väljer färger till de olika pattern by casting
fälten i mönstret genom ett lottningssystem. lots.

Jag ur ett annat perspektiv Lisbet Hemse, Covered, 2013, textil/trä, ca 3 x 4 m yta
Huvudet 27
Trött, tungt, tryckande, molande, skavande,
Skör, tomt, isande, kall, fjärilar i magen,
besviken
Me from another perspective
The Head
Tired, heavy, creasing, nagging, burning,
Fragile, empty, icy cold, butterflies in the
stomach, disappointed
Jenny Marcus, Jag ur ett annat perspektiv
2016, textil/shibori, 40 x 30 x 28 cm

Till höger: Evelina Rase, Jag och naturen
2020, fotografi 70 x 50 cm

Inuti 25 years– those of us involved and teacher from Lindeparken, a special needs
from the very start education high school with a focus on, among
other things, art and aesthetics.
T he conversation takes place at Inuti Kungs- The initial idea was to form a cultural office and
holmen in Stockholm. We drink lemonade continue working with exhibitions, but once in
and eat ice-cream while we talk. The partici- Glasgow, Helena and Carin became enthralled by
pants are Charlotte Erlandson and Magnus Östling, Project Ability’s studio program:
artists; Eva Olofsson, artistic mentor; Rosi Bergstedt,
who works in the kitchen; and Helena Peterson, one – We felt we really needed to create something
of the founders of the Inuti Foundation. Each of these similar. Back then we were in frequent contact
individuals have been onboard since the very start, 25 with with Eva Olofsson, who at that time was an
years ago. The monitor of the conversation is Anneli art teacher at Lindeparken. We started with 2000
Aaltonen Krantz, artistic director at Inuti. crowns in the bank and a premises on Tegnérgatan
in Stockholm.
– Hello, and welcome to this conversation that will
eventually form the basis of a catalogue text! This Early on, we received an invitation from the
year marks the 25th anniversary of the founding of Museum of New Art in Pärnu, Estonia. Eva was
Inuti. I would like to direct my first question to one convinced that we should travel to Pärnu with
of the founders of Inuti, Helena Peterson: a group of artistically talented individuals with
functional variations. ”You can never be certain of
What was it like 25 years ago? What was the what this might lead to, but whatever happens it’ll
premise for starting Inuti? be something positive!”, as Eva put it. Among others,
Linda Persson, Inuti artist, came along. Magnus
- We had been working on a culture project entitled Östling also took part. Here we met Mark Soosaar,
”Det blåser en sol” at the time. The purpose of the museum director, documentary film-maker, artist
project was to conduct an inventory of artistic initia- and teacher. He also became an important source of
tives throughout Sweden that catered to people with inspiration with regard to how we could get started.
functional variations. This resulted in an exhibition
at Liljevalchs Konsthall in 1995. While we were Helena became convinced that we were on the right
taking down the exhibition, Philippe Legros, curator track when she saw how the artistic work elevated
at Liljevalchs Konsthall, approached us and said, the individual participants. She explains how she
”Stockholm will host the Cultural Capital Year in saw the power of the artistic work and the positive
1998, and we should really do something together effect it had on personal development. The trip to
then!” Estonia became important for her personally as
a teacher. She learned a lot, among other things
No sooner said than done, steps were immediately that everything doesn’t necessarily have to be fully
taken to that effect. In 1996, Helena travelled to prepared and perfectly arranged ahead of time.
Copenhagen, which was the cultural capital that
year. Here there were art workshops focusing on our Eva then explains that the significance of traveling
target group, and Helena came into contact with with regard to personal and artistic development
Elisabeth Gibson from Project Ability, an opera- has ever since then remained an integral part of
tion similar to Inuti based in Glasgow, Scotland. Inuti’s approach.
Helena visited Glasgow in the fall of 1996 together
with Carin Beije, who was a very dedicated artist Once back in Sweden, Carin and Helena wrote to
the Swedish General Inheritance Fund to apply for
funds to develop the project ”Det blåser en sol”.

28

Inuti 25 år– vi som var med och star- parken, ett särgymnasium med bland annat este-
tade Stiftelsen Inuti tisk inriktning.

S amtalet äger rum på Inuti Kungsholmen Ursprungstanken var att bilda ett kulturkansli
i Stockholm. Vi dricker lemonad och äter och fortsätta jobba med utställningar.
glassbåtar samtidigt som vi pratar. Delta-
gare är Charlotte Erlandson och Magnus Östling, Men väl i Glasgow blev Helena och Carin väldigt
konstnärer, Eva Olofsson, konstnärlig handledare, tagna av Project Abilitys ateljéverksamhet:
Rosi Bergstedt som arbetar i köket och Helena
Peterson, en av grundarna av Stiftelsen Inuti. Alla – Vi måste försöka skapa något liknande. Under den
dessa personer har varit med sedan starten för 25 tiden hade vi mycket kontakt med Eva Olofsson, då
år sedan. Samtalsledare är Anneli Aaltonen Krantz, bildlärare på Lindeparken. Vi började med 2000
konstnärlig ledare på Inuti. kronor på banken och en lokal på Tegnérgatan.

– Hej och välkomna till det här samtalet som så Vi fick tidigt en inbjudan till Museum of New Art i
småningom ska bli en katalogtext! Inuti fyller ju Pärnu, Estland. Eva tyckte absolut att vi skulle åka
25 år i år. Min första fråga riktar jag till dig Helena med en grupp konstnärligt begåvade personer med
Peterson som är en av dem som grundade Stiftelsen funktionsnedsättningar. - Man vet inte hur det blir,
Inuti. men det kommer att bli bra! sa Eva. Bland annat
var Linda Persson, Inuti-konstnär, med på resan.
Hur var det då för 25 år sedan, vad var det Magnus Östling var också med. Där mötte vi Mark
som gjorde att ni startade Inuti? Soosaar, museichef, dokumentärfilmare, konstnär
och pedagog och han blev också viktig för hur vi
– Vi hade haft ett kulturprojekt som hette ”Det startade verksamheten och för att vi verkligen skulle
blåser en sol”. Projektet ville inventera vilka konst- komma igång.
närliga verksamheter som fanns runt om i Sverige
för målgruppen personer med funktionsnedsätt- Helena blev övertygad om att de var på rätt väg när
ningar. Efter några turer fram och tillbaka blev hon såg hur det konstnärliga arbetet lyfte indi-
detta till en utställning på Liljevalchs konsthall, viderna. Hon beskriver att hon såg kraften i det
året var 1995. När vi tog ner den utställningen så sa konstnärliga arbetet och att den betydde något
Philippe Legros, intendent på konsthallen: ”1998 är för människor utveckling. Resan till Estland blev
det Kulturhuvudstadsår i Stockholm och vi måste betydelsefull för henne personligen som pedagog,
göra något tillsammans då!”. hon lärde sig så mycket, bland annat att allt inte
behöver vara förberett och anpassat.
Sagt och gjort, 1996 åkte Helena till Köpenhamn
som då var Kulturhuvudstad. Där hade man Eva berättar att resandets betydelse för personlig
konstworkshops för målgruppen och Helena fick och konstnärlig utveckling sedan dess har funnits
kontakt med Elisabeth Gibson från Project Ability, kvar på Inuti.
en liknande verksamhet som Inuti som finns i
Skottland, Glasgow. Väl hemma i Sverige igen skrev Carin och Helena
till Allmänna arvsfonden för att få pengar att
Helena åkte till Glasgow under hösten 1996 till- utveckla projektet ”Det blåser en sol”. Då ringde
sammans med Carin Beije, som var en mycket handläggaren från arvsfonden och sa att det är
engagerad konstnär och pedagog från Linde- en fantastisk idé, men vi kan inte ge pengar till
privatpersoner.

29

The Inheritance Fund immediately called back to Rosi remembers that it was at Tegnérgatan 24, and
express their enthusiasm towards the the idea, but that she was nervous and excited.
explained that they couldn’t offer grants to private
individuals. Charlotte remembers that she pressed on a door-
– So, now what? What was our best option? Start a bell with the sign ”Inuti” above it. And the first
partnership, an economic association or perhaps a one to greet her at the door was Eva. ”Welcome!”,
foundation? We opted on a foundation. she said.
– And I felt so welcome. It was a Thursday, I remember
Lars-Eric Peterson and Ulrik Eriksson were that. We started out with coffee and cinnamon buns,
appointed founders of the foundation. Helena and and then went to our booths. I started painting on
Carin could not hold these positions as they were a large stretched canvas. Back then, I worked in a
already members of the original executive board, large format. I painted nature and I have ever since.
and according to the county administrative board it Nature is my escape.
was against the rules to hold two positions at once.

Helena rounds off her answer by explaining that Magnus, do you remember your first day?
a lack of knowledge can sometimes help when – I was thrilled and excited and I couldn’t wait to
mustering he courage to take the necessary leap meet the people I knew; Rosi, Helena, and Carin.
of faith…
Magnus then tells the story of how he and Rosi were
And now to the obvious question: why the given an unusual assignment. It was in prepara-
name Inuti (Within)? tion for ”The Angel Exhibition” during the cultural
capital year 1998. He was supposed to go to Stock-
Magnus explains that it was an artist at the present- holm Central Station and pick up a sculpture of an
day Inuti Lilla Essingen, David Ström, who said: angel. It had travelled alone by train from southern
– The art is within me. Sweden and had a booked seating ticket dangling
from its neck.
Helena recalls: – I wonder what the other passengers were thinking!
– David sat drawing in our office, several squares And do you remember Henrik Pätzke’s large angel
within squares. He drew a little dot inside the inner- that he had made at The Artists’ Collective Work-
most square, and explained that he was that dot and shop? We collaborated a lot with them in those days.
added, ”in there, that’s where my art is.” Henrik’s angel was made in rebar, and it was placed
up at the altar in Skeppsholmen Church, which was
– Does that picture still exist? the exhibition space for our Angel Exhibition.
– Helena doubts it, but says that she’ll look for it.
What is the funnest thing you’ve done at
David’s comment made it clear to Helena and Carin Inuti? Try to pick only one thing!
what their approach should be:
– Yes, you own your art and artistry, but our role is Magnus answers immediately:
to offer you the tools to express it. – The trips, the trip to Portugal. I was there for three
weeks as ”caretaker” and greeted three groups from
Do you remember your first day at work? Inuti. I baked bread and took care of the groups.

30

– Vad gör vi då? Ska vi starta handelsbolag, ekono- Rosi kommer ihåg att det var på Tegnérgatan 24
misk förening, eller kanske en stiftelse? Då bestämde och att hon var pirrig och nervös.
vi oss för en stiftelse.
Charlotte minns att hon ringde på en dörr där det
Lars-Eric Peterson och Ulrik Eriksson utsågs stod ”Inuti”. Och den första som mötte var Eva som
till urstiftare för stiftelsen. Helena och Carin sa:
kunde inte vara det, eftersom de satt i stiftelsens – Välkommen! Och jag kände mig så välkommen. Det
ursprungliga styrelse, och enligt Länsstyrelsen var en torsdag, det kommer jag ihåg. Vi började med
fick man inte sitta på dubbla stolar. Ansökan gick att fika. Sen gick vi till våra ”bås” och jobbade konst-
igenom och mycket av pengarna användes för närligt med måleri på en stor uppspänd kanvasduk.
inspirationsresor runt om i Europa. På den tiden jobbade jag i stort format.
Jag målade natur och det har jag gjort sedan dess.
Helena avslutar frågan med att säga att för att våga Jag flyr in i naturen.
kasta sig ut, är det ibland bra att inte kunna för
mycket … Magnus, kommer du ihåg din första dag?
– Jag var upprymd och pirrig och såg fram emot att
Och nu till den självklara frågan: varför träffa de jag kände: Rosi, Helena och Carin.
namnet Inuti?
Sedan berättar Magnus om en annorlunda arbets-
Magnus berättar att det var en konstnär på nuva- uppgift han och Rosi fick, det var inför ”Ängla-
rande Inuti Lilla Essingen, David Ström, som sa: utställningen” under kulturhuvudstadsåret 1998.
– konsten finns inuti mig. Då skulle han gå till Centralen och hämta en
skulptur av en ängel. Den hade rest på egen hand
Helena minns: med tåg från södra Sverige. Skulpturen hade en
– David satt på vårt kontor och ritade, han gjorde bokad platsbiljett som hängde runt halsen.
flera rutor som låg i varandra. Han beskrev att det – Undrar vad de andra passagerarna tänkte?! Och
här är jag, sedan gjorde han en liten prick i den minns ni Henrik Pätzkes stora ängel som han hade
innersta rutan och sa att där inuti mig finns min gjort på KKV, Konstnärernas kollektivverkstad?
konst. Vi samarbetade mycket med dem på den tiden.
Henriks ängel var gjord av armeringsjärn, den fick
– Finns bilden kvar? stå framme vid altaret i Skeppsholmskyrkan, som
Helena säger att hon ska leta men att hon inte tror var utställningslokal för vår Ängla-utställning.
att den gör det.
Vad är det roligaste ni har gjort med Inuti?
Det uttalandet gjorde att det blev klart för Helena Ni får bara säga en enda sak!
och Carin vad de skulle göra:
– Ja, ni äger er konst och er konstnärlighet, men det Magnus svarar direkt:
är vår uppgift att ge er redskapen att få ut den. – Resorna, resan till Portugal. Jag var där i tre veckor
som ”hustomte” och tog emot tre olika grupper från
Minns ni er första dag på jobbet? Inuti. Jag bakade bröd och tog hand om grupperna.

Charlotte tar upp workshop och samarbete med
en verksamhet i Trastad i Nordnorge.

31

Charlotte mentions the workshop and collabo- And can you choose something, Helena?
ration with a project up in Trastad in Northern – Yes, the fact that there is so much power at Inuti.
Norway. Even though I don’t work there anymore, everything
– It began during the exhibition with angels in 1998 felt so right every step of the way…
and continued a couple of years ago when we were
invited to Norway. It is important to make new Magnus explains how proud he is of being involved
contacts and new friends. Fun things can happen from the start, when Inuti was a little seedling
when you work together with new friends. Having a compared to how it is now, with three studios, a
network is so rewarding. gallery, and a large art collection.

Charlotte reflects on how they have always, over the
past 25 years, had to struggle to prove that they are
actually good at something.
– We need to make people understand that we are
not as untalented as society thinks we are. There is
a sense of shame to being disabled, because society
doesn’t understand and has strange attitudes, and
that makes you feel ashamed and that’s wrong. We
are always worried about being treated badly, and
that’s dangerous. There is so much talent at Inuti!

Mixed images from Inuti’s 25-year history. Helena explains how difficult things were in the
beginning. That there were many who were skep-
Rosi explains that her funnest memory was the tical, and who questioned the validity of the entire
trip to Finnhamn in the Stockholm archipelago, endeavor. Working artistically was not considered
and how nice it was to socialize with colleagues a real job. ”You can’t do this - what job market do
and stay at the hostel. you envision?” People said it would never work.
– We went there by archipelago boat. The feeling of The attitude in the 90s was that aesthetic activities
togetherness is important. did not suit people with disabilities. In connection
with the new program-based special education
We talk a while about how important it is to decide high school, no one was ready to offer an aesthetics
things jointly, for all to have a say regarding trips, program to special education schools. But eventu-
workshops, and exhibitions, and how crucial this ally, the department of education warmed up to
can be in order to create a feeling of togetherness. the idea.
– We could manage with help from the power of art
And what about you, Eva? What is the funnest thing and our colleagues, and with support from other
you’ve done at Inuti? projects that already existed throughout Europe. We
– It’s almost impossible to say, but it was great being met up with people from the Department of Culture
in Japan and lecturing about Inuti and the art of and showed them a catalogue from our sister studio
Julia Göransson. I remember thinking back then that Herenplaats in Rotterdam. They then suggested that
this was the coolest thing I had ever done at Inuti. we really should do this in Sweden as well!

32

– Det inleddes under utställningen med änglarna Magnus berättar att han känner sig så stolt över
1998 och fortsatte för ett par år sedan då vi fick att ha varit med från början när Inuti var ett litet
komma till Norge. Det är viktigt med kontakter och frö och så nu - med tre ateljéer, ett galleri och en
att få nya vänner. Man ser vad som kan hända när stor konstsamling.
man får kontakt och när man får vänner …
Det ger människor så mycket att ha ett nätverk. Charlotte säger att något som har varit genom-
gående under alla 25 år är att vi hela tiden måste
kämpa och bevisa att vi är bra på något.
– För att omgivningen ska förstå att vi inte är så
obegåvade som samhället vill få oss att tro. Det kan
bli en skämsfaktor att ha funktionsvariation för
att samhället har attityder och då skäms man över
sig själv och det ska man inte göra. Man är rädd för
dåligt bemötande och det är farligt. Det finns mycket
talang på Inuti!

Blandade bilder från Inutis 25-åriga verksamhet. Då ska ni veta att det inte var helt lätt från början.
Helena berättar att många ifrågasatte verksam-
Rosi berättar att hon tyckte det var roligast att åka heten. Att jobba konstnärligt är inget riktigt jobb.
på resa till Finnhamn i Stockholms skärgård. Det Man kan inte göra så här - vilken arbetsmarknad
mysigaste var att umgås med kollegorna och bo tänker ni er? Folk sa att det här kommer aldrig
på vandrarhem. att gå. Attityden på 90-talet var att estetisk verk-
– Vi tog skärgårdsbåt dit. Känslan av gemenskap är samhet inte var något för personer med funk-
viktigt. tionsnedsättningar. Man ville i samband med den
nya programutformade gymnasiesärskolan inte
Vi pratar en stund om att medbestämmande, att få erbjuda ett estetiskt program till särskolan. Men
vara med och bestämma om resor, workshops och så småningom gick utbildningsdepartement med
utställningar, det är viktig för att skapa känslan av på att programmet skulle finnas med.
gemenskap. – Vi kunde stå över det med hjälp av kraften från
konsten och våra kollegor, och med stöd från andra
Eva, vad är det roligaste du har gjort på Inuti? verksamheter som redan fanns ute i Europa. Vi var
– Det är nästan omöjligt, men att vara i Japan och uppe på Kulturdepartementet med en konstkatalog
föreläsa om Inuti och om Julia Göranssons konst- från vår systerateljé Herenplaats i Rotterdam och
närskap - då vet jag att jag tänkte att det här är det visade den. Då sa de att det här måste vi i Sverige
häftigaste jag gjort på Inuti. också göra!

Helena, kan du välja något? Vad är ni mest stolta över med Inuti?
– Ja, att det finns en sån kraft i Inuti. Även om jag
inte jobbar kvar så har det känts rätt hela vägen … Charlotte tycker att det är roligt att vi vuxit och att
vi har startat två kooperativ inom verksamheten.
– Vi har överlevt fördomar och attityder och fått luft
under våra vingar. Titta här vad vi kan, vi har blivit
starka, vi har muskler!

33

What are you most proud of when it comes Charlotte thinks that by then we will be repre-
to Inuti? sented throughout Sweden and that there will be
a better understanding among the general public
Charlotte is happy over the fact that we have grown, concerning individuals with functional variations
and that we have started two cooperatives within and cultural talents.
the operation. – Just imagine if by 2046 we would even have a studio
for Inuti pensioners, that would be so much fun and
Magnus believes that we have grown and become totally possible.
larger due to the fact that we have always been good
at collaborating. Nowadays, Inuti has become a Helena expresses her hopes that the aesthetic
role model, and enjoys an established position language and form of expression might in the
among other similar organizations throughout future gain a higher standing in society. As a form
Sweden and Europe. of communication, it is far too under-appreciated
today. She also wishes that more people could
We have overcome all kinds of prejudice and nega- have the opportunity to be like Judith Scott, who is
tive attitudes and have wind in our sails, as Char- perhaps the brightest star in the Outsider Art firma-
lotte explains. ment. That there will be many more individuals
– Look at what we can do! We are strong, we have from the target group that will have the potential
muscles! to become stars, stars in the art world.

Eva adds: Eva would like to see more individuals have the
– The best thing about Inuti is the fact that there opportunity to enjoy studios of their own, where
is such a wide variety of people involved, and so they are free to decide for themselves.
many artistic talents here, so that everyone can be
themselves. You can be yourself, and do what you Everyone in the conversation group agrees that
want, there are very few rules. We find paths for there should be less inequality among people.
each individual, and we do our best. Regardless of Financial support should naturally be based on
how different we are, we can all be ourselves. There need, but we would venture to claim that the need
is a sense of freedom, and that freedom is still as for support decreases when one is allowed to work
strong as ever. We focus on what we know how to with something positive and creative, it becomes
do, and approach each other through our passion a benefit to society.
for creating art.
– Let that be the last word. A huge thanks to all
One final question to the group: participants, for your insight, wisdom, and commit-
Inuti will be turning 50 in 2046. What will ment. From here on into the future….
Inuti be like then?
Stockholm, 26 May 2021
Magnus believes we will have several studios written down by Anneli Aaltonen Krantz
throughout the world. A large gallery with exclu-
sively Inuti art. Like Moderna Museet.
– I once dreamed that we had a studio in Bali. I was
the operations manager and was sitting on the beach
working.

34

Magnus tror att vi har vuxit och blivit stora för att vi Vi i samtalsgruppen vill att det ska vara mindre
har varit bra på att samarbeta. Idag är Inuti en före- skillnader mellan människor. Självklart ska det
bild och har en plats bland andra verksamheter finnas stöd vid behov, men vi vill påstå att stöd-
runt om i Sverige och i Europa. behovet minskar när man får jobba med det som
är positivt och kreativt, det blir en samhällsnytta.
Det som är det bästa med Inuti är att trots att vi är
så många olika människor och så många konst- – Det får bli avslutningsorden. Tack så mycket till
närliga begåvningar på Inuti så får man vara som alla medverkande, för er klokskap och för ert enga-
man är, säger Eva. Man får vara som man vill och gemang. Härifrån och in i framtiden…
göra som man vill, det är väldigt få pekpinnar. Vi
hittar vägar för var och en och vi gör så gott vi kan Stockholm den 26 maj 2021
för att - hur olika man än är - ska man få vara som Nedskrivet av Anneli Aaltonen Krantz
man är. Den friheten finns och den friheten håller.
Vi fokuserar på vad man kan och vi kan mötas i
bildskapandet.

Sista frågan till gruppen:
2046 fyller Inuti 50 år, vad är Inuti då?

Magnus tror att vi har flera ateljéer runt om i
världen. Stort galleri med bara Inuti- konst. Typ
som Moderna museet.
– Jag drömde en natt att vi hade en ateljé på Bali.
Att jag är verksamhetschef och satt på stranden och
jobbade.

Charlotte tror att vi då finns representerade över
hela Sverige och att det finns ökad kunskap om
personer med funktionsvariation och kulturella
begåvningar.
– Tänk om vi då, 2046, har en ateljé för Inuti-pensio-
närer, det vore kul och det är ju helt möjligt.

Helena önskar att det estetiska språket och
uttrycket fick större betydelse i samhället, det är en
kommunikation som idag är undervärderad. Hon
önskar också att flera fick möjlighet att bli som
Judith Scott, kanske den klarast lysande stjärnan
på Outsider Art-himlen. Att det finns flera inom
målgruppen som kan bli stjärnor, konststjärnor.

Eva vill att flera ska få möjlighet att ha egna ateljéer
som man själv får bestämma över.

35

Patricia Sigurd, Snigel, 2010, blandteknik med elkabel, 20 x 20 x 20 cm
36

Magnus Sieurin, Tecknade tankar, 2017, akryl på duk, 50 x 50 cm
37

IMPRESSUM / IMPRINT

År / Year: 2021
Titel / Title: Inuti Collection - Outsider Art
ISBN: 978-91-984079-1-4
Utgivare / Publisher: PilsDesign, https://pils.se/info/pilsdesign
Tryck / Print: Print24
Upplaga / Edition: 500
Copyright © 2021 Stiftelsen Inuti

Projektgrupp / Project Group: Anneli Aaltonen Krantz, Hanna Björklund, Peter Kinny,
Eva Olofsson, Pernilla Rozenberg, Anna Selander
Korrektur / Proofreading: svensk text: Lisbet Hemse
Översättning / Translation: från svenska till engelska: Richard Griffith Carlsson
Foto / Photo credits: © 2021 Stiftelsen Inuti
Grafisk form / Layout: PilsDesign

Stöd av / Supported by
Katalogen har genomförts med stöd av Längmanska kulturfonden.
Utställningar och kringevenemang har genomförts med stöd av
Region Stockholm, Stockholms stad, Hedlunds stiftelse, Studieförbundet
Vuxenskolan samt Stiftelsen Inuti.
För mer information om verksamheten och konstnärerna, se https://inuti.se
This catalogue was published with support from The Längmanska Foundation.
The exhibitions and satellite events have been realized with support from:
County of Stockholm, Stockholm Municipality, The Hedlund Foundation,
Studieförbundet Vuxenskolan and The Inuti Foundation.
For more information regarding the artists and our organization, please visit:
https://inuti.se

Omslagsbild / Cover image: Fredrik Jansson, Kor, 2010, akryl på papper 60 x 43 cm

Hemsida / Website: https://inuti.se

38



Jubileumsutställningar 2021

11/9–31/10
The Force
Mattias Johansson och Julia Göransson
Ronneby Kulturcentrum

25/11–17/12
Teckningar - Inuti Collection 25 år
Inuti Galleri

4/12–19/12
En konstsamling av Outsider Art 25 år
Husby konsthall

ISBN 9789198407938 Inuti Collection - Outsider Art

40

9 789198 407938 >