The words you are searching are inside this book. To get more targeted content, please make full-text search by clicking here.
Discover the best professional documents and content resources in AnyFlip Document Base.
Search
Published by oreskovic.n, 2016-11-04 07:21:29

oreskovic_ARTS_FP_161104

oreskovic_ARTS_FP_161104

Att växla upp hållbarhetsarbetet
i Stockholmsregionen

En färdplan från ARTS-projektet



En Färdplan med strategier för alla omställare i Stockholm


VAD ÄR ARTS-projektet?

Denna färdplan har skapats inom forskningsprojektet ARTS i Stockholm som leds av
Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet. ARTS står för för Accelerating
and Rescaling Transitions to Sustainability och undersöker hur lokala initiativ – privata,
offentliga och ideella – kan bidra till en mer genomgripande och snabbare
omställning till hållbar utveckling. Forskningsprojektet är finansierat av EUs 7:e
ramprogram och genomförs under tre år (2014-2016) under ledning av the Dutch
Research Institute for Transitions (DRIFT) i Rotterdam. I projektet ingår fyra andra
stadsregioner (Brighton i Storbritannien, Dresden i Tyskland, Genk i Belgien och
Budapest i Ungern). I alla städerna har man bedrivit interaktiv forskning i nära
samarbete med regionernas aktörer på regional och lokala nivå.

Under projektet har en interaktiv forskningsansats använts, vilket innebär att projektet
från början till slut utförts i nära samverkan med regionens aktörer inom hållbarhet.
Dessa inkluderar representanter från lokala initiativ, konstnärer som medverkade i
projektets konstdialog, nyckelaktörer i regionens hållbarhetsarbete, myndighets-
representanter från lokal och regional nivå, samt konsulter.

Projektet inleddes med en översikt över verksamma aktörer inom hållbar utveckling
och en översikt av det formella hållbarhetsarbetet i regionen – t.ex. aktörer,
ansvarsområden, policys och politiska prioriteringar. 53 lokala initiativ identifierades
och 18 initiativ, med fokus på olika hållbarhetsaspekter, valdes ut. Representanter för
dessa initiativ intervjuades om hur initiativet tillkommit och utvecklats, vilka barriärer
och möjligheter man såg i regionen, samt hur man arbetar med andra aktörer.
Vidare intervjuades nyckelaktörer om regionens hållbarhetsarbete i stort och om
vilken roll lokala initiativ spelar. De preliminära resultaten diskuterades och
fördjupades vid workshops och fokusgruppsmöten. En grupp konstnärer med fokus
på hållbar utveckling medverkade i en konstdialog där konstens och kulturens roll
diskuterades. Den fördjupade kunskapen kring utmaningar, barriärer och potential
var sedan utgångspunkten för en större workshop där strategier för att sätta fart på
och åstadkomma ett mer genomgripande hållbarhetsarbete i Stockholmsregionen
diskuterades. Dessa strategier och idéer har omformulerats till denna färdplan som vi
hoppas ska inspirera till diskussion, aktivitet och brett engagemang.

/Sara Borgström, projektledare ARTS Stockholm
November 2016

2


Sammanfattning

Stockholmsregionen har stor potential för omställning till hållbar utveckling. Arbetet pågår
på många håll - inom offentlig och privat sektor, inom civilsamhället, lokalt och regionalt.
Men omställningen går för långsamt och är fragmenterad, och därmed omsätts inte
investeringarna i tid, pengar eller kunskap i storskalig förändring. Med de globala
förändringar som nu är påtagliga i regionen är behovet av samordning och effektiva
kunskapsflöden större än någonsin. Insikterna som finns samlade i färdplanen utgör en
karta för navigering och ett smörgåsbord av strategier för att sätta fart på ett mer
genomgripande hållbarhetsarbete i Stockholmsregionen. Färdplanen är ett resultat av en
interaktiv forskningsprocess, där forskningens frågor har undersökts i nära och kontinuerlig
dialog med lokala och regionala hållbarhetsaktörer: Vilka är möjligheterna och
barriärerna för olika aktörer? Vilka förutsättn ingar krävs för att lyckas med
hållbarhetsambitionerna? Hur kan vi bättre utnyttja den potential och kapacitet som
finns?

SEX FOKUSOMRÅDEN

SMART MÅNGFALD Decentraliseringen i regionen pekas ofta ut som orsak till ineffektivitet
och fragmentering, men den bidrar också till en mångfald av lösningar, alternativa
synsätt och flexibilitet i det lokala sammanhanget, något som är viktigt för resiliens. Det är
viktigt att regionen arbetar för bättre samordning samtidigt som man värnar om lokal
expertis och olika beslutsnivåer.

KOPPLINGAR Regionens hållbarhetsarbete fragmenteras av de många beslutsnivåerna
och sektorerna. Av den anledningen behövs ett proaktivt förhållningssätt och ett
nytänkade för att skapa och upprätthålla kanaler för kommunikation mellan aktörer,
sektorer och nivåer, men som inte leder till att samverkan tär för mycket på kärn-
verksamheten hos de olika parterna.

KOMMUNEN SOM KATALYSATOR Det lokala engagemanget växer och antar nya former.
För att kunna fångas upp, synliggöras och stödjas behövs därför ny kompetens hos
kommunerna så att de kan vara kloka katalysatorer för lokal initiativkraft. Detta samtidigt
som de är garanter för demokratiska principer och allmänna intressen.

KORSBEFRUKTA LOKALA INITIATIV Det traditionella föreningslivet bär stor kunskap och
erfarenhet samtidigt som det har svårigheter att fånga nya sätt att engagera sig. Det
behövs mötesplatser och utbyten mellan nya och traditionella former av engagemang.

LÄRANDE EXEMPEL För att samla och tillgängliggöra kunskap och erfarenheter inom
hållbarhetsarbetet bör lärande exempel samlas, både lyckade och mindre lyckade.

• INKLUDERING BORTOM HÅLLBARHETSBUBBLAN Hållbarhetsaktörer kämpar med att bredda
engagemanget kring hållbar utveckling och risken är stor att glappet blir för stort mellan
de engagerade och resten av samhället. I omställningen och uppväxlingen är det viktigt
att nå ut och kontinuerligt eftersträva brett deltagande, ur demokratisk synvinkel, och för
att ge trovärdighet åt hållbarhetsarbetet.

3


Vadå färdplan?

Under tre års tid har forskare, konstnärer, volontärer, utbildare, nätverkare, aktivister,
idealister, tjänstemän, brobyggare, konsulter, planerare och strateger tillsammans
utforskat och fördjupat kunskapen om hållbarhetsarbetet i Stockholmsregionen. Inom
ARTS-projektet har vi skapat en gemensam bild av hur landskapet ser ut för olika
aktörer:

• Vilka möjligheter och barriärer möter de olika aktörerna i regionen?
• Vilka förutsättningar krävs för att lyckas med hållbarhetsambitionerna?
• Hur kan vi bättre nyttja den potential och kapacitet som finns i regionen?
Insikterna finns samlade i denna färdplan som är en karta för navigering och ett
smörgåsbord av strategier för att sätta fart på ett mer genomgripande
hållbarhetsarbete i Stockholmsregionen. Den är tänkt att vara användbar för många
aktörer – medborgare, politiker, tjänstemän, företagare – som hanterar de stora,
komplexa utmaningarna som till exempel urbanisering, klimatförändring,
vattensäkerhet, fossilfritt samhälle, som regionen står inför. Dessa utmaningar kräver
samverkan och samkunskapande, mellan sektorer, nivåer och kompetenser.
I färdplanen presenteras några vägar till att detta samspel ska generera en
snabbare omställning till hållbar utveckling.

Konstnären Jenny Soep illustrerar diskussionerna under ARTS Stockholm Workshop 2: Strategier för att
skynda på hållbarhetsarbetet i Stockholmsregionen.

4


Stor outnyttjad potential

Att världen är föränderlig och därmed oberäknelig blir alltmer påtagligt för
Stockholmsregionens invånare och beslutsfattare. Utmaningar som står högt på den
politiska agendan i regionen idag är tydligt kopplade till globala miljö- och
samhällsförändringar. Regionen närmar sig sakta ett bredare helhetsgrepp där
sociala frågor och miljöfrågor är tätt sammanflätade. För att nå de uppsatta målen
och intentionerna behöver omställningen till hållbar utveckling skyndas på och bli
mer genomgripande. Det handlar om att ta tillvara den potential som finns och
utifrån den forma och pröva nya strukturer, förhållningssätt och praktiker.

Många policys finns på plats

För många miljörelaterade hållbarhetsfrågor – till exempel klimatpåverkan, grön-
struktur, gifter, biologisk mångfald, avfall, vatten och mobilitet – finns program,
strategier och planer formulerade både regionalt och lokalt. På senare tid har
Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna alltmer riktat fokus på komplexa
framtidsfrågor såsom vattenförsörjning, matförsörjning, klimatanpassning och ett
fossilfritt samhälle. Även frågor om social hållbarhet, och då framförallt kring social
inkludering, har fått alltmer politisk uppmärksamhet. Samtidigt återstår många
barriärer för att strategierna och planerna ska realiseras i en snabbt växande
storstadsregion, och elva av de 16 nationella miljömålen kommer inte att uppnås till
år 2020. Nya ambitioner håller på att formuleras i bland annat den regionala
utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS 2050). Regionen behöver nu hitta vägar som
möjliggör att dessa ambitioner förverkligas och som är i linje med Agenda 2030, de
globala hållbarhetsmålen, klimatavtalet från 2015 och FNs nya urbana agendan som
antogs i oktober 2016.

En mångfald av lokala hållbarhetsinitiativ

Även om hållbarhetsutmaningarna är globala krävs lokala och individuella
förändringar. Av central betydelse för omställning till hållbar utveckling är lokala
hållbarhetsinitiativ (privata, offentliga eller ideella) då dessa arbetar utifrån det
lokala sammanhanget och utifrån medborgarnas vardag. Det finns många initiativ
och de blir allt fler i takt med att utmaningarna kring hållbar utveckling blir mer och
mer påtagliga. Samtidigt är det få initiativ som skalas upp och får effekt på högre
samhällsnivåer.

Sveriges hållbarhetsarbete har utvecklats under lång tid och är idag välreglerat och
formaliserat, men till priset av att det ofta är långsamt och svårt att förändra. Den
rörlighet, kreativitet och det experimenterande som krävs för att hantera
hållbarhetsutmaningarna måste därför delvis sökas på annat håll. De lokala
hållbarhetsinitiativen är en viktig källa till kunskap och kreativitet och har ofta större
frihet i att experimentera och utforska nya alternativ jämfört med exempelvis
kommunerna som har formellt ansvar för allmänna intressen och demokratiska
principer lokalt.

5


Vid en första kartläggning identifierades mer än 50 lokala hållbarhetsinitiativ som
arbetar för miljömässig hållbarhet i regionen, 18 av dessa har på olika sätt medverkat
i projektet. Initiativen leds av civilsamhälle, småföretag, kommuner eller av
partnerskap mellan dessa, och verkar lokalt, kommunalt eller regionalt. I Stockholm
arbetar många initiativ med flera olika utmaningar samtidigt, t.ex. genom att
kombinera flera hållbarhetsaspekter: Miljöverkstan Flaten förenar t.ex. utbildning,
social integration och kunskap om ekologi och hållbar utveckling genom att
använda närnaturen, företaget Refo kombinerar återbruk, design, utbildning och
social inkludering och fattigdomsbekämpning, och skapar arbetstillfällen med
återbruk som verktyg, och kommunala Hållbara Hökarängen, arbetar parallellt med
återbruk, odling, utbildning, energifrågor och sociala frågor.




















6


Ny grön stad

Storstockholms Bee Urban
naturguider

Rösjökilen Bondens
samverkan marknad

Ekoodling Lek odla väx!
Akalla/Hjulsta Omställning
Värmdö
Adelsö
mobilsamåkning

Ekomat
Södertälje

Miljöverkstan
Flaten

HOPP!

Hållbara Bagarmossens
Hökarängen Resilience Centre

Kilsamverkan Stadsodling
Stockholm Stockholm

Refo

Provins mat

Utvalda lokala hållbarhetsinitiativ som medverkat i ARTS-projektet. 7


ARTS-projektet visar att många lokala hållbarhetsinitiativ i Stockholmsregionen
arbetar i linje med politiskt utsatta mål, men ofta utan att det är synligt eller att det
uppmärksammas. Regionens arbete med hållbar utveckling styrs av nationella,
regionala och kommunala målformuleringar, t.ex. de nationella miljömålen (ML), den
Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050), och kommunala
målsättningar som t.ex. Stockholm stads Vision 2040 (V 2040) – ett Stockholm för alla.
Detta redan pågående arbete skulle potentiell kunna användas av regionen som en
språngbräda i hållbarhetsarbetet mot de politiskt satta målen genom att nyttja de
strukturer som redan finns, exempelvis med att stödja, skala upp eller imitera lokala
initiativ. På så sätt kan den lokala kunskapen och drivkraften tas tillvara, och
hållbarhetsinitiativ lyftas fram för att visa vad som finns och vad som redan görs i
regionen.
8


Några exempel på hur hållbarhetsinitiativen i ARTS arbetar i förhållande till de politiska målen. 9


Från föreningsliv till Facebookgrupp

I Stockholmsregionen, som i Sverige i stort, finns en lång tradition av lokalt
engagemang i form av föreningslivet som bevakar medborgarnas intressen och
utgör en viktig del i det demokratiska samtalet. Här finns en lång erfarenhet av att
navigera regionens politiska landskap. Idag tar sig medborgarnas engagemang
dock många olika uttryck och föreningsformen är numera endast ett av många sätt.
Denna ökade mångfald har potential att attrahera fler medborgare men är
samtidigt en utmaning för myndigheter att interagera med på ett bra sätt. Det finns
också många initiativ och lokala kompetenser som inte har miljöfrågor som främsta
fokus, men som besitter viktig kunskap och verktyg inom hållbarhetsområdet, t.ex.
kollektiva verkstadsmiljöer såsom makerspaces, nätverk av kulturaktörer och
kulturcentra.

Nyvaken offentlig sektor

Utmaningarna som samhället står inför är stora och komplexa, vilket ställer nya krav
på kommunerna, länsstyrelsen och landstinget som måste skapa nya strukturer,
rutiner och organisationer för att hantera bland annat klimatförändringar,
dricksvattenförsörjning och social mångfald. Stockholmsregionens decentraliserade
förvaltningsstruktur innebär goda förutsättningar för att arbeta tvärsektoriellt och
involvera medborgarna; i regionen finns 26 mycket olika kommuner varav vissa går
före i arbetet med hållbar utveckling. De kommuner som befinner sig i framkant när
det gäller att tillvarata potentialen hos lokala initiativ och engagemang, eller som
själva driver initiativ, är inte nödvändigtvis de med bäst ekonomiska förutsättningar.

Brobyggare och spirande partnerskap

Stockholmsregionen befinner sig i ett skede där det lokala hållbarhetsarbetet hos
kommuner, civilsamhälle och företag uppnått en kritisk massa och har allt större och
tydligare roll för regionens hållbarhetsarbete. Detta är tydligt i de nätverk som formas
mellan lokala initiativ i syfte att driva vissa frågor, få en starkare röst i regionen och
dela erfarenheter och andra resurser. Tre exempel på sådana nätverk i regionen är
Stadsodling Stockholm, Ny grön stad och Storstockholms gröna kilar som arbetar för
att koppla samman lokala aktörer och initiativ. En annan viktig företeelse är experter
på lokalt engagemang och initiativ som rör sig mellan olika organisationer, initiativ
och skalor i regionen och på så sätt bygger broar, skapar ’oheliga allianser’, och
sprider kunskap och erfarenheter. En viktig kompetens som bidrar till att synliggöra,
uppmärksamma, engagera och skapa nya möten är kulturaktörerna, som varit en
viktig dialogpart i projektet. Många konstnärer är också aktiva i lokala initiativ. Det är
tydligt att projekt som sker i partnerskap mellan olika typer av aktörer, t.ex.
kommuner och ideella föreningar, har större möjligheter att få genomslag på den
regionala skalan.

10


Långsamt och fragmenterat hållbarhetsarbete

Lokala hållbarhetsinitiativ – osynliga och sårbara

Framförallt finansiella resurser är en nyckelfråga för lokala initiativ. Det är viktigt för
initiativ att känna till potentiella vägar till finansiering och dessutom kunna attrahera
resurser, exempelvis genom att formulera ansökningar för projektmedel. En mycket
viktig aspekt kring finansiering är kortsiktigheten: det pågår en projektifiering där
innovation premieras och projekt som befinner sig uppstartfasen stöds, medan stöd
för vidareutveckling av framgångsrika initiativ saknas. Istället finns en förväntan att
initiativen ska vara självgående och även vinstdrivande efter de första två till tre
åren. Detta är problematiskt då de ofta arbetar och bidrar till kollektiva nyttor och
bidrar till offentlig sektor och inte privat. En annan svårighet för de lokala initiativen är
att de ofta drivs av några få innovativa personer och därför är beroende av deras
fortsatta engagemang, vilket är en källa till sårbarhet. Lokala initiativ kämpar också
med att hitta rätt kontaktpersoner inom t.ex. offentlig sektor – i synnerhet de initiativ
som arbetar tvärsektoriellt, t.ex. med odling.
Problemet med finansiering handlar delvis också om osynlighet och många
offentliga aktörer är omedvetna om vilket arbete hållbarhetsinitiativ faktiskt utför. En
nyckelfaktor är därför att lokala initiativs samhällsnytta kan tydliggöras och paketeras
för Stockholmsregionens övriga aktörer och medborgare.
Ett av initiativen som deltagit i ARTS-projektet – HOPP! – kommer till årsskiftet att lägga
ned sin verksamhet, huvudsakligen på grund av resursbrist.

11


”Till årsskiftet lägger vi ned HOPP! En avgörande anledning är att pengar saknas till
verksamheten. För oss handlar det om runt 300 000 kronor per år för att två personer ska
kunna ge järnet. Vad vi har erfarit är det inte alls svårt att nå ut till en bred publik. Vi kände
att vi fick med oss både lokaltidningar, stadsdelens äldre, t.ex. representerade i
stadsdelsråd och kyrka (som t.o.m. samlade in kollekt till oss!) och en yngre publik/krets av
intresserade genom konsthallen i stadsdelen, skolor, fritids, butiker och lokala
verksamheter. Just att bygga på lokal identitet - som ingång till engagemang i
hållbarhetsfrågor, ser vi som den absolut viktigaste ingrediensen i vårt arbete. Vår
erfarenhet är att längtan hos människor i alla åldrar att få göra något för, och bli mer
personliga med sin stadsdel engagerar helt enormt!”

Maja Lindström, initiativtagare HOPP!
Oktober 2016

12


En fragmenterad region

Det är ingen tvekan om att det pågår ett omfattande hållbarhetsarbete i
Stockholmsregionen – men det är fragmenterat. Regionen består av 26 mycket olika
kommuner med få incitament till samordning eller samarbete. Hur väl de regionala
aktörerna känner till lokala initiativ är ofta helt beroende av hur dessa är kopplade till
respektive kommun. De regionala aktörerna har själva få kopplingar till lokala initiativ
och det är därför svårt att på denna nivå se hur deras aktiviteter har betydelse för
övergripande hållbarhetsmål. De allra flesta aktörer skriver under på att det finns ett
behov av samverkan mellan nivåer, aktörer och sektorer för att möta
hållbarhetsutmaningarna. Det är dock svårt att hitta samarbetsformer som leder till
snabbare förändring och som samtidigt är relevanta för en mångfald av partners.
Många initiativ med knappa resurser balanserar nätverkande med att genomföra
lokala aktiviteter. Mycket av de aktiviteter som utförs förblir i liten skala och får aldrig
regional uppväxling. Det är också en utmaning för hållbarhetsaktörer att mobilisera
och inkludera en större del av befolkningen i konkurrens med starka marknadskrafter
som förespråkar ”business as usual” och gapet mellan de som går före och de
övriga, de så kallade 80 procenten, förblir stort.

Kommuner i kläm

Kommunerna har en nyckelroll i regionens hållbarhetsarbete genom sin position
mellan regionala aktörer och lokala initiativ. Kommunernas olikheter, som är stora i
regionen, avspeglar sig också i förhållningssättet till lokala initiativ. I fall där
kommunerna själva har initierat och driver initiativ är det ofta i partnerskap med
andra lokala aktörer/initiativ. Till skillnad från initiativ utan kommunalt partnerskap har
dessa initiativ många gånger lättare att hantera de barriärer som finns. Den
springande punkten är hur mål, intentioner och ambitioner i den lokala politiken
tolkas och implementeras av tjänstemän och vilken tolkningsfrihet dessa har.
Samtidigt lider kommunernas förvaltningar av överlastning och i många fall finns
ytterst liten kapacitet att agera utöver de lagstadgade kraven. Det är en av
anledningarna till att det mellankommunala samarbetet förblir begränsat. Förutom
kapital i form av tid saknas också medvetenhet och kunskap om nya former av lokalt
engagemang och kapacitet att möta dessa.

13


7 identifierade utmaningar

Stockholmsregionen har en stor potential för en genomgripande och
skyndsam omställning till hållbar utveckling. Samtidigt finns det många
barriärer som förhindrar att denna potential nyttjas. Projektet har identifierat
sju utmaningar som behöver hanteras för ett bättre hållbarhetsarbete i
regionen. Utifrån dessa har projektets deltagare diskuterat och föreslagit
strategier.

1. Hur skapa kopplingar och tillit mellan nivåer, aktörer och sektorer?
2. Hur bäst nyttja potentialen i mångfalden av aktörer, sektorer och

nivåer i regionen samtidigt som arbetet är integrerat och
välinformerat?
3. Hur kan en affärsmodell se ut som både stödjer innovation och
kontinuitet, som förenar stöd till idédrivna, flexibla, korta projekt,
med stöd till långsiktigt engagemang och partnerskapsinitiativ
mellan aktörer?
4. Hur bättre samarbeta med näringsliv och kultursektor kring hållbar
utveckling som är ett allmänintresse?
5. Hur dela lärorika exempel – både framgångsrika och mindre
framgångsrika?
6. Hur kan omställningen till hållbar utveckling påskyndas och
samtidigt vara inkluderande? Hur nås och inkluderas de”80
procenten” av Stockholms invånare som inte är engagerade i
hållbar utveckling och/eller är marginaliserade från nuvarande
engagemang?
7. Hur kan kommunerna utgöra katalysatorer som stöder olika former
av lokalt engagemang och initiativ, samtidigt som de säkerställer
allmänintressen och garanterar demokratiska principer?

14


Strategier för en snabbare omställning

Strategierna nedan är förslag på hur man kan underlätta arbetet för regionens
aktörer och på så sätt påskynda omställningen till hållbar utveckling. De utgår från
nuvarande hållbarhetsarbete och förvaltningsstruktur och syftar till att skapa nya
funktioner och etablera nya tillvägagångssätt, men även till att omformulera och

utnyttja existerande strukturer på nya sätt. Ett ledord är systemtänkande, vilket

innebär att de olika strategierna kan förstärkas av varandra och/eller länkas
samman.

Nya roller – identifierar, skapar och vidgar möjligheterna

De flesta av de initiativ som deltagit i ARTS-projektet upplever att det idag saknas
funktioner som skulle kunna underlätta samverkan mellan olika aktörer. Det handlar
om att skapa helt nya yrkesroller men även om att inkludera nya och osynliga
aktörers kompetenser i hållbarhetsarbetet. En förutsättning för att detta ska kunna
ske är att begreppet hållbarhetsinitiativ lyfts fram i kommunernas utvecklings- och
hållbarhetsarbete.

Hållbarhetsinitiativ lägger mycket tid och energi på att hitta rätt i
förvaltningsstrukturen, vilket flyttar fokus från deras huvuduppgift och därför saktar

ned hållbarhetsarbetet. Kommunala initiativsamordnare och initiativlotsar, som
ingår i en områdesutvecklingsgrupp skulle kunna fungera som en brygga mellan

initiativ och kommun, och i förlängningen som katalysatorer för det regionala
hållbarhetsarbetet. Medan lotsarna bistår med vägledning i förvaltningen och
information i praktiska frågor, bör samordnaren ha en överblickande roll med uppgift
att kartlägga och följa lokala initiativ. Detta innebär utvärdering av deras arbete i
relation till miljömålsarbetet, översikt av behov och eventuella lösningar, samt att
fungera som ihopkopplare eller brobyggare, dels mellan initiativ och kommun, men
även mellan olika lokala initiativ. I samordnarens roll bör också ingå att se till att
initiativ medvetandegörs om hur deras arbete är kopplat till kommunens och
regionens hållbarhetsarbete i stort, samt att praktiskt inkludera initiativ i detta arbete
där det är möjligt.

Stockholmsregionens decentralisering innebär att bättre överblick av regionens
hållbarhetsarbete och hur detta förhåller sig till de nationella miljömålen är en

nödvändighet. Ett hållbarhetsråd där olika kompetenser, såsom politiker,

initiativsamordnare och andra kommunala tjänstemän, representanter från lokala
hållbarhetscentra, representanter från näringslivet, kultursektorn, m.fl. möts kan vara
en möjlig väg. Vidare kan hållbarhetsrådet fungera som ett rådgivande organ där
kunskapsutbyte mellan sektorer och geografiska områden sker.

Det finns lokala initiativ eller enskilda individer som utför ”osynligt” hållbarhetsarbete,
ibland av så hög kvalitet att de bidrar till kommunens hållbarhetsarbete. Dessa kan
vara finansierade på projektbasis, som initiativen i ARTS, eller jobba ideellt, men
vanligen utan någon ersättning eller erkännande från den formella förvaltningen.

Genom att ha en identitet – exempelvis som planetskötare – som erkänns av den

formella förvaltningen, samt viss kompensation, kan ökad känsla av äganderätt
15


skapas, ansvarstagande ökas, samt större kunskapsspridning ske. Planetskötare kan
vara förankrade i lokala hållbarhetscentra (se nedan), där utbildning och kunskaps-
spridning sker.

För att hållbarhetsarbetet i regionen ska bli mer ändamålsenligt krävs ett brett
angreppssätt som omfattar olika sektorer och förvaltningsnivåer såväl som

civilsamhället. Facilitatörer eller processstödjare med bred kompetens kring

samverkan och olika former av kommunikation, och som kan överbrygga
kunskapsluckor och underlätta samspel mellan olika typer av aktörer – som
exempelvis glappet mellan tjänstemän och initiativ – blir därför avgörande för mer
effektiva beslutsfattandeprocesser. Här har kulturaktörerna en mycket viktig roll att
spela, med ett brett spektrum verktyg och metoder för interaktion.

Nya platser

Ett hinder för att påskynda omställningen till hållbar utveckling i regionen är att
engagemang i hållbarhetsfrågor är koncentrerat till några få individer, medan den
stora massan står utanför hållbarhetsarbetet. För att nå ut till fler och skapa
ytterligare engagemang, behövs nya platser – främst fysiska men även digitala – där
medborgarna får möta hållbarhetsrelaterade frågor och lära sig hur
genomgripande hållbarhetsutmaningarna är, samt interagera med varandra.

En fysisk mötesplats kan vara ett lokalt hållbarhetscenter där nya roller, nya platser

och alternativa sätt sammanstrålar på ett konkret sätt. Detta ska vara en socialt
inkluderande plats där lärande, medvetandegörande och lokalt kapacitets-
byggande hjälp av planetskötare kan äga rum, genom att medborgare ges tillfälle
att möta och uppleva lokala hållbarhetsinitiativ och ta del av planetskötarkurser. En
sådan plats bör inrättas där befolkningen redan rör sig, såsom biblioteket eller
köpcentret. Ett bra exempel är det lokala kontor som Hållbara Hökarängen
upprättade. Mötesplatser kan även vara av den tillfälliga sorten och initieras av olika
aktörer; återbruksföretaget Refo har lång erfarenhet av att etablera tillfälliga hubbar
för utbildning och möten, senast i form av fraktcontainrar på Hötorgsterrassen och
Norra Djurgårdsstaden. Hubbarna finansieras ofta genom tillfälliga partnerskap med
företag och offentlig sektor, vilket ökar synligheten för båda parter. Genom att
andra initiativ bjuds in att delta eller visa upp sitt arbete skapas dessutom plattformar
för framtida samarbeten.

När det kommer till webbaserade mötesplatser behövs portaler, nätverk och

forum för hållbarhetsinitiativ, där dessa får synas, interagera, utbyta kunskap och

resurser, hitta inspiration, osv. Det webbaserade rummet bör innefatta finansierings-
databas, samt en exempelsamling, där lärdomar från lyckade, men också mindre

lyckade hållbarhetsexperiment och försök samlas, delas och diskuteras.

Innovation är en grundläggande komponent i omställningsarbetet, men många
initiativ begränsas av regler och brist på handlingsfrihet. Något som skulle kunna

underlätta är frirummet – en plats för kreativitet där regler luckras upp och initiativ

kan experimentera och pröva nya idéer och alternativa metoder. Genom att
inkludera representanter från fastighetssektorn i hållbarhetsrådet kan man få

16


information och eventuellt tillgång till lediga lokaler och tomter, rivningskontrakt, och
dylikt, som kan användas och förvaltas av hållbarhetsinitiativ och därmed fungera
som tillfälliga provytor för nya idéer. Fastighetsägarna kan genom detta få aktivitet
istället för förfall, hyresintäkter och good-will.

Alternativa sätt

Många konstnärer och kulturarbetare arbetar sedan länge med hållbarhetsfrågor,

men kultursektorn har möjlighet att spela en ännu mer aktiv roll i hållbarhetsarbetet,

genom att bidra med nya perspektiv, praktiker och nätverk, och genom att hitta
alternativa sätt att facilitera samverkan samt locka till intresse och engagemang. I
ARTS-projektet har konstnärer, illustratörer, artister och andra kulturverksamma
medverkat i att organisera eller facilitera workshops, vilket har resulterat i ett mer
fruktsamt samkunskapande. Ett samarbetssätt inom kommunen kan vara
gemensamma projekt mellan kultur- och miljöförvaltningarna, där man också har en
gemensam budget. På liknande sätt kan näringslivets roll utökas, och existerande
näringslivsnätverk och plattformar inom kommunen kan användas för att diskutera
och nå ut med hållbarhetsfrågor med koppling till näringslivet. Exempelvis kan
finansiering för initiativ tryggas genom att kommuner, bostadsbolag och initiativ
samarbetar från ett tidigt stadium: genom att tydliggöra sina behov kan en kommun
eller ett företag engagera initiativ för att utföra hållbarhetsarbete och/eller testa
lösningar. Samprojekt av olika slag kan även fungera som ett instrument för
samverkan och lärande. Genom att uppmärksamma processen i sig och utvärdera,
löpande reflektera och modifiera och utveckla processen, kan vi skapa metoder för
effektivare och mer inkluderande hållbarhetsarbete.

Hållbarhetsinitiativ finansieras ofta med projektanslag, vilket innebär att deras
existens har ett bäst-före datum. Trots att deras arbete oftast är gynnsamt för
kommunen/regionen, hamnar de i en ”projektfälla”, vilket leder till sårbarhet för
initiativen men också för de engagerade individerna. Genom att utveckla

affärsmodeller för hållbarhetsinitiativ som stödjer både innovation och kontinuitet

och tar hänsyn till initiativens särskilda förutsättningar kan resiliens, stabilitet och
långvarighet uppnås. Ett sätt att stödja initiativ och föreningar inom
hållbarhetsområdet kan vara att utnyttja den struktur som används för att stödja
idrotts- och kulturföreningar som har en etablerad roll inom kommunen. Praktiskt kan
det innebära öronmärkt finansiering för hållbarhetsinitiativ, en kommunal miljöfond
att söka pengar ur, tillgång till lokaler, motsvarande det som finns för t.ex.
idrottsverksamhet.

Andra utmaningar som möter lokala hållbarhetsinitiativ handlar om initiativets struktur
och tillvägagångssätt i förhållande till förvaltningens, där den senare ofta är
anpassad till ett mer traditionellt föreningsliv, medan initiativ oftast arbetar över
förvaltningsgränserna. Dessa två typer av rörelser kan vara till nytta för varandra
genom att utbyta erfarenheter, metoder och strategier: hur man får fler medlemmar,
hur man hittar resurser, hur man behåller anpassbarheten, osv.

En avgörande komponent i skapandet av ett verkningsfullt och integrerat kommun-
alt och regionalt hållbarhetsarbete är att ha, och effektivt kunna kommunicera, en

17


större, integrerad vision, där lokala initiativ, kreativitet och kompetens innehar en
tydlig roll. För att kunna åstadkomma storskaliga förändringar är ett helhetsgrepp,
där hållbarhetsfrågor genomsyrar alla sektorer och nivåer, nödvändigt.

Förslag till insatser – en sammanfattning

Systemtänkande – Medvetenhet om och hur delarna av ett system är länkade till

varandra och till andra system, t.ex. samspelet mellan de ekologiska, ekonomiska
och sociala dimensionerna; förståelse och ansvar för flöden av material och energi.

Initiativsamordnare – Kommunal tjänsteman med uppgift att bevaka och ut-

värdera hållbarhetsinitiativ i sin kommun och deras roll i miljömålsarbetet, samt
fungera som ihopkopplare och brobyggare.

Initiativlots – Kommunal tjänsteman som hjälper hållbarhetsinitiativ hitta rätt

kontaktytor och instanser inom den kommunala förvaltningen och bistår i praktiska
frågor.

Områdesutvecklingsgrupp – Kommunal grupp som arbetar för att integrera,

synliggöra och stödja lokala initiativ och engagemang inom kommunens övriga
verksamhet. I denna grupp ingår lotsar och samordnare.

Hållbarhetsråd – regional instans med representanter från kommuner, lokala

initiativ, näringsliv, kultursektorn, politiken, m.fl. som överser regionens hållbarhets-
arbete, fungerar som konsultativ plattform och forum för långsiktiga strategier.

Planetskötare – titel för privatpersoner eller initiativ som utför hållbarhetsarbete.

Facilitatör/Processtödjare – en kompetens som behövs på alla nivåer i samhället

för att underlätta samverkan och brobyggande. Dessa är inte projektledare,
samordnare eller representanter, utan arbetar för att stödja dessa i samverkans-
processer och dialoger.

Hållbarhetscenter – Fysisk plats där hållbarhetsaktörer och alternativa praktiker

sammanstrålar på ett konkret sätt, och där lokalbefolkning ges tillfälle att komma i
kontakt med lokala initiativ och penetrera hållbarhetsbubblan.

Finansieringsdatabas – En regional förteckning över finansieringsmöjligheter för

hållbarhetsinitiativ som uppdateras kontinuerligt. Värdskapet för denna skulle kunna
innehas av hållbarhetsrådet.

Exempelsamling – Katalog över hållbarhetsansatser att lära av, både framgångs-

rika och mindre framgångsrika.

18


Webbaserade mötesplatser – Portaler, nätverk och forum där initiativ får synas,

interagera, utbyta kunskap, resurser och inspiration.

Frirum – Fysisk plats för kreativitet där hållbarhetsaktörer kan experimentera och

pröva nya idéer och alternativa metoder. Dessa platser kan vara tillfälliga och där
man lyft bort vissa regelverk för att möjliggöra kreativitet.

Involvera kultursektorn – Inom kultursektorn finns kompetens och verktyg för att

lyfta komplexa frågor, stödja utmanande dialoger och lyfta frågor på nya sätt.
Representanter från kultursektorn är en viktig del av hållbarhetsrådet, hållbarhets-
center och som processtödjare.

Nya affärsmodeller för hållbarhetsinitiativ – Då initiativen arbetar med kollektiva

nyttor behövs nya mekanismer för att långsiktigt stödja deras arbete.

Integrerad vision – En viktig uppgift för hållbarhetsrådet är att utveckla en vision för

hur hållbarhetsarbetet i regionen kan genomföras så att man drar nytta av olika

aktörers kompetens och möjligheter.

19


ARTS-projektet i Stockholmsregionen – en bakgrund

Forskningens utgångspunkter

Staden har i alla tider varit en plats där människor kommit samman för att fördela
arbete, utbyta varor och tjänster och hantera utmaningar tillsammans. Även om
städerna ofta förknippas med stora miljöutmaningar, utgör de också tankesmedjor
för att hitta mer hållbara vägar och praktiker. Man talar om städer som laboratorier
för hållbar utveckling. Därför har ARTS-projektet studerat hållbarhetsarbetet i fem
stadsregioner i Europa.
Forskning visar att det inte räcker med regler, policys och strategier på hög nivå i
samhället, utan lika viktigt är bred förankring, engagemang och beslutsmöjlighet på
lokal nivå. Även om hållbarhetsutmaningarna är globala krävs lokala och
individuella förändringar. Av central betydelse för omställning till hållbar utveckling är
lokala hållbarhetsinitiativ (privata, offentliga eller ideella) då dessa arbetar utifrån
det lokala sammanhanget och utifrån medborgarnas vardag. Det finns många
initiativ och de blir allt fler i takt med att utmaningarna kring hållbar utveckling blir
mer och mer påtagliga. Samtidigt är det få initiativ som skalas upp och får effekt på
högre samhällsnivåer. ARTS-projektet har undersökt barriärer och mekanismer för hur
lokala initiativ kan få en större betydelse och skynda på hållbarhetsarbetet i
stadsregioner.
De fem mekanismer för hur lokala initiativ bidrar till ett påskyndat regionalt
hållbarhetsarbete som undersökts är växa, kopiera, nätverka, plantera och
förverkliga. Växa innebära att initiativet ökar i antal deltagare och aktiviteter
och/eller bredd av aktiviteter. Kopiera innebär att ett initiativ mångfaldigas på
andra platser i en stadsregion, t.ex. förgrenas eller avknoppas. Nätverkande innebär
att initiativen söker strategiskt samarbete för att dela erfarenheter och resurser och
på så sätt få större betydelse. Många initiativ visar alternativ till organisation och
praktik som kan vara till nytta för formellt ansvariga aktörer. Att plantera innebär att
ett initiativs praktik tas upp och blir inkorporerade i verksamheten hos dessa aktörer.
Initiativ som drar nytta av befintliga regler och finansieringsformer visar exempel på
hur dessa kan nyttjas och vad de innebär i praktiken – de förverkligas.

20


Den interaktiva forskningsprocessen

I Stockholm har en interaktiv forskningsansats använts, vilket innebär att projektet från
början till slut utförts i nära samverkan med regionens aktörer inom hållbarhet.
Projektet delas in i tre faser, a) kartläggning, b) fördjupning och c) aktivering.
Projektet inleddes med en översikt över verksamma aktörer inom hållbar utveckling i
regionen, både lokala hållbarhetsinitiativ och nyckelaktörer med regional överblick. I
denna fas gjordes även en översikt över det formella hållbarhetsarbetet i regionen,
t.ex. aktörer, ansvarsområden, policys och politiska prioriteringar. 53 lokala initiativ
identifierades och av dessa valdes 18 ut för fördjupningen. De som valdes
representerade olika hållbarhetsaspekter; mat, naturresurshushållning, vatten,
utbildning, mobilitet, biologisk mångfald m.fl. Initiativen är av det privata, offentliga
eller ideella slaget (eller en kombination), verkar på kommunnivå eller mer lokalt, gör
något som är nytt i Stockholmsperspektiv och har funnits en tid. I Stockholmsregionen
identifierades fem olika typer av initiativ: kommunalt initierade initiativ som ingår i
partnerskap, initiativ som verkar lokalt, initiativ som verkar regionalt, initiativ som syftar
till nätverkande mellan initiativ, och initiativ arbetar för att skapa samarbete mellan
regionens kommuner. Representanter för alla initiativ intervjuades kring hur initiativet
tillkommit och utvecklats, vilka barriärer och möjligheter man såg i regionen samt hur
man arbetar med andra aktörer. Nyckelaktörer intervjuades kring regionens
hållbarhetsarbete i stort och kring vilken roll lokala initiativ spelar i regionen. De
preliminära resultaten diskuterades och fördjupades vid flera workshops och
fokusgruppsmöten med inbjudna aktörer. Aktörsgruppen som är involverad i ARTS
Stockholm inkluderar representanter från lokala initiativ, konstnärer från projektets
konstdialogprocess, nyckelaktörer, myndighetsrepresentanter från lokal och regional
nivå och konsulter. En grupp konstnärer med fokus på hållbar utveckling
medverkade i en konstdialog där konstens och kulturens roll bearbetades. Den
fördjupade kunskapen kring utmaningar, barriärer och potential i regionen var
utgångspunkten i en större workshop som diskuterade strategier för att sätta fart på
och åstadkomma ett mer genomgripande hållbarhetsarbete i Stockholmsregionen.
Dessa strategier och idéer har omformulerats till denna färdplan som vi hoppas ska
inspirera till diskussion, aktivitet och brett engagemang.

21


ARTS Stockholm timeline

22


Tack för tid, tankar och tillit

Projektet har kunnat genomföras genom att många organisationer och personer
visat intresse, bidragit med sin tid, sina tankar och sin tillit till projektets ramverk och
frågeställningar. Vi vill därmed rikta ett stort tack till alla medverkande.

Lokala hålbarhetsinitiativ som ingick i projektet

Adelsö mobilsamåkning – Staffan Andersson, Anita Björk
Bagarmossen Resilience Centre – Susanna Elfors
Bee Urban, Josefina Oddsberg
Bondens egen marknad – Claudia Dillman
Ekoodling Akalla/Hjulsta – Rafael Altez, Anita Karp
HOPP – Maria Svennbeck, Maja Lindström, Jenny Cederholm
Hållbara Hökarängen – Åsa Stenmark
Hållbar mat Södertälje/MatLust – Sara Jervfors
Lek, Odla, Väx – Rosendals trädgårdar – Eva Svensson
Miljöverkstan Flaten – Frances Lucas, Nicole Montén, Kai Ideström
Ny grön stad – Katrin Hammarlund
Omställning Värmdö – Pella Thiel
Provins mat – Josefin Uhnbom
Refo, Liselotte Norén, Kerstin Kallin
Rösjökilen samverkan – Mårten Wallberg, Poa Collins
Stadsodling Stockholm, Ulrika Flodin-Furås, Christina Schaffer
Storstockholms gröna kilar – Mårten Wallberg
Storstockholms naturguider – Maria Bergström

Övriga medverkande aktörer vid workshops, seminarier och
fokusgruppsmöten:

Regionala myndigheter: Länsstyrelsen, TRF Stockholms län landsting, KSL,
Mälardalsrådet
Kommuner: Nacka kommun, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Stockholm stad,
Södertälje kommun, Täby kommun
Privata och civila aktörer: Guringo, Urbio, U&We, Nyréns arkitektkontor, Y Blombäck
kommunikation, Politikerskolan Höj Rösten, Albaeco, Origo/Resources lab, Stormie
Poodle, Quantified Planet, OpenLab, Under tallarna, Långsjö teater

Samarbetspartners

Magdalena Frembäck - bloggare
Annika Hagberg – bloggare
Ulrika Jansson – konstnär, processtöd
Magdolna Beky Winnerstam – artist, processtöd
Jenny Soep – konstnär, processtöd
Jan Rydén – konstnär
Färgfabrikens projekt Experiment Stockholm

23


Konstnärer som deltog projektets konstdialog:

Linnea Våglund, Malin Lobell, Victoria Brännström, Maja Svensdotter, Katarina
Klingspor Ekelund

ARTS Stockholm gruppen vid Stockholm Resilience Centre

Vi som skrivit denna Färdplan är:
Sara Borgström - projektledare, forskare (2014-2016)
Nikolina Oreskovic – forskningsassistent (2015-2016)
Noah Linder – forskningsassistent (2016)
Projektteam:
My Svensdotter – forskningsassistent (2015)
Magnus Tuvendal – forskare (2014-2015)
Anna Emmelin – processtöd interaktiv forskning (2015-2016)
Maria Schewenius – forskningskoordinator, initiativtagare (2014-2016)
Thomas Elmqvist – senior rådgivare, initiativtagare (2014-2016)
Katharina Fryers Hellquist – workshopassistent (2016)

Mer information om projektet finns på www.acceleratingtransitions.eu
ARTS Stockholm har även en Facebookgrupp för nätverkande och spridande
av information: www.facebook.com/groups/1680899435480921/
Frågor om projektet besvaras av Sara Borgström, projektledare:
[email protected]

24


Roadmap for accelerating the transition to
sustainable development in the Stockholm Region

The Stockholm region has great potential for transition to sustainable development.
The efforts are many and occur at multiple levels, sectors and in many different ways
– in the public and private sector, in civil society, locally and regionally. However, the
transition is too slow and too fragmented, and therefore the investments made, in
the form of money or knowledge, are not resulting in large-scale change and
transition. With global changes now palpable in the region, the need for
coordination and efficient flows of knowledge is greater than ever. The insights
collected in this roadmap constitute an atlas for navigation as well as an assortment
of strategies for accelerating a more comprehensive sustainability effort in the
Stockholm region. The roadmap is the result of an interactive research process where
research questions have been examined in deep and continuous dialogue between
researchers and local and regional sustainability actors.

What possibilities and barriers are different actors confronted with? What conditions
are necessary in order to fulfil stated sustainability ambitions? How can we utilize
existing potential and capacity in the region?

Main insights

• SMART DIVERSITY Decentralisation is often identified as a cause for inefficiency and
fragmentation. Decentralisation however creates an array of solutions, with diverse
viewpoints and approaches, all of which foster resilience. It is thus important to
ensure diversity on a local level, as well as multiple decision-making instances, while
also improving the coordination on a regional level.

• CONNECTIONS The sustainability effort in the region is fragmented due to multiple
decision-making instances and sectors. For that reason, a proactive approach and
innovative thinking is needed in order to create and maintain communication
channels between actors, sectors and levels. Networking should however not
happen at the cost of the different actors core activities.

• THE MUNICIPALITY AS A CATALYST The local engagement is increasing and assuming
new shapes. In order for initiatives to get picked up, made visible and receive
support, new skills are needed that enable the municipalities to assume the role of
smart catalysts. Simultaneously, municipalities need to ensure that democratic
principles are applied and common interest is guaranteed.

• CROSS-FERTILISING LOCAL INITIATIVES The traditional Swedish civic associations have
great knowledge and experience, while struggling with new forms of engagement.
There is a need for meeting-places and exchange between new and traditional
forms of engagement.

25


• LEARNING EXAMPLES In order to gather and make sustainability related learning and

experiences available, a collection of examples– both successful and less successful
ones – should be created.
• INCLUSION BEYOND THE SUSTAINABILITY BUBBLE All actors struggle with broadening
engagement for sustainable development and there is great risk that the gap
between those engaged and the rest of society becomes too large. It is thus of
importance for transition and acceleration efforts to continuously safeguard a wide
engagement.

26


ARTS Stockholm timeline

2014 THE INITIAL PHASE
Mapping of active local and regional sustainability
actors in the Stockholm region; interviews with
selected regional initiatives and regional actors

2015 WORKSHOP 1A: LOCAL INITIATIVES &
REGIONAL ACTORS
11 Mapping of initiatives’ strategies, enabling
Maj factors and barriers in the governance structure

15
Sept

WORKSHOP 1B: INITIATIVES & ARTISTS 11 THE ART DIALOGUE
Artists and initiatives meet; continued discussion Nov ARTS artists present their work;
dialogue concerning the role and
regarding barriers and strategies; potential of art and culture in
the roadmap work is inititated sustainable development

FOCUS GROUPS: Jan 2016
INITIATIVES/ MUNICIPALITIES/REGION Feb

Discussions regarding ARTS results
with focus on strategies and
roadmap usefulness

16 WORKSHOP 2: STRATEGIES
Mars ARTS Stockholm extended network discusses results and

relevant strategies for accelerating the sustaionability

effort in the Stockholm region

WORKSHOP 3: MODELING 1 26
ARTS researchers from Vienna and Sept Sept
Istanbul present and test their model

for accelerating transitions

to sustainability

FOCUS GROUP: THE ENVIRONMENTAL

OBJECTIVES NETWORK

The county administrative boards’ network for

national environmental objectives discusses

ARTS Stockholm’s results with focus on strategies 11
Nov

LAUNCH
The roadmap for accelerating the sustaionability

effort in the Stockholm region is launched

27


28


Click to View FlipBook Version
Previous Book
Repair of Detached Labrum - pinehurstsurgical.com
Next Book
Issuance of Final Rule on Loans in Areas Having Special ...