TACK Vi är oerhört tacksamma för all den ovärderliga hjälp och inspiration vi har fått på vägen – och som gjort denna bok möjlig. Vår fantastiska illustratör Louise Winblad har varit underbar att samarbeta med. Så rolig, så skarp! Tack! Magdalena Hulth har under sitt inhopp på Jämställt inspirerat oss till att formulera det som i slutändan blev Jämställdhetshjulet. Tack för det! Margareta Persson har med skärpa ställt viktiga frågor till manus och sagt åt oss på skarpen när saker inte fungerar. Tack! Julia Wester, Jessica Eneborg, Kristina Axelsson, Gudridur Thorhallsdottir, Jenny Sandhal och Lina Rask har med sina erfarenheter från att jobba i förskola, skola och fritidshem kommit med ovärderliga kommentarer och tips. Ni är guld värda! Daniel Åberg har varit oerhört proffsig och supersnabb med layout och tryckfrågor. Tack för det! Tack till fantastiska Karin Åkerman för att du tog dig an vår bok och korrekturläste den så noga! Vi kunde aldrig ana hur många fel det går att göra. Ett extra tack till personalen på alla förskolor, skolor och fritidshem som vi har varit på under åren. Ni har lärt oss massor. Utan er – inga citat! Våra barn Agnes, Eli, Hedda, Otis och Ture ska ha ett särskilt tack, utan er hade vi varit tusen erfarenheter fattigare och haft färre exempel till boken. Våra partners Maria Nordin och Samuel Rizk, tusen tack för bollandet och hjälp med färgval och titel! Och tack Maria för fotografierna på oss! Slutligen, tack till alla jämställdhetshjältar som historiskt har fört kampen och till alla er som nu kämpar för en jämställd värld!
DAVID FLATO & MARIA HULTH GÖR DET JÄMSTÄLLT — PRAKTISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE I FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDSHEM
Gör det jämställt © 2021 Författarna och Jämställt E-mail: [email protected] Hemsida: jamstallt.se Besöks- och postadress: Jämställt, Hummelvägen 9, 120 60 Årsta ISBN 978-91-519-3410-5 Grafsk form & omslag: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma, www.abergs.org Omslagsbild och illustrationer: Lousie Winblad/Hej hej vardag Foto: Maria Nordin Tryck: Bulls Graphics, Halmstad 2021 Andra upplagan, uppdaterad och reviderad. Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna handbok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Jämställt. Förbjudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Kopieringsförbudet gäller ej de sidor som är markerade med "Kopiera gärna".
Innehåll Förord ....................................................................................................................... 8 Varför ska vi jobba med jämställdhet? ................................ 11 Vi måste jobba med jämställdhet ....................................................................13 Jämställdhet är en viktig demokratifråga .....................................................14 Jämställdhet ger bättre skolresultat ...............................................................14 Jämställdhet skapar goda förutsättningar och bra arbetsmiljö ..............15 Jämställdhetshjulet – vårt motgift........................................ 17 De fyra främsta orsakerna till ojämställdhet .................................................17 Jämställdhetshjulets fyra lösningar ................................................................17 Kunskap.................................................................................................................... 21 Okunskap skapar ojämställdhet ..................................................................... 21 Skapa jämställdhet – skaffa kunskap ............................................................. 25 Vad är jämställdhet? ................................................................................................ 25 Jämlikhet ................................................................................................................. 25 Intersektionalitet ...................................................................................................... 25 Normkritik ................................................................................................................ 27 Kön ........................................................................................................................... 28 Genus ....................................................................................................................... 30 Ojämställdhet i siffror .............................................................................................. 32 Skapa kunskap med jämställdhetsperspektiv ......................................................... 34 Jämställdhetsintegrering ......................................................................................... 35 Lär inte ut ojämställdhet ......................................................................................... 35 Förklara jämställdhet för barn ................................................................................. 36 Kartlägg, observera, analysera och förändra .......................................................... 36 Självskattning .......................................................................................................... 38 Kartläggning/observationer .................................................................................... 41 Arbeta vidare – aktiva åtgärder ............................................................................... 43
Motverka könsuppdelning ................................................................... 45 Könsuppdelning skapar ojämställdhet.......................................................... 45 Att begränsas av lådor ............................................................................................. 47 Skapa jämställdhet – motverka könsuppdelning ...................................... 55 Att använda språket för att motverka könsuppdelning .......................................... 55 Att dela in i grupper ................................................................................................. 57 Positiv bekräftelse kan bli en jämställdhetsfälla ..................................................... 59 Öppna upp lådorna – mikrohandlingar .................................................................. 60 Tvärtomtänk ............................................................................................................ 62 Kroppsspråk ............................................................................................................. 63 Förväntningar .......................................................................................................... 63 Jämställd inredning ................................................................................................. 65 Se personen – inte det yttre ...................................................................................... 65 Att skilja på person och prestation – förebygg ”duktighetssjuka” ........................... 67 Talutrymme .............................................................................................................. 68 Kontaktbarometern ................................................................................................. 70 Kartläggning/observationer .................................................................................... 73 Arbeta vidare - aktiva åtgärder ............................................................................... 75 Uppmuntra det feminina ......................................................................... 77 Nedvärdering av det feminina skapar ojämställdhet ................................ 77 Giftig maskulinitet ................................................................................................... 81 Ska vissa klara av våld? ............................................................................................ 82 Skapa jämställdhet – uppmuntra det feminina .......................................... 87 Det feminina handlar inte om kvinnor .................................................................... 87 Vems ord/åsikter väger mest? .................................................................................. 87 Uppmuntra positiva beteenden och egenskaper – höj statusen ............................. 88 Öppna upp lådorna – mikrohandlingar .................................................................. 91 Att förbättra skolresultat ......................................................................................... 92 Gränser, samtycke, integritet och trakasserier ......................................................... 93 Olika känslor och känslouttryck .............................................................................. 96 Att få tillgång till att vara både huvudroll och biroll ............................................... 97 Att få fler att läsa och lyssna på böcker ................................................................... 99 Skapa en bra arbetsmiljö och motarbeta negativa förväntningar ....................... 100
7 Kartläggning/observationer .................................................................................. 103 Arbeta vidare - aktiva åtgärder ............................................................................. 104 Utmana heteronormen .......................................................................... 107 Heteronormen skapar ojämställdhet .......................................................... 107 Heteronormen försvårar vänskapsrelationer och förstärker könsuppdelningen...108 Homosexuella brandmän och heterosexuella dansare ........................................ 109 Familj .......................................................................................................................110 Homosexualitet som skällsord ............................................................................... 111 Skapa jämställdhet – utmana heteronormen ........................................... 115 Främja vänskapsrelationer .................................................................................... 115 Bredda synen på kärlek och prata om alla sexualiteter som självklara ................ 115 Se heterosexualiteten ............................................................................................. 118 Öppna upp lådorna — mikrohandlingar .............................................................. 119 Ha rutiner för att möta homofobi .......................................................................... 119 Kartläggning/observationer .................................................................................. 121 Arbeta vidare - aktiva åtgärder ............................................................................. 122 A t t a r b e ta v i d a r e – p e p p, m o t s tå n d och strategier .............................................................................................. 125 Få med vårdnadshavarna ............................................................................... 126 Jämställdhetsarbete kan möta motstånd .................................................. 126 Vad folk kan säga – svar på tal ....................................................................... 127 Om jämställt och författarna ....................................................... 130
8 MOTVERKA KÖNSUPPDELNING Förord D et här är andra upplagan av boken och vi är mycket glada att den tagits emot så positivt. I den här upplagana har vi passat på att uppdatera med de nya revideringarna av läroplanerna1 där exempelvis normmedvetenhet och samtycke lyfts fram. Vi vill att den här boken ska användas praktiskt. Därför blir vi glada om ni använder den på det sätt som passar er bäst. Läs hela boken, eller välj olika delar att fokusera på eller prata med kollegorna om. Boken bygger på Jämställdhetshjulet som har fyra olika delar. Varje del innehåller förklaringar till varför det fnns ojämställdhet och en praktisk del om hur vi istället kan skapa jämställdhet. Det fnns många illustrationer och citat som kan användas som diskussionsunderlag eller som case. Dessutom får ni gärna kopiera och använda sidorna som fnns under rubrikerna ”Refektera mera!”, ”Kartläggningar/ observationer” och ”Arbeta vidare”. På www.jamstallt.se fnns det även färdiga mallar för kartläggningar och observationer. Boken är framför allt riktad till alla som jobbar i förskola, skola f-6 och fritidshem, men kan även vara en stor hjälp till alla som möter barn privat eller i yrket. I boken skriver vi ordet barn för att beskriva både elever i skolan och barn i förskolan. På liknande sätt skriver vi förskola och skola och då räknar vi in fritidshemmet i skola. Det fnns exempel från olika 1 Lgr22, Lgrsär22, Lspec22 och Lsam22.
9 verksamheter i boken och det fnns tips som fungerar för äldre barn och för yngre. Ni väljer det som passar just er. I läroplanerna2 står det att alla som arbetar i skolan ska utgå från ett normmedvetet förhållningssätt. Vår bok är skriven med detta perspektiv. Att ha ett normmedvetet förhållningssätt innebär att vi vill synliggöra och problematisera normer istället för de som bryter mot dessa. Med ett normmedvetet perspektiv är det också viktigt att granska sina egna privilegier och hur en själv är med och förstärker normer. Det fnns många sätt att arbeta med jämställdhet i förskolan, skolan och på fritidshemmet. I stort som smått. Oavsett hur arbetet planeras, organiseras, utförs och utvärderas fnns det två saker som återkommer i forskning och styrdokument: kontinuitet och integrering. Jämställdhet ska alltså fnnas med hela tiden och i alla delar av förskolans och skolans vardag. Vår stora förhoppning är att den här boken ska hjälpa er med det! David och Maria, maj 2021 2 Lgr22, Lgrsär22, Lspec22 och Lsam22.
1 0
11 Va r f ö r s k a v i j o b b a m e d j ä m s tä l l d h e t ? Om alla förskolor och skolor i Sverige idag jobbade aktivt med jämställdhet och normer är jag övertygad om att vårt samhälle skulle se helt annorlunda ut om 20 år. Det finns så många normer som påverkar våra val i livet. Jag ser det ofta hos mina elever. Det jag tycker är viktigast i jämställdhetsarbetet i skolan är att försöka öppna upp dessa trånga normer så att eleverna får välja fritt efter intresse. - LÄRARE I GRUNDSKOLAN Förskolan och skolan har en central roll när det gäller förändringsarbete som påverkar hela samhället. Forskning visar tydligt att normer påverkar våra val och våra möjligheter i livet.3 Det är därför förskolan och skolans styrdokument är så tydliga med att det är viktigt att jobba med alla människors lika rättigheter. 3 Se exempelvis: Bäckström, Martin & Björklund, Fredrik. Will I Fit in and Do Well? The Importance of Social Belongingness and Self-Efcacy for Explaining Gender Diferences in Interest in STEM and HEED Majors. Department of Psychology Lund University, Lund, Sweden, 2017 och Adolfsson, Caroline & Tellhed, Una. Competence and confusion: How stereotype threat can make you a bad judge of your competence, European Journal of social psychology, 2017. Normer är oskrivna regler, idéer och ideal kring hur vi förväntas vara, leva och se ut. Vissa normer är bra och gör att vi fungerar tillsammans. Andra normer begränsar oss, gör det svårt att vara sig själv och ger vissa människor mer makt.
1 2 Forskningen visar att det fnns en stor könsuppdelning när det gäller val av fritidsintressen, gymnasieprogram och yrken. Att pojkar och fickor generellt väljer så olika har inte med begåvning eller faktiskt intresse att göra, utan med stereotypa föreställningar kring kön. Förskolan och skolan kan hjälpa till att vidga barnens möjligheter och drömmar.4 Även om gymnasiet eller kommande yrkesliv känns långt borta för barn i förskolan och på lågstadiet så är det redan under dessa år många av normerna växer sig starka. Med ett jämställt arbetssätt i förskolan och skolan kan även arbetsmarknaden påverkas positivt eftersom människor kan välja yrken utifrån intresse, förmåga och begåvning, istället för efter förväntningar och normer. Bristen på jämställdhet begränsar alla barns möjligheter. Jämställdhet är därför en motverkande kraft för att barn inte ska reduceras till en grupptillhörighet där det förutsätts att de har likadana kvalitéer, kunskaper och erfarenheter i sitt liv enbart för att de har samma kön. Det handlar helt enkelt om att skapa rättvisa i ett fortfarande ojämställt samhälle. 4 Kvinnor och män i högskolan. Högskoleverkets rapportserie 2008:20 R. Högskoleverket, 2008. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.. Källa: Lgr22, Lgrsär22, Lspec22 och Lsam22 (Liknande skrivelse finns i förskolans läroplan Lpfö18).
1 3 En lärare i årskurs 3 berättar: När jag som lärare fattade hur stor inverkan jag hade på mina elever blev jag först rädd. Efter att ha jobbat aktivt med jämställdhet ett par år såg jag det istället som en enorm möjlighet för mig att hjälpa framtidens samhälle att bli en så rättvis plats som möjligt. På bara ett år såg jag skillnad i min egen klass. Eleverna hade fått med sig verktyg för att hantera en värld som fortfarande styrs av trånga normer. Jag märkte dessutom en skillnad i hur de faktiskt bemötte varandra. De festa barn i Sverige går i förskolan och alla barn måste gå i skolan. Därmed får skolverksamheterna en möjlighet att oavsett barns bakgrund och hemförhållanden vara en demokratisk och jämställd del av deras liv. Med ett jämställt förhållningssätt, som en självklar del av värdegrundsarbetet, får barnen värderingar med sig om alla människors lika värde. Det i sin tur påverkar hur de själva sedan kan välja att forma sina liv, sina familjer och hur de bemöter andra människor. Vi måste jobba med jämställdhet De festa som arbetar inom förskola och skola tycker att det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Det fnns tydligt skrivet i styrdokumenten, skollag, läroplan och diskrimineringslag att samtliga förskolor och skolor måste bedriva ett aktivt arbete för jämställdhet. Kravet på att arbeta med jämställdhet fnns även med i exempelvis barnkonventionen, FN:s globala mål och Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Oavsett dina privata åsikter ska du på jobbet alltid hävda de demokratiska värdena och jämställdhet. Det här arbetet är inte till för frivilliga eldsjälar, utan all personal måste arbeta med detta och bidra till en mer jämställd verksamhet.
14 Jämställdhet är en viktig demokratifråga Jämställdhet är även en av de viktigaste demokratifrågorna eftersom den så tydligt handlar om delaktighet och vem som har makten i samhället. Förskolan och skolan ska värna demokratin och demokratiska värderingar.5 För att ett samhälle ska vara demokratiskt behöver alla invånare ha lika möjligheter att påverka samhället.6 Jämställdhet och demokrati handlar både om att det ska finnas en jämn könsfördelning bland de som representerar oss i politiken och att män och kvinnor känner att de kan påverka sina liv och samhället i lika stor utsträckning. Förskolan och skolan behöver också vara en demokratisk och jämställd plats. Vi behöver föregå med gott exempel. Jämställdhet ger bättre skolresultat Det fnns genomsnittliga skillnader mellan pojkar och fickor när det gäller exempelvis betyg (meritvärden) och faktiska kunskaper. Gruppen fickor har generellt högre betyg i alla ämnen utom idrott och hälsa. Forskning visar att normer kring manlighet och lägre ställda krav på pojkar påverkar deras resultat negativt, men ett aktivt jämställdhetsarbete har visat sig ge stora efekter på pojkars skolresultat.7 5 Lpfö18, Lgr22, Lgrsär22, Lspec22 och Lsam22. 6 Kommentar: Det är även det övergripande målet för jämställdhetspolitiken så som det formuleras i de jämställdhetspolitiska målen. 7 SOU 2014:6. Män och jämställdhet. Och Se, förstå och förändra — Att motverka könsskillnader i skolresultat. SKR, 2019 Läs mer om det här under rubriken ”Att förbättra skolresultat” på s. 92.
1 5 Jämställdhet skapar goda förutsättningar och bra arbetsmiljö Forskning visar att pojkar och fickor bemöts olika och har olika krav på sig.8 De krav fickor ofta känner på att ständigt vara duktiga skapar en negativ stress som påverkar deras psykiska hälsa.9 Forskning visar även att många pojkar lägger ner mycket tid på att förhålla sig till normer om manlighet och att det går ut över skolarbetet och skapar kränkningar i skolan.10 Många kränkningar handlar om normer kring kön.11 Att arbeta med jämställdhet är därför nödvändigt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Att skapa en förskola och skola där barn kan ägna sig åt kunskapsinhämtning utan alltför många distraktioner kräver en god arbetsmiljö. För en god arbetsmiljö krävs jämställdhet. 8 Se exempelvis: Eidevald, Christian. Det fnns inga tjejbestämmare. Högskolan i Jönköping, 2009 och Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. Godmorgon pojkar och fickor. Studentlitteratur, 2001. 9 Landstedt, Evelina. Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis. Department of Health Sciences, Mid Sweden University, 2010 10 Öqvist, Anna. Skolvardagens genusdramaturgi. Luleå tekniska universitet, 2009. 11 Diskriminerad, trakasserad och kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326:2009. Skolverket, 2009. Forskning visar på tydliga vinster med jämställdhetsarbete I en jämförande studie mellan barn i en förskola som aktivt arbetar med jämställdhet och barn i andra förskolor, kom de bland annat fram till att barn i de jämställda förskolorna: • var mindre könsstereotypa • oftare lekte könsblandat • oftare lekte med andra de inte kände • fortfarande delade in personer efter kön, men det fick mindre betydelse. Källa: Shutts et al. 2017. Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden. Journal of Experimental Child Psychology.
1 6 UTMANA HETERONORMEN UPPMUNTRA DET FEMININA KUNSKAP MOTVERKA KÖNSUPPDELNING JÄMSTÄLLDHET
1 7 J ä m s tä l l d h e t s h j u l e t – vårt motgift De fyra främsta orsakerna till ojämställdhet Vi har tagit fram Jämställdhetshjulet som bygger på den forskning som fnns om det som skapar ojämställdhet. Utifrån våra erfarenheter av att arbeta praktiskt med jämställdhet i förskola och skola har vi sammanfattat och kategoriserat forskningsresultaten i fyra olika delar så att det enkelt går att skapa praktiska metoder att jobba med. De fyra största orsakerna till ojämställdhet är: okunskap, könsuppdelning, att vi värderar det maskulina högre än det feminina och heteronormen. Dessa fyra delar samverkar, förstärker och gör så att ojämställdheten framstår som något naturligt och självklart. Genom att vara medveten om hur ojämställdhet skapas kan vi också vända på det och istället aktivt försöka skapa jämställdhet. Och det är just vad vår bok handlar om – att skapa jämställdhet i praktiken och ge barn fer möjligheter. Jämställdhetshjulets fyra lösningar Jämställdhetshjulet innehåller praktiska metoder och tips på hur vi kan skapa jämställdhet på riktigt. Här förklarar vi kortfattat det som resten av boken fördjupar sig i. Den första delen är kunskap. För att kunna jobba med jämställdhet
1 8 behövs kunskap. Utan kunskap hamnar vi ofta i fallgropar och vet inte vad som behöver utvecklas. Med kunskap kan vi också förebygga missförstånd och motstånd. Det andra är att motverka könsuppdelning vilket innebär ett praktiskt arbete där barnen bemöts utifrån de individer de är och inte utifrån det kön de fötts med. Det tredje är att uppmuntra det feminina vilket innebär att upphöja det positiva som vanligtvis förknippas med kvinnlighet och låta alla få tillgång till detta oavsett kön. Exempelvis att känna empati, studera, färgen rosa, dansa, lyssna, ta socialt ansvar etc. Det färde förhållningssättet är att utmana heteronormen vilket innebär att inte utgå från att alla är heterosexuella. Målet är att alla ska kunna vara vänner med varandra oavsett kön och sexualitet, vilket också motverkar könsuppdelning. Genom att utmana heteronormen vidgas dessutom föreställningen kring vad en familj är och vem som kan bli kär i vem.
2 0
21 KUNSKAP Kunskap Okunskap skapar ojämställdhet Det fnns många åsikter om ojämställdhet vilket egentligen är lite konstigt eftersom det inte borde vara en åsiktsfråga. Det råder ojämställdhet i Sverige, det är forskarna överens om. Därför är det viktigt att skafa sig kunskap kring jämställdhet och vad begreppen betyder. Med kunskap kan vi förebygga missförstånd och motstånd. Då kan vi undvika fallgropar och slipper onödiga diskussioner som tar tid från det viktiga arbetet – att skapa fer möjligheter för alla barn oavsett könstillhörighet. Mycket av den ojämställdhet som vi själva eller andra är med och skapar bygger på okunskap. Vi återupprepar gamla föreställningar, utgår från stereotyper, har förutfattade meningar utifrån kön och förlegade förväntningar. Kanske tänker du att jämställdhet inte handlar om dig? Eller att nu är väl Sverige ändå jämställt? Med hjälp av kunskap kan vi alla förstå hur vi berörs av jämställdhet och ojämställdhet, samt inse att det fnns mycket kvar att göra. Okunskap leder ofta till att vi omedvetet utgår från oss själva när det gäller jämställdhet. Det är inte många som skulle säga att fattigdom inte fnns eftersom de själva har gott om pengar, men när det kommer till jämställdhet händer det att folk utgår från sig själva och säger att Sverige är jämställt, ”för hemma hos oss delar vi minsann på allt”. Det är vik-
2 2 KUNSKAP tigt att skafa sig kunskap för att kunna lyfta blicken från sig själv eller enstaka exempel och istället förstå hur det ser ut generellt i samhället med hjälp av fakta. Det fnns en stor risk att missa många barns behov och förutsättningar om vi utgår för mycket från oss själva. I nästa kapitel ges en kort sammanfattning av kunskapen kring jämställdhet och tillhörande begrepp som exempelvis kön och genus. Det ges även förslag på hur vi kan arbeta praktiskt med kunskap och jämställdhet. ”Jag behöver ingen brandvarnare för det har aldrig brunnit hos mig.”
44 MOTVERKA KÖNSUPPDELNING
4 5 MOTVERKA KÖNSUPPDELNING M o t v e r k a könsuppdelning Könsuppdelning skapar ojämställdhet Att vi människor delas upp efter kön, får olika förväntningar och ges olika möjligheter är några av de tydligaste orsakerna till ojämställdhet. Barn stöter på ojämställdhet hela tiden. Det är bara att gå in i vilken leksaksafär eller klädbutik som helst så märker vi att det fnns olika förväntningar på barn utifrån kön. Den här uppdelningen är med och skapar olika möjligheter och uppmuntrar olika egenskaper utifrån kön. Vi delas ständigt in i manligt och kvinnligt, ofta utan att tänka på det. Redan innan barnet har kommit ut ur magen brukar det spekuleras i vilket kön barnet har. Frågor som: ”Vet du vad det blir?” och irritationen när någon lekfullt svarar ”Ett barn, hoppas jag” är exempel på hur tidigt i livet könsuppdelningen börjar. Många tar reda på barnets kön i samband med ultraljud eller vid fostervattenprov trots att vårdens riktlinjer säger att de inte ska berätta vilket kön barnet har. Könsuppdelningen är något som sker genom hela livet, allt från första mötet på BB med nyfödd bebis till arbetsintervjun och olika omsorger på vårdhemmet.23 Människor har lätt att se världen i kategorier, att sortera 23 Se exempelvis: Eidevald, Christian. Det fnns inga tjejbestämmare. Högskolan i Jönköping, 2009 och Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. Godmorgon pojkar och fickor. Studentlitteratur, 2001.
4 6 MOTVERKA KÖNSUPPDELNING in i grupper. Denna sortering blir problematisk när människor i sin kontakt med andra råkar utgå ifrån de stereotyper sorteringen skapar. Kön är det absolut största sorteringsinstrumentet, men människor sorterar även efter exempelvis ålder, hudfärg eller kroppsstorlek. Många av de sorteringar som görs lyfts inte fram eftersom de då skulle uppfattas som fördomsfulla eller exempelvis rasistiska. Men när det gäller kön har vi inte kommit lika långt. Att dela in människor efter kön accepteras fortfarande och de flesta reagerar inte ens när någon bjuder in till en tjejmiddag eller ett killkalas. Att inte veta vilken könstillhörighet en människa har kan väcka folks nyfkenhet. Många vill sortera in människor i rätt fack och börjar undra när en människa är svårplacerad. Det kan leda till problem och vara kränkande för exempelvis transpersoner och det begränsar genom att människor får olika förväntningar och olika bemötande. Många vill veta könet på en person för att det annars blir svårt att veta hur personen ska bemötas. Bemötandet har alltså omedvetet med personens förmodade kön att göra. Det innebär i praktiken att det blir en uppdelning av hur pojkar och fickor bemöts genom hela uppväxten. När mitt äldsta barn var liten så hade hon oftast killkläder på sig vilket gjorde att många tolkade henne som pojke. En gång när vi var på vår lokala pizzeria och hon hade sina vanliga kläder på sig så sa pizzabagaren till henne: ”Jag ska baka en extra stor pizza till dig.” Nästa gång vi gick dit var det samma pizzabagare men mitt barn hade nu ett lila hårspänne i håret. Pizzabagaren sa då: ”Orkar du verkligen äta en hel pizza?” Jag minns hur chockad jag blev över att ett litet hårspänne kunde få en vuxen människa att tolka mitt barns ätande på så olika sätt. Och den här pizzabagaren hade förstås inte någon baktanke med det här alls. Men dessa små kommentarer skapar förväntningar, hjälper till i formandet av vad en flicka är och vad en pojke är. – EN AV FÖRFATTARNA TILL DENNA BOK.
5 2 MOTVERKA KÖNSUPPDELNING För att kunna motverka fördomar om vad som är manligt och kvinnligt och kunna uppfylla kraven i läroplanerna behövs det ett medvetet arbete mot könsuppdelning. I nästa kapitel kommer praktiska tips, förhållnings- och arbetssätt för att motverka könsuppdelning och skapa jämställdhet.
7 6 UPPMUNTRA DET FEMININA
7 7 UPPMUNTRA DET FEMININA U p p m u n t r a det feminina Nedvärdering av det feminina skapar ojämställdhet ”Du kör som en kärring!” ”Ta tjejracket!” ”Du gråter som en liten tjej!” ”Jävla ftta!” Det fnns många uttryck där det feminina används som skällsord eller förlöjliganden. Det är 100 år sedan kvinnor fck rösträtt i Sverige, det är inte en särskilt lång tid i mänsklighetens historia. Även om vi nu kan tycka att det är absurt att argumenten på den tiden handlade om att kvinnor inte kunde tänka politiska tankar och att ingen kvinna ändå skulle rösta annorlunda än sin man, fnns det rester av detta tankesätt kvar än idag. I Sverige idag är det få personer som tycker att män faktiskt är mer värda än kvinnor, men ändå ser många ner på det som förknippas med det feminina. Många kvinnor kan med stolthet berätta att de som barn var pojkfickor, men män brukar inte berätta att de var fickpojkar (uttrycket fnns inte ens). Att ta till sig egenskaper som förknippas med manlighet ger status. På samma sätt så går du ner i status om du tar till dig egenskaper som har med det feminina att göra. Det är lättare för en ficka i trean att spela fotboll än vad det är för en pojke i samma klass att dansa balett eller ägna sig åt ridsport.
7 8 UPPMUNTRA DET FEMININA Att manlighet ofta värderas högre än kvinnlighet har försvårat jämställdhetsarbetet. Det har hänt mycket när det gäller kvinnors möjligheter att ta till sig egenskaper, intressen och välja yrken som traditionellt ses som manliga, även om det fnns mycket kvar att göra även där. Däremot har det inte hänt lika mycket när det gäller mäns möjligheter att ta till sig egenskaper, intressen och välja yrken som traditionellt ses som kvinnliga. Här tar det ofta stopp. Pojkar lär sig tidigt att ta avstånd från det som är ”tjejigt”. Det fnns många berättelser om pojkar som kommer hem och gråter över att ha blivit retade för att ha ”tjejkläder” eller för att de leker med ”tjejleksaker”. På så sätt lär sig pojkar att inte ha rosa eller att ta avstånd från så kallade ”tjejlekar”. Både fickor och pojkar blir på detta sätt efektivt inputtade i lådor utifrån sitt förväntade kön. Det är inte bara barn som puttar in varandra i begränsande lådor. Normerna kommer från oss vuxna och många gånger förlöjligar vi det feminina och kan exempelvis skratta åt män som beter sig feminint. En förskollärare ger ett exempel: Vi hade majfest på vår förskola och vi hade bjudit in både barn, föräldrar och syskon. Barnen skulle gå runt vid olika stationer där de fick göra olika saker såsom ansiktsmålning eller kasta bollar. Jag stod vid den sista stationen där barnen skulle få välja en heliumballong som de skulle få ta med sig hem. En pappa kom med sin 7-åring och dennes 3-åriga lillebror som han hade på axlarna. Lillebror skulle välja en ballong. Lillebror sa bestämt att han ville ha en rosa ballong. Pappan blev hemskt generad och sa att: ”Men den gula är väl jättefin och titta den blåa!” Även storebror tyckte att det var jobbigt att lillebror ville ha den rosa och sa åt honom mer på skarpen. Lillebror tjatade ett tag till men gav så klart med sig. Att ha en rosa ballong som pojke skämmer alltså ut pappan och storebrorsan. Varför är det så? Varför är denna färg så laddad? Jag visste inte vad jag skulle göra i den situationen.
7 9 UPPMUNTRA DET FEMININA Inputtandet i lådorna och nedvärderandet av det feminina görs alltså av vuxna, syskon, kompisar, pedagoger och genom exempelvis böcker och filmer. Alla har vi nog varit del av att nedvärdera det som uppfattas som feminint. Det kan handla om att säga att något är ”tjejigt” eller att någon kastar som en tjej, slåss som en tjej, eller att den bör ta tjejracket i brännboll. Men det kan också handla om att se ner på svaghet, att tycka att det viktiga är att ta plats eller att tycka att allt som ser feminint ut är löjligt. Vi som har skrivit denna bok vet om alltför många tillfällen då vi själva nedvärderat det feminina. Ett exempel är:
84 UPPMUNTRA DET FEMININA Läs nästa del för att få konkreta tips på hur ni kan arbeta för att skapa jämställdhet genom att uppmuntra det feminina, samt att motverka giftig maskulinitet.
106 UTMANA HETERONORMEN
107 UTMANA HETERONORMEN Utmana heteronormen Heteronormen skapar ojämställdhet Den färde delen som fortsätter att skapa ojämställdhet är heteronormen. Heteronormen innebär att samhället är anpassat efter heterosexualitet och att annan sexualitet osynliggörs eller nedvärderas. Som vi tidigare har tagit upp nedvärderas det feminina och heteronormen förstärker denna nedvärdering. Män som inte lever upp till maskulinitetsnormer kopplas ihop med homosexualitet på ett negativt sätt. Dessutom förstärks uppdelningen mellan pojkar och fickor genom den förväntade kärleken mellan könen. Det går därför inte att arbeta med jämställdhet utan att arbeta mot heteronormen. Många heterosexuella märker inte av heteronormen eftersom normer ofta är osynliga. Därför kan många heterosexuella säga att ”nu för tiden spelar det ju ingen roll vilken sexualitet någon har” eller ”jag har aldrig fattat varför man måste komma ut som bög”. Som heterosexuell är det ingen som uppfattar att du ”kommer ut” om du i fkarummet berättar att du lever ihop med en person av motsatt kön. Som homo- eller bisexuell är samma situation något som defnitivt räknas som att komma ut och många homo- och bisexuella väljer fortfarande att inte göra det. Det handlar om att inte veta hur folk ska reagera – det fnns fortfarande homofober som kan reagera negativt – och det handlar även om att det är jobbigt att hantera folks förvåning eller överdrivna peppande. Det kan innebära att alltid behöva förklara sig, eller rätta andra. Det fnns
112 UTMANA HETERONORMEN leva upp till killars förväntningar på sexuell tillgänglighet eller att inte uppskatta sexuella skämt och närmanden kan leda till skällsord och hot. Återigen kan ord som är förknippade med homosexualitet såsom ”jävla fata” eller ”lebb” användas för att trycka ner någon. Trots mer inkluderande lagstiftning, styrdokument och en större representation av olika sexualiteter i media är heteronormen och homofobin stark i Sverige. Fördomar, okunskap och rädslor kring sexualitet märks alltjämt tydligt i samhället, förskolan och skolan. Läs nästa del för att få konkreta tips på hur ni kan arbeta för att skapa jämställdhet genom att uppmuntra det feminina, samt. Vi behöver förändra och utmana de problem som heteronormen leder till för att kunna skapa jämställdhet. I nästa del skriver vi om olika sätt att göra det.
122 UTMANA HETERONORMEN Arbeta vidare - aktiva åtgärder Vad vill ni arbeta vidare med utifrån Jämställdhetshjulet när det gäller delen utmana heteronormen? ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ ____________________________________________________________ Diskrimineringslagen kräver att alla arbetsplatser dokumenterar arbetet med diskrimineringsgrunderna. Det innebär att undersöka, analysera, åtgärda och följa upp och utvärdera. Dessutom behövs det formuleras aktiva åtgärder som också går att följa upp och utvärdera. Ett tips är att formulera era förslag ovan för vidare arbete så att de kan användas som aktiva åtgärder i enlighet med diskrimineringslagen angående kön, könsöverskridande identitet och uttryck eller sexualitet. Läs mer på diskrimineringsombudsmannens hemsida www.do.se UTMANA HETERONORMEN UPPMUNTRA DET FEMININA KUNSKAP MOTVERKA KÖNSUPPDELNING JÄMSTÄLLDHET UTMANA HETERONORMEN
130 Har du några frågor eller funderingar får du gärna höra av dig till oss på Jämställt! Vill du att din verksamhet ska utvecklas ännu mer kan du även boka in oss för utbildning, handledning eller diplomering. Vi utbildar kring jämställdhet, normkritik, normmedvetenhet, mångfald, hbtqi, aktiva åtgärder och antidiskriminering. Mejl: [email protected] Hemsida: www.jamstallt.se Vi har även gratis material på vår hemsida. ”Sagt om våra utbildningar: ”FANTASTISK föreläsare och FANTASTISKT bra och tankeväckande innehåll! Både skratt och gråt, många tankar.” ”En jättebra blandning av föreläsande, aktiviteter och diskussioner som gjorde att man orkade behålla fokus under hela den digitala utbildningen.” ”Den bästa digitala utbildningen jag någonsin varit med på!” Här kan du se ett urval av de vi har arbetat med: jamstallt.se/vara-kunder
131 Om Jämställt och författarna Bokens författare, Maria Hulth och David Flato, driver företaget Jämställt. Maria är genusvetare och etnolog och David är utbildad gymnasielärare. De har arbetat med jämställdhet och normkritik sedan 2006 genom föreläsningar, handledningar och metod- och materialframställan. Jämställt har stor erfarenhet av att föreläsa för många olika sorters arbetsplatser och har samarbetat med fertalet myndigheter. Föreläsarna är väldigt uppskattade och bra på att läsa av situationer och att anpassa utbildningarna till målgruppen. För Jämställt är det viktigt att teorier omsätts i praktik och att deltagarna på utbildningarna känner att de är mer kunniga – både teoretiskt och praktiskt – när de går därifrån. Men det är även viktigt att de känner sig peppade och stärkta till att faktiskt vilja förändra. Jämställt jobbar mycket med utgångspunkten ”misstagens möjligheter” och vill aldrig få människor att känna sig påhoppade eller skuldbelagda. Om illustratören Louise Winblad/Hej hej vardag llustrerar, bloggar och poddar om livet som småbarnsmamma, partner och kvinna i dagens samhälle. Följ på instagram @hejhejvardag