The words you are searching are inside this book. To get more targeted content, please make full-text search by clicking here.
Discover the best professional documents and content resources in AnyFlip Document Base.
Search
Published by PROGRAM TEKNOLOGI SENIBINA, KOLEJ KOMUNITI ARAU, 2023-08-12 00:03:53

STS20072 | Topik 3 : Mengetahui Penggera Kebakaran, Pengesan Api Dan Akses Menentang Kebakaran

Keywords: STS20072

P E N C E G A H A N K E BA K A R A N & K E C E M A S A N 1 TOPIK 3 PENCEGAHAN KEBAKARAN DAN KESELAMATAN


Hasil pembelajaran kursus (HPK)/ Course learning outcome (CLO) Di akhir kursus ini, pelajar akan dapat: HPK1 : menyatakan kepentingan keahlian MBOT, garis panduan perancangan Pihak Berkuasa Tempatan (PBT) dan Undang-undang Kecil Bangunan Seragam. ( C 2 , HPP 1 ) HPK2 : melaporkan Kajian Lapangan tentang sistem-sistem menentang kebakaran berdasarkan Undang-undang Kecil Bangunan Seragam. ( A3 , HPP 5 ) HPK3 : membentangkan tata kerja Pengemukaan Pelan Kelulusan Bangunan mengikut kehendak Pihak Berkuasa Tempatan (PBT) dan Undang-undang Kecil Bangunan Seragam. ( A2 , HPP 8 ) 2


Topik 3: Pencegahan Kebakaran dan Keselamatan 3 3.0 MENGETAHUI PENGGERA KEBAKARAN, PENGESAN API DAN AKSES MENENTANG KEBAKARAN 3.1 Menyenaraikan peralatan yang digunakan dalam proses pencegahan kebakaran 7 2 HPK 1 Teori / Ujian 3.2 Menerangkan kaedah Pencegahan kebakaran dan cara pengunaan alatan kebakaran 8 2 3.3 Membentangkan satu (1) Kerja Lapangan bangunan berkaitan kaedah keselamatan dan pencegahan kebakaran yang digunakan pada pembinaan sediada 9-10 4 HPK 2 Pembentangan


3.0 MENGETAHUI PENGGERA KEBAKARAN, PENGESAN API DAN AKSES MENENTANG KEBAKARAN


3.1 Menyenaraikan peralatan yang digunakan dalam proses pencegahan kebakaran


A L AT M E L A WA N K E B A K A R A N 6 Alat pemadam api mudahalih Sistem penyembur (sprinkler system) ⚫Jenis air (pejabat) ⚫Jenis karbon dioksida (bilik suis) Gelung hos (hose reel) Pancur basah/kering (wet/dry riser) Selimut api (fire blanket) Pili bomba (fire hydrant)


J E N I S A L A T P E M A D A M A P I (APA) M U D A H A L I H 7 AIR B U I H G A S MAMPAT S E R B U K K E R I N G


P I AWA I A N M A L AY S I A (MS) U N T U K A L AT P E M A DA M A P I M U D A H A L I H WARNA - MS864:1983 ⚫ S E R B U K K E R I N G – B I RU ( B LU E ) ⚫ K A R B O N D I O K S I DA – H I TA M (B LACK ) ⚫ A I R – M E R A H (RED) ⚫ B U I H – K R I M P U C AT ( PA L E C R E A M ) ⚫ H A L O N – K U N I N G K E E M A S A N ( G O L D E N Y E L LOW ) S P E S I F I K A S I DA N R E K A B E N T U K - MS1179: 1990 T E R B A RU (WARNA & S P E S I F I K AS I ) – MS1539:2002 47


ALAT P E M A DA M API S E R B U K K E R I N G (ABC) J E N I S BERTEKANAN, K AT R I J CO2 & BUIH 9


A L AT P E M A DA M A P I J E N I S G A S CO2 & H A L O N (BCF) 10


A L AT P E M A DA M A P I M U D A H A L I H ABC & C O2 (MS 1539:2002) 50


S A L U R A N B A N T U M U L A ( H O S E R E E L ) 51 Gelung Hos (Hose Reel)


S I S T E M PA M ( H O S E R E E L ) 52 Duty Pump ⚫ Elektrik Standby Pump ⚫ Diesel


53 S I S T E M S EM BURAN A I R 53


WARNA SP R I N K L E R SY S T E M 15 Orange – 57 0c Red - 68 0c Yellow – 79 0c Green – 93 0c Blue – 141 0c Mauve – 182 0c Black - 204 0c


S I ST E M PAM (SPRINKLER SYSTEM) 16 Jockey Pump Duty Pump Janakuasa


56 S I S T E M S EM BURAN G A S K A R B O N 56


18


S I ST E M PA NC UR BASA H (WET RISER) 19


P I L I B O M B A 20


HAZAD K E BA K A R A N Kecederaan Personel ⚫ Asap ⚫ Haba ⚫ Kebakaran/melecur Kemusnahan harta benda ⚫ Kerosakan utama (primary) ⚫ Kerosakan kedua (secondary) Pencemaran ⚫ Aliran air ⚫ udara 2


D E F I NAS I K E BA K A R A N Ialah tindakbalas rantai kimia (chemical chain reaction) yang berlaku dengan pekembangan (pembentukan ) haba dan cahaya secara beransur-ansur (evolution). 3


T I GA S E G I A P I ( F I R E T R I A N G L E ) OKSIGEN HABA BAHAN API 4


P U N C A O K S I G E N Terdapat 21% O2 di udara & 16% O2 diperlukan untuk kebakaran Sesetengah bahan kimia mengandungi kandungan oksigen yang mencukupi untuk mencetus kebakaran terutamanya agen pengoksidaan seperti hidrogen peroksida, sodium klorat, asid nitrik, ammonium nitrat dll. 5


P U N C A HABA/NYALAAN ( S O U R C E O F IGNITION) Nyalaan Terbuka Cahaya matahari/lampu Permukaan Panas Bunga api/arka Tindakbalas kimia 6


BAHAN API 26 Gas asli Gasoline Kayu LPG Kerosene Arang Butane Alcohol Getah Propane Turpentine Kertas Hydrogen Plastik Acetylene CO GAS CECAIR PEPEJAL


R A N TA I P E M B A K A R A N 27 Tindakbalas Am Sebatian Berkarbon (~C~) + O2 → CO2 + H2O + Cahaya + Haba Tindakbalas Lengkap C H4 + 2O2 = CO2 + 2H2O + Cahaya + Haba Tindakbalas Tidak Lengkap C H4 + O2 → CO2 + C O + C (Rantai Karbon) + H2O + Cahaya + Haba


T E R M I N O L O G I K E B A K A R A N 28 T I GA S E G I A P I ( F I RE T R I A N G L E ) TAKAT K I L AT ( F L AS H POINT) TAKAT K E B A K A R A N ( F I RE POINT) S U H U P E N C U C U H A N (IGNIT ION T E M P E R AT U R E ) J U L AT N YA L A A N ( F L A M M A B L E RANGE/LIMIT) K E B A K A R A N S P O N TA N ( S P O N TA N E O U S CO M B U ST I O N ) P U N C A P E N C U C U H A N ( S O U RC E O F IGNITION)


Takat Kilat (Flash Point) ⚫ Suhu minimum yang ditentukan oleh ujian piawai dimana sesuatu bahan (samaada pepejal atau cecair) akan membebaskan wap dengan kepekatan yang mencukupi untuk menyebabkannya terbakar. Takat Kebakaran (Fire Point) ⚫ Suhu minimum sesuatu bahan, dimana ianya akan membebaskan wap dengan kepekatan yang mencukupi untuk berlaku kebakaran dengan terus menerus. 29


Suhu Pencucuhan (Ignition Temperature) ⚫ Suhu minimum sesuatu bahan dimana ia boleh terbakar/menyala dengan spontan di udara; Haba lampu mentol boleh menyebabkan karbon disulfida (suhu pencucuhan 80 C) terbakar ‘Hot plate’ boleh menyebabkan dietil eter (suhu pencucuhan 160C) terbakar Kebakaran Spontan (Spontaneous Combustion) ⚫ Kebakaran yang terjadi dengan spontan apabila suhu bahan mencapai kepada suhu pencucuhan hasil tindakbalas bahan, tanpa sebarang punca pencucuhan luaran. Cth. Hot glycerine + potassium permanganate; logam alkali (natrium/kalium) + air, dll. 30


J u l a t Nyalaan (Flammable Range) ⚫ J u l a t yang menerangkan kepekatan (isipadu) wap bahan api di dalam udara bagi membolehkan bahan api terbakar. Ia dinyatakan dengan H A D N YA L A A N ATAS (upper flammable limit) dan H A D N YA L A A N ATAS (lower flammable limit). Punca Pencucuhan (Source of Ignition) ⚫ Punca yang membekalkan haba kepada rajah tiga segi api untuk berlakunya kebakaran seperti arka elektrik, kimpalan, menyodok pasir, tindakbalas kimia, cahaya matahari dll. 31


SIFAT KEBAKARAN SESETENGAH BAHAN KIMIA Chemical Flash Point ( oC) Ignition Temperature ( oC) Flammable Lower Limit (%v) Upper 1. Carbon disulphide - 30 80 1.3 50.0 2. Diethyl ether -45.0 160 1.9 36.0 3. Ethanol 12.8 365 3.3 19.0 4. Methanol 11.1 385 6.7 36.0 5. Acetone -17.8 465 2.6 12.8 6. Benzene -11.1 560 1.3 7.1 7. Acetaldehyde -37.8 175 4.0 60.0 8. Pentane -40.0 260 1.5 7.9 14


PE R ATURAN K KP (PEN G E L ASAN, PE M B U N GKU SAN DAN PE L A B E L A N BA H A N KI M I A ME R BA H AYA) 1997* Cecair Mudah terbakar (flammable liquid) ⚫ 21°C ≤ takat kilat ≤ 51°C Cecair Sangat Mudah Terbakar (Highly Flammable) ⚫ Takat kilat <21°C Cecair Amat Mudah Terbakar (Extremely Flammable) ⚫ Takat kilat < 0°C & Takat Didih ≤ 35°C ICOP ON C H E MI CAL C L AS S I FIC ATI ON AND HAZA RD CO M M U N I C AT I O N 2013 Cecair Mudah terbakar (flammable liquid) ⚫ takat kilat ≤ 60°C 14 * Nota : Digantikan dgn CLASS 2013)


MOD/CARA A P I M E R E B A K Pengaliran (Conduction) ⚫ Berlaku dalam pepejal sahaja Olak haba (Convection) ⚫ Berlaku dalam cecair & gas Bahangan (Radiation) Bahang daripada bahan panas Terus Menerus (Direct Burning) 15


P E NG A L IRAN (CO N D U C T I O N) 35 Haba dipindahkan melalui bahan-bahan pengalir seperti logam (besi, tembaga, aluminium), batu/konkrik dll.


B A H A N G A N (RADIATION) 36 Tenaga haba dipindahkan sebagai gelombang cahaya/ elektromagnet


O L A K H A BA (CONVECTION) 37 Pergerakan haba melalui udara (wap, gas, asap dll.) yang panas ke atas.


T E R U S - M E N E R U S (DIRECT BURN I N G) 38 Kebakaran akan terus merebak/terbakar sehingga kehabisan bahan bakar/api


K A DA R K E M E R E D A K A N A P I 39 Keluasan permukaan Jumlah oksigen Suhu


P R I N S I P M E M A DA M A P I 40 Melemaskan (suffocate) Menyejukkan (cooling) Melaparkan (starving)


MELEMASKAN (SUFFOCATE) 41 Mengurangkan atau memutuskan bekalan oksigen untuk bahan yang terbakar


MENYEJUKKAN (COOLING) 42 Menyejukkan atau menurunkan suhu bahan api yang terbakar


ME L APARKAN 43 (STARVING) Mengurangkan atau memotong bekalan bahan api yang terbakar


K E L A S -K E L A S A P I Kebakaran dikelaskan kepada kelas-kelas api tertentu mengikut jenis dan bentuk bahan api yang terbakar diatas tujuan untuk disesuaikan dengan agen pemadaman. (*) Tidak dikelaskan kerana bekalan elektrik perlu diputuskan sebelum kebakaran dipadamkan. 4 Kelas Api 5 Kelas Api Bahan Api A A Pepejal B B Cecair C C Gas D D Logam Aktif (*) E Elektik 25


3.2 Menerangkan kaedah Pencegahan kebakaran dan cara pengunaan alatan kebakaran


A G E N P E M A DA M A N Media atau bahan yang digunakan untuk memadam kebakaran. Contoh; ❑ A I R ❑ B U I H ▪ K IM IA ▪ A F F F (Aqueous Film Forming Foam) ❑ GAS D I M A M PAT K A N ▪ K A R B O N D I O K S I DA ▪ H A L O N (CFC) ❑ S E R B U K K E R I N G ❑ ABC/BC/D ❑ H A L O C A R B O N ❑ FE13 (Triflouromethane), FM200 (Heptaflouropropane), dll, ❑ A E R O SO L 26


A G E N P E M A DA M A N V S K E L A S A P I 47 E J E N PEMADAMAN/ K E L A S API A B C D E AIR YA YA (S) YA (S) X X B U I H YA YA YA X X S E R B U K A B C YA YA YA YA S E R B U K B C YA YA YA K A R B O N DIOKSIDA YA YA H A L O N YA YA S E R B U K D YA


▪ Bebas punca nyalaan ▪ Ventilasi yang memuaskan sehingga pada paras lantai ▪ Pemanasan bukan nyalaan terbuka, hot plate. Gunakan alat pemanas sesuai seperti ‘heating mantles’, water/steam bath . P E N C E G A H A N KE B A K A R A N (C E C AIR M U DAH TE R BAKAR ) 48


R I S I KO K E BA K A R A N? 49


P E N C E GAHAN KE BAKARAN (UMUM) 50 Bahan-bahan mudah terbakar seperti longgokan kertas-kertas yang tidak terpakai hendaklah dibuang dan bahan-bahan yang sangat mudah terbakar hendaklah disimpan di tempat yang khas. Pastikan peralatan elektrik (lampu-lampu, kipas angin dan alat-alat elektrik) yang tidak diperlukan ditutup, terutamanya selepas habis waktu pejabat. Sebarang alat elektrik yang berbau hangit, tidak berfungsi dengan sempurna hendaklah tidak digunakan sehingga telah dibaiki


Click to View FlipBook Version